Estetiska uttrycksformer

Att kommunicera är så mycket mer än det verbala språket. Genom att arbeta med estetiska uttrycksformer ger vi barnen förutsättningar att hitta olika sätt att kommunicera sina tankar och känslor på.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

 

Syfte:
Varför gör vi detta?

Genom att låta barnen möta olika uttrycksformer ger vi dem flera språk att kommunicera med och uttrycka sina känslor och upplevelser genom. 

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

Barns språkutveckling och estetiska uttrycksformer.

Den estetiska utbildningen i förskolan innefattar många olika uttryckssätt såsom drama, berättande, sång, musik, dans och skapande med olika material och leken.

Dessa olika uttryckssätt kan ses som olika "språk", helt enkel olika sätt att kommunicera på. 

Vi tänker att barnen ska få utforska estetiska uttrycksformer genom att till exempel:

• rita, måla, lera, skapa 
• dans / rörelse - både spontant och planerat, fritt och utifrån instruktioner
• berättande och återberättande - boksamtal, sagopåsar, konst, bildanalys
• musik - vi lyssnar på olika slags musik, vilken känsla får vi när vi lyssnar
• dramatisering - teater, pedagoger dramatiserar en saga, barnen får dramatisera och själva skapa egna berättelser. 
• digitala verktyg
• små filmer från UR-play

Undervisningen sker i både helgrupp och i mindre grupper. 
I samlingar på vår mötestrappa, på utflykter, i lärprocesser planerad eller spontan.

 

Vi pedagoger utmanar oss i vårt sätt att samtala med barnen om deras upplevelser för att utveckla barnens metatänkande (tänkande om sina tankar).

 

 Estetiska uttryckssätt, som musik, drama, bild och rörelse, förutsätter en samordning av olika färdigheter, känslor, kunskaper, sinnesintryck och emotionell intelligens. Det estetiska utvecklar vår känslighet och våra erfarenheter ( Grindberg & Jagtöien,2000)

 

Leken är en viktig del i barns kommunikation. I leken återspeglas barnens upplevelser och uppfattning om omvärlden. Här bearbetas intryck, upplevelser, erfarenheter och drömmar.

I leken ger barnen uttryck för kunskap som de tillägnar sig och förhållningssätt som de möter i sin vardag.

Utbildningen har lyckats med undervisnings uppdraget när barnen:

• Är delaktiga och uttrycker sig i olika estetiska uttrycksformer och i utforskandet med digitala verktyg.

• Visar empati och förståelse för hur man värnar om sina kompisar och har fått en ökad förmåga att  sätta ord på sina känslor och känslouttryck.

• Reflekterar och kommunicerar sina tankar  i leken och i den planerade undervisningen enskilt eller i grupp inom aktuellt område.  

November 2024

Inriktning. Författare- berättelser, sagor, berättande, böcker, digitala verktyg.

Insatser:

 

Vi kommer under sex veckor ingå i ett digitaliseringsprojekt tillsammans med vår IKT pedagog.

Våra 5-åringar kommer lära sig att skapa film, handlingen kommer utgå från berättelsen om Vera vulkan. Första gången fick de prova på att göra film med egna legobyggen, bilar och gubbar.

Processen kommer dokumenteras i en särskild planering som heter: Digitaliseringsprojekt.

Vi har dramatiserat sagan om Vera vulkan med figurer efter höstlovet för att barnen ska få till sig berättelsen på olika sätt.

Vi fortsätter i vår process med känslor och känslouttryck genom estetiska uttrycksformer, barnen har börjat skapa Vera vulkan med hönsnät och gipsbindor, ett ny form av skapande för många barn,( två barn i taget), vi erbjöd samtidigt dans med sjalar i eldens färger till dramatisk musik: I bergakungens sal, musiken tänker vi ska gestalta starka känslor i ett vulkan utbrott. 

