Samer spår 5

Vi tittar på julkalendern snödrömmar tillsammans och lär oss mer om Samernas kultur och sätt att leva på.

Lärandemål:

Du ska få lära dig mer om Samernas kultur och sättet dom lever på.

När temat är slut har du tagit del av eller kan berätta om Samernas kultur och sättet dom lever på.




Arbetsformer:

Se lektionsplaneringen




Bedömningsformer:

Reflektion och anteckningar tillsammans med kollegor.

Reflektion och formativ feedback till eleverna.




Lektionsplanering:

Läraren leder genomgångar. Elevassistenter och lärare motiverar och stöttar ( inte hjälper) eleverna och ger feedback när lärande sker.

Informationen är hämtad från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum




Måndagar: Vi tittar på helgens avsnitt och måndagens avsnitt av julkalendern snödrömmar.

Tisdagar och Torsdagar: Vi tittar på dagens avsnitt av julkalendern snödrömmar.

Onsdagar och fredagar: vi tittar på dagens avsnitt av julkalendern snödrömmar.




Vi arbetar med olika teman kopplat till samerna förslag upplägg dagens julkalender direkt efter morgonmöte tis och tors

rast fram till 9.45

9.45- 10.30 temat för dagen

10.30-10.40 reflektion

3 dec

Flaggan, nationaldagen, levnadssätt-

Visa bildspelet hämtat från: https://www.samer.se/forskola-och-fritid bildspel för de yngsta och samtala om bilderna.

Vi läser boken fakta om Sapmi med hjälp av polyglutt.

Visa karta över var Samerna bor från Marinas klassrum från skolmagi.se 

Använd skolmagis material om nationaldagen och prata om och färglägg bilderna.

Färglägg flaggan från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum sid. 16




5 dec kläderna - färglägg kläderna på klippdockorna från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum s. 20 och 21

Vi berättar om dagens tema på ett enkelt sätt utifrån boken fakta om Sapmi med hjälp av polyglutt men mer information finns här nedan:

Fakta från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum

Dräkt och silver

Den samiska dräkten berättar mycket om den som bär den.

Dräkterna ser olika ut i olika delar av Sápmi och om man är ung eller gammal, kvinna eller man.

Små detaljer i dräkten kan berätta om man är gift eller ogift.

Kolten är idag en högtidsdräkt. Tidigare användes den som vardagsplagg.

Från början syddes kolten i renskinn. På vintern hade man skinn med hår på och på sommaren avhårat skinn.

Silverspännen till kolten och andra silverföremål används både till prydnad och för att skydda mot onda makter.

Dräkter

Det är inte bara kolten som skiljer sig åt mellan olika områden. Skoband, bälten, mössor, skor, sjalar och barmkläden är också olika. 

Kvinnor i de nordliga områdena använder sjal medan man använder barmkläden längre söderut.

Tennbroderier och pärlor förekommer heller inte i samma grad i de nordligare områdena som i de sydliga.

På vissa ställen har dräkterna influerats av folkdräkter från närliggande områden. Det är inte säkert att man har en Jokkmokksdräkt bara för att man bor i Jokkmokk, utan vilken dräkt man har beror på varifrån ens släkt kommer.




12 dec kåtan och renarna- gör tältkåtan från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum sid 18

Vi berättar om dagens tema på ett enkelt sätt utifrån boken fakta om Sapmi med hjälp av polyglutt, men mer information finns här nedan:

Fakta från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum

Låvdagoahte, tältkåtan, är en urgammal bostadstyp. Den är enkel men genial till sin konstruktion. Härinne finns kök, arbetsrum och sovrum. Kåtaduken skyddar mot regn och vind samt vinterns snö och kyla. Fram till 1950-talet användes tältkåtan som bostad året runt, men idag används den bara sommartid, när man behöver en tillfällig bostad, t.ex. vid kalvmärkning till fjälls.

På golvet i kåtan lägger man ett lager björkris för att isolera mot kyla och fukt och för att göra det trevligare. Då och då får man hämta mer björkris när det börjar bli slitet och glest. På vintern nere i skogslandet kan man ta granris istället. Renskinn läggs sedan på riset. Man sover på renskinnen under en rahkas, ett sovtält, som skyddar mot myggen. På hösten när det blir lite kyligare är det varmt och skönt inne i en rahkas. På dagen rullar man ihop sängkläderna och lägger rullen längst ut mot kåtaduken.