Barnen har plockat stenar små lavastenar när vi var på bussutflykt, nu har de fått måla dem i eldens färger och brun färg får gestalta stenar som svalnat. Stenarna kommer läggas runt vulkanen. 

Barnen har fått återberätta sagans handling med hjälp av en pedagog och rekvisita. Detta imponerade på oss då vi märkte att de ordagrant kunde sagan.

Barnen har fått måla vulkanen med färgerna vit och svart, när dessa färger blandas blir det en ny färg som passar fint på en vulkan. 

De har också fått skapa karaktärerna som är med i sagan. Barnen har fått välja vilken de önskar skapa. Så nu har vi många ormar, sköldpaddor, fåglar osv. 

Vi har också fortsatt att samtala om känslan arg och med hjälp av en spegel har de två och två tittat på varandras ansiktsuttryck -arg, de har sedan fått fotograferat varandra. Vi tänker att de i par ska finnas synlig på avdelningen, för att öppna upp samtal och funderingar barnen emellan.

På vår bussutflykt har de ytterligare fått samarbeta tillsammans med en kompis, de har fått skapa konstverk som visar känslan, arg, glad, rädd eller ledsen. De använde sig av material från naturen.

Vi har en vaktmästare som är mycket engagerad i mötet med våra barn, han öppnade upp ett samtal om pysslingar som finns i hans skog. Pysslingar är ju otroligt spännande så när vi var i skogen letade barnen efter spår av pysslingar, de hittade små bon, de tyckte att de såg en pyssling mellan träden, några barn tyckte att de hörde pysslingar som pratade. Tänk vad ett samtal kan leda till, vilken fantasi och föreställningsförmåga barnen hade och utvecklade vidare tillsammans.

 

Nu har vi färdigställt vår fina vulkan och runt vulkanen finns det lavastenar och djur från sagan om Vera vulkan. Den finns nu inne på avdelningen och vi ser att många barn visar ett stort intresse att samtala om vulkanen och leka med djuren. 
Barn har också uppmärksammat sina föräldrar att komma in och titta.

 Ytterligare en utflykt till skogen, barnen fortsatte att leta efter pysslingar, nu låg det snö på marken så vi föreslog att de skulle söka efter pysslingspår. Oj, oj,oj så många spår det fanns! Små spår på vägen, på trädstammar, i skogen:)

De har också fått rita pysslingar. Hur tänker du att en pyssling ser ut? Barnen fick berätta om sin teckning efteråt. Några pysslingar var arga eftersom någon slagit, någon var ledsen för den trillat, många var glada och lekte tillsammans. Några bodde i hus andra i skogen, flera barn ritade hela pyssling familjen.

Härligt att de uttryckte pysslingarnas känslor i sina berättelser, barnen har blivit mer känslomedvetna tolkar vi det som.

 

December

Insatser:

Nu går vi in i adventstider med julförberedelser, i våra tankar kring vad vi ska erbjuda barnen under den här månaden tänker vi en kompott av sång, skapande, rörelse, berättande och rytmik. Uttrycksformer som öppnar upp för samtal och reflektion.

I skapandet tänker vi att barnen ska bli erbjudna olika tips på julpyssel som kan inspirera att skapa fritt och spontant under dagen.

Vi upplever att många av våra barn visar på en större nyfikenhet och tilltro till att använda sin kreativa förmåga och det är precis den effekt som vi önskat.

Under vilan följer vi en adventskalender från "arkivet" Pelle Svanslös jul som vi tänker öppnar upp för många tankar om hur man är mot varandra, (värdegrundsfrågor), vilka känslor som uppstår hos Pelle i mötet med Måns, Maja Gräddnos och de andra karaktärerna i sagan.

Pysslingar har blivit ett jättestort intresse hos barnen, mycket större än vi någonsin kunde ana. Vi har därför spunnit vidare och under vår utevistelse fick barnen samarbeta två och två, leta pysslingar tillsammans. När vi kom tillbaka till förskolan så samlade vi alla pysslingar i en korg och sedan fick barnen välja en pyssling att ta med sig hem. 

 

 

Så här i slutet av terminen varvar vi ner och gör en återblick på vårt arbete under höstterminen, barnen har fått titta på bildspel och även reflekterat kring vår undervisning som finns dokumenterat på många platser i vår innemiljö.

Vi har även tankar på hur vi ska fortsätta vår undervisning kring estetiska uttrycksformer och följa de spår som barnen visar nyfikenhet och intressen kring. 

Vi pedagoger håller på att kartlägga, läsa ny litteratur och artiklar för att lära oss mera om hur man erbjuder och undervisar i ämnet estetik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Januari 2025

Vi kommer ändra riktning och följa barnens intressen för bilder och eget bildskapande. 
Vi kommer rikta våra blickar mot olika konstformer, uppstart blir med fokus på bildkonstnärer.

Både konstnärer från Hörby och kända konstnärer i världen.

 

Inriktning:

 

Konstnärer- konst, konstverk, självporträtt, bildanalys.

Konsten att mötas - möten med konsten

 

I vår processinriktade undervisning hoppas vi kunna komplettera barnens bildflöde, som ofta innehåller rörliga bilder och färdiga ­historier, med bilder som ger oss mer utrymme för reflektion.

 

Vad händer i bilden?

 

Vad tänkte konstnären som målat den?

 

Vilka känslor väcks i dig när du ser bilden?

 

Vi tänker att barnen ska få möjlighet att förundras, reflektera och tolka olika konstverk och att vi tillsammans kommer fram till spännande upptäckter och slutsatser.

Vi planerar också för att de själva ska få undersöka och prova på olika tekniker och material i sitt bildskapande.

 

Insatser: 

Januari

 V 3 Vi startar upp vårt projekt ute i skogen, där barnen får en introduktion i att skapa ett konstverk med hjälp av naturmaterial. (Land Art)

Vi utgick från det egna jaget eftersom det finns med som en röd tråd i vårt arbete med estetiska uttrycksformer. Barnen fick sedan leta upp ett fotografi på dem själva, därefter fick  de en laminerad tavelram där de ska skapa sitt självporträtt. Vi fotograferade deras konstverk och alla barn fick gå runt och titta på konstutställningen i skogen.

V 4 Vi tittar på en film från Nationalmuseum i Stockholm som är riktad till barn.

Efteråt gör vi en tankekarta med fokus på orden: konstnär, konst och konstverk för att kartlägga barnens kunskaper och reflektioner från filmen.

Vi tittar på barnens konstverk ( självporträtt) med naturmaterial tillsammans på storbild och samtalar om dessa.

Barnen blir indelade i två grupper, de äldsta barnen får i uppdrag att rita ett självporträtt med färgpennor. Även den här gången finns det en guldram runt om och ett fotografi på varje barn som stöd. Utevistelse för övriga barn.

Nästa dag är det den andra gruppen som är inne och ritar sitt självporträtt.

De barn som fyller år i januari har fått skapa sitt eget födelsedagskort med tekniken vattenfärg och svamp samt oljepastellkritor. Sedan har barnen smyckat sitt kort med text och stickers i appen Pic edu. 

 

 

 

V 5 Den här veckan har vi fortsatt skapa självporträtt och nu med en ny teknik. Barnen fick se en film från Moderna Museet i Stockholm där en kvinna förklarade och visade hur man kan skapa självporträtt.

Hon visade två självporträtt som två konstnärer hade skapat och barnen fick tolka dessa. Därefter skapade hon två självporträtt med olika tekniker blyertspenna samt tuschpennor och oljepastellkritor.

Efter filmen fick de äldsta barnen skapa sina självporträtt med hjälp av tuschpennor och oljepastellkritor. De hade den här gången tillgång till varsin spegel så de kunde studera hur de ser ut. Det blev fantastiska självporträtt. Alla barn kommer få möjlighet att i små grupper testa den här tekniken.

 

V 6 Vi tittar ytterligare en gång till på undervisningsfilmen från Moderna Museet i Stockholm, skaparverkstad, självporträtt.

En ny grupp barn får skapa sitt självporträtt med hjälp av en spegel, tuschpennor och pastellkritor.

 

Vi har tittat i olika konstböcker som vi lånat från biblioteket och reflekterat kring vad vi ser på bilderna.

 

V 7 Den här veckan har vi låtit barnen prova på att tolka olika konstverk som finns i boken " Pippi på konst". Konstverken vi tittade på var bl.a. porträtt på människor från 1600, 1700 och 1800-talet. 

Vi ställde frågan: Vad visar bilden?

Barnen fick räcka upp handen då de ville berätta om hur de tolkar bilden. De turades om att berätta t.ex. om hur kläderna såg ut, hur ser  frisyren ut, eller vad personen på bilden gjorde. De funderade på varför ekorren var vit och hade röda ögon, de var nyfikna på om kvinnan hörde något. Alla barn var väldigt ivriga och ville berätta sin tolkning, så roligt!

Vi berättade för barnen att deras tolkningar finns inga rätt eller fel, de berättar vad de själva  ser.

V 8 Sportlov i skolan, vi har möblerat om i vår ateljé och fyllt på med nytt material samt gjort mer material tillgängliga för att inspirera barnen till att skapa fritt.

Även i andra miljöer har vi fyllt på och utökat variationen på saker som uppmuntrar barnen till estetiska uttryck. Det finns en snurra med pärlor på ett bord, pratbilder med fokus på konst finns på alla bord bl.a.

Vi har också introducerat barnen för att de lättare ska få en förståelse för vilka material som finns och hur de kan användas samt vad som förväntas av dem när deras skapande processer är färdiga. Hur tar man hand om penslar, färgburkar, lim osv.

 

V 9 I veckan har barnen fått se en liten film från Hörby kommuns julkalender, lucka 1. Genom den här filmvisningen fick barnen lite fakta om Christian Kruse och en annan Hörby konstnär, Erik Sundblad. 

En annan dag gick vi på en konstpromenad i Hörby, genom konstpromenaden får barnen upptäcka lokala konstverk och denna gång statyn av Christian Kruse och hans barndomshem. Innan vi gick iväg pratade vi om filmen vi sett tidigare i veckan, vi tittade på tavlor som Kruse målat och reflekterade, de fick också lite fakta. 

Under promenaden uppkom olika frågor som vi kommer söka svar på och arbeta vidare med.

- Var är Christian Kruse begravd?

- Vem gjorde statyn?

      

Det uppkom många frågor om hur samhället fungerade när Kruse levde.

Under vår promenad hittade vi bilder på elskåp som visade hur Hörby såg ut för länge sedan och detta inbjöd också till samtal och frågor vi ska söka fakta om.

 

Barnen har fått ytterligare en möjlighet att skapa ett porträtt där de fått ett halvt Picassoporträtt och sedan har de fått måla andra halvan själva. Så spännande att se hur barnen tolkade bilden och deras kreativitet i skapandet. 

V 10 Vi har åkt buss till skogen och där har barnen fått skapa konstverk tillsammans i konstformen Land art, de blev indelade i fyra grupper och varje grupp fick en introduktion och återblick från förra gångens uppdrag med att skapa sitt självporträtt med naturmaterial.

De byggde sina konstverk på vita lakansbitar som låg på marken.

Den här gången inspirerades barnen av resor  till Thailand, labyrinter med broar och krabbor som hinder, ansikten med olika känslouttryck.

Vi har visat ett bildspel från förr i tiden som återspeglar de frågor som barnen hade efter vår konstpromenad. Runt varje bild har vi också samtalat och reflekterat i barngruppen.

 

V 11 Den här veckan har vi berättat om ännu er Hörby konstnär, Erik Sundblad. Vi har tillsammans tittat på bilder av olika konstverk som han skapat. Sundblad var målare och tecknare, han blev mest känd som vykortstecknare men han var också känd som dekorationsmålare och han har målat dekorationen med bl.a. blomsterrankorna på Stora hotellet. Barnen fick berätta vad de såg på bilderna och de fick lära sig några nya ord ex. skidstav och vykort.

Därefter gick vi på konstpromenad till Gamla Torg för att titta på hans målningar på hotellet. Barnen berättade att de såg målade blommor, en flagga, en fågel och siffror. Vi tog på plats reda på att hotellet var från år 1900, och det årtalet står på en mellanvimpel högst upp på hotellets tak. 

Vi stod samlade vid den gamla lampan som är ett konstverk i sig och ett barn fick berätta för alla om att för länge sedan stod Ispinna- Betty vid lampan och sålde isglass. Spännande! Vi har också därefter tittat på bilder på lampan och på Betty när hon sålde glass förr i tiden.

Vi har gått på konstpromenad in till aktivitetshuset, innan vi gick dit tittade vi på en liten film som visade vad en konstpromenad inomhus är och vi återberättade tisdagens promenad till hotellet.

Inne i aktivitetshuset fick barnen titta på konstverk uppsatta på en spegelvägg. Konstnärerna till dessa konstverk var Christian Kruse, Erik Sundblad, Pablo Picasso, Carolina Gynning, Frida Khalo och Johan Falkman. Vi samtalade om alla konstverken och barnen fick berätta vilket de tyckte bäst om.

Vi avslutade besöket i aktivitetshuset med leken "Staty" där vi dansade till klassisk musik och förvandlades till statyer när musiken stannade. Därefter rörde vi oss till klassisk musik och uttryckte oss med våra kroppar och sjalar.

V 12

Vi besökte kommunhuset och tolkade den här ”gigantiska” målningen av konstnären Johan Falkman. Gigantisk var ett ord som vi använde för att barnen skulle få en uppfattning om storleken på tavlan. På målningen finns bl.a. Christian Kruse och hans fru avbildade, den innehåller många detaljer från historiska händelser från Hörby och världen.

Vi samtalade om vad barnen såg, olika tolkningar, känslor, färger osv.

Ett barn uppmärksammade något blått i högra hörnet av tavlan.

Vad kunde det vara?

Efter en stunds resonerande och undersökande kom vi fram till att det var konstnärens signatur samt månad och år när tavlan var färdig.

 

 

Vi har påbörjat arbetet med att skapa ett gigantiskt konstverk gjort av träplattor som ska smycka en vägg på förskolan. Varje barn har fått en träplatta att måla på och sedan kommer de sättas ihop i en tavelram gjord i trä. Vi har signerat våra målningar med första bokstaven i våra för - och efternamn.

 

V 13

 

Vi fortsatte skapa konst på träplattor under veckan som gått.

 

Barnen har fått skapa sitt självporträtt med ett fotografi på halva ansiktet som de sedan skulle teckna färdigt, precis som de har fått göra med konstverk gjorda av Picasso. Vilka fantastiska porträtt det blev, barnen har verkligen utvecklat sin förmåga i skapande av konstverk i färg och form.

 

 

I veckan har vi också besökt aktivitetshuset, där fick barnen möjlighet till estetiska utryck i form av rörelse ,fantasifulla lekar med sjalar, organiserade lekar.

 

 

 

V 14 Vi har gått på ännu en konstpromenad i vårt närområde, den här gången har vi promenerat till gamla järnvägsstationen.

Där finns det en staty som föreställer en kvinna och ett barn som står på perrongen och väntar på tåget. Kvinnan håller en resväska i handen och barnet en teddybjörn. Den är gjuten i någon form av metall och är ärgad av väder och vind.

Barnen fick gå fram i mindre grupper och studera konstverket, alla barn tänkte att det var en mamma med sin lille pojke som väntade på tåget. Vi uppmärksammade hur de var klädda, här fick barnen berätta, ord som benämndes var skosnöre, rosett, sjal, halsduk, klänning, shorts, kortärmad tröja, skor. Ett medvetet arbetssätt för att öka på barnens ordförråd och ordförståelse.

 

Barnen hade fått en nyfikenhetsfråga på förskolan:

Vad tror ni att barnet håller i handen?

 

Många barn uppmärksammade också att statyn var grön på många ställen och de fick en förklaring varför och ett nytt ord ärgad.

 

 

V 15 Vi har varit på besök i huset där Erik Sundblad bodde under sin tid i Hörby. Detta planerade vi in efter önskemål från något barn som ville se var han bodde och få se de konstverk av Sundblad som finns på väggarna inne i huset. vi fick se fem väggmålningar i olika storlekar, nedan visar vi två av dessa målningar. Innan vi gick på konstpromenad samlades vi och berättade lite kort om konstnären och hans konstverk. Sundblad blev en känd vykortstecknare och dekorationskonstnär.

V 16 Påsklovsvecka, vi har erbjudit barnen tips på olika pyssel med fokus på påsken. Vi har under veckan haft brickor med material som skulle inspirera barnen till att använda sin fantasi och kreativitet i sitt skapande.

V 17 Under hela veckan har vi haft rörelse i fokus, vår undervisning har varit förlagd utomhus. Barnen har blivit erbjudna olika stationer- hinderbana- Bamse gympa- stafett med två lag.
Organiserade lekar med tema rörelse.

Vi har också förberett odling i vår regnbågsträdgård och barnen har fått följa odlingsprocessen genom en undervisningsfilm i ämnet odling.

V 18 Att samarbeta genom olika uppdrag är något som våra barn har blivit fantastiska på.
Ute på vår gård skulle barnen två och två skapa ett konstverk med hjälp av naturens material. (Land art en konstform som våra barn är väl bekanta med).

Till sin hjälp fick de en bit kartong som hade garn i rutmönster påsatt för att allt lättare skulle stanna kvar.
Efteråt fick de berätta om konstverket och vi dokumenterade med text och bild.

 

”De estetiska uttrycksformerna stödjer barns självkänsla och mod att uttrycka sig. Med hjälp av estetiken ges barnen också möjlighet att utveckla tilltro till sin egen förmåga att tänka själv och att lära”.
(Engdahl & Ärlemalm-Hagser, 2015).

 

Inriktning:

Keramiker - blålera, forma, knåda, skulptera, slickers, räffla, limma.

Insatser:

Maj V 19

I veckan introducerade vi en ny uttrycksform, skapande med blålera.

I samlingen fick barnen se en liten film där en kvinna berättade om hur man arbetar med just denna lera och hur man använder sig av olika verktyg.

Därefter fick barnen bekanta sig med detta material genom att bara känna, knåda och forma. Det de skapat sparades inte utan knådades ihop till en liten klump igen och lämnades tillbaka.

V 20 I veckan har vi haft fritt skapande med blåleran när barnen önskat det och vi har dukat upp leran vid ett bord där fyra barn och en vuxen kan sitta vid åtgången.

Syftet är att ge alla rika möjligheter att i lugn och ro öppna upp för sin kreativitet och skaparlust i en miljö där även kommunikation står i centrum.

Vi har firat Förskolans dag och där gavs barnen möjligheter till att pröva några estetiska uttrycksformer såsom: dans, sång, bubblor, skapande av kronor. De som önskade kunde även få en ansiktsmålning.

 

V 21 Vi har introducerat ytterligare en sorts lera för barnen, vitlera. Den här leran är lite mjukare att arbeta med.

Barnen visar på ett stort intresse för att skulptera och vi har köpt in mosaik som de kan använda för att inspirera och utveckla sitt skapande.

Vi har även låtit barnen använda sig av "slickers". Slickers är lera uppblandat med vatten och detta används som lim för att fästa fast olika delar på det man skulpterar. Innan man tar slickers på delarna måste man räffla i lerbitarna för att de ska fästa. Det är lite klurigt men härligt kladdigt!

 

Barn utvecklar hand- öga - koordination genom att klappa och stampa leran. De utvecklar också finger- och handmuskler genom att peta och nypa leran. Leran låter barnvara kreativa och lära sig om textur, former och gestalter genom att rulla, skära och forma den.

 

V 22 I veckan har barnen haft en önskan om att öppna upp vattenstationer ute på lilla gården. De lämnade förslag på fyra aktiviteter. Kulbanan, rännor, vattenbalja och såpbubblor. Under introduktionen i höstas var dessa stationer en del i vår undervisning för att mötas och skapa goda relationer, barn-barn, barn-pedagog. Såklart blev det en favorit i repris, en vuxen var närvarande vid varje station och barnen fick välja fritt när det var dags för att byta station.

 

V 23 På vår bussutflykt sjösatte vi en stor barkbåt som några barn skapat i atéljen, på båten åkte två pysslingar, roligt att pysslingarna fortfarande är så närvarande i barnens lekar och fantasivärld. Två mindre båtar sjösattes i bäcken och nu får vi fundera över vart deras resa går. Vi åker buss nästa vecka också så får vi se om båtarna är kvar eller flutit iväg..

Ska bli spännande och lyssna på vad barnen har för tankar!

Ute på lilla gården har en del barn målat med vattenfärg på staffli, tre barn åt gången möttes i samspel och kommunikation under skaparprocessen.

Barnen har börjat färdigställa vävar, dukar, pärlplattor, målarbilder osv inför semestern och avslut på förskolan.

V 24 Vi har haft en återblick på hela vår process med inriktning estetiska uttrycksformer i form av en ny tankekarta där barnen fick berätta om sina erfarenheter, kunskaper och upplevelser om konst, konstverk och konstnärer.

Därefter blev barnen inbjudna till ett bildspel av en vuxen som bar på en hatt från förr i tiden och som serverade glass till barnen. Det blev en festlig avslutning och det kommer finnas spår kvar på avdelningen som vi tänker fördjupa oss i nästa termin.....

 

 

TVÄRTOM, DET ÄR HUNDRA SOM FINNS!

Ett barn
är gjort av hundra

Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankar
hundra sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar
att sjunga och förstå
hundra världar
att uppfinna
hundra världar
att drömma fram

Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.

Man ber barn;
att tänka utan händer
att handla utan huvud
att lyssna men inte tala
att begripa utan glädjen i
att hänföras och överraskas
annat än till påsk och jul.

Man ber dem:
att bara upptäcka
den värld som redan finns och
av alla hundra
berövar man dem nittionio

Man säger dem:
att leken och arbetet
det verkliga och det inbillade
vetenskapen och fantasin
himlen och jorden
förnuftet och drömmarna
är företeelser
som inte hänger ihop.

Man säger dem:
att det inte finns hundra
Men barnet säger:
Tvärtom, det är hundra som finns.

 

Källförteckning:

 

Barns känsloliv// Anna Hellberg Björklund// artikelserie i Förskoleforum

Visuella resurser-Barns språkutveckling och estetiska uttrycksformer//  artikel Förskoleforum

Utforska känslor genom skapande// Aurora Berglund// artikel i Förskoleforum

Frida Kahlo för de yngsta_ vilket konstlyft// Artikel i Förskolan/7 Vi lärare

Barns möte med konst del I och 2 // Marie Bendroth Karlsson// Förskoleforum

 

Digitalt material som vi använt i vår undervisning:

 

Ur-play:  Sveriges utbildningsradio AB - Draken och känslorna

Djuren på Djuris - känslor

Nationalmuseet Stockholm, Konst för barn.
Moderna museet Stockholm, Skaparverkstad, Självporträtt.

 

Dikt: Ett barn har hundra språk// Loris Malaguzzi // Reggio Emilia

Läroplanskopplingar

Läroplan

• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.