Avdelningen längst in i kåtan, boassjo, är köksavdelningen. Mat, husgeråd och vatten förvaras här. Förr i tiden förvarades även spåtrumman i boassjo, som var en helig del i kåtan. Än idag respekterar man området och man får aldrig kliva eller sätta sig ner här!




När man kommer som gäst till en kåta, klampar man inte rätt in och lägger sig på skinnen, utan sätter sig i ”hallen” på en stock och väntar på att bli inbjuden. Först då det händer kan man slå sig ner på ett skinn och bli bjuden på kaffe. Blir man inte inbjuden, ja då är man inte välkommen och då kan man säga att man har annat för sig och gå därifrån. I sydsamisk tradition får man inte gå ut ur kåtan hur som helst. Man ska backa ut, för att visa vördnad för dem som finns inne i kåtan.

Rennäringen

Rennäringen är på sitt sätt tämligen unik som areell näring. Den styrs av miljöfaktorer som väderlek och temperatur, betestillgång och naturliga störningar. Det är i princip bara den egna arbetsinsatsen som kan kontrolleras.

De allt större anspråken på tillgång till jakt- och fiskemarker i fjällområdet i kombination med ökad skotertrafik och turism har inneburit att rennäringen inte heller har någon kontroll över mänskliga störningar.

Den fria upplåtelsen av jakt- och fiske i fjällområdet sker helt utanför rennäringens kontroll och det samma gäller övriga rekreationsaktiviteter.

I Sverige finns det, enligt den årliga renräkningen, ungefär 280 000 renar. Antalet renar i Sverige varierar mellan goda och dåliga betesår. Man brukar räkna med att ungefär 3000 av Sveriges ca 20 000 samer är verksamma inom rennäringen.

Renen

Renen är väl rustad för kyla och djup snö. Pälsen är tät, hårstråna krusiga och luftfyllda.

De breda klövarna bär upp renen i snön.

Med klövarna gräver sig renen genom snön till maten, renlaven.

Renen kan lukta sig fram till laven under ett tjockt snötäcke.

På sommaren betar renen gräsväxter på större myrområden, uppe i högfjällen eller på Atlantkustens öar och uddar.

Renen är det enda hjortdjur där båda könen bär horn.

Varje år fäller renarna sina horn och nya växer ut. Sarvarna (hanrenarna) har de största hornen. De är utvuxna till brunsten i september-oktober. Stora horn ger status i flocken. En sarv kan samla 25-30 vajor (honrenar) som han vaktar. Efter brunsten fäller sarvarna sina horn, medan vajorna behåller sina till våren.

Under vintern kan de dräktiga vajorna därför jaga undan sarvarna från de bästa betesplatserna. I maj söker sig vajorna till fjälls för att kalva. Kalven följer vajan under sitt första år, tills vajan får en ny kalv.

Sommartid lägger renarna på ett rejält hull för att klara vintern.

Under sommaren samlar man ihop renarna för att märka kalvarna. Varje renägare har ett eget märke som man skär in i kalvens öron. För att pröva på hur det känns att skära i ett kalvöra, eller öva sig på sitt renmärke, kan man skära i golvmatta. Hör med en golvläggare om ni kan få bitar som blivit över!

Renägaren slaktar sarvarna i september när de är kraftiga inför brunsten. En del sarvar kastrerar man för att slakta senare. De deltar då inte i brunstkampen och behåller sin vikt. Man kastrerar även sarvar då man vill ha en ledarren eller ett dragdjur.

Hanrenarna kan nå en vikt av 100 - 150 kg medan vajorna kan väga 60 - 90 kg. Kalvar väger vanligtvis 30 - 50 kg på senhösten.

16 dec maten- vi bakar ghakku tillsammans på hemkunskapen. använd receptet från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum s. 36

Vi berättar om dagens tema på ett enkelt sätt men mer information finns här nedan:

Fakta hämtad från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum

När man bodde i tältkåta var det vanligt att man bakade bröd varenda dag. Ingredienserna håller sig färska länge, åtminstone om man använder vatten som degvätska. Man var tvungen att ta med sig mycket mjöl och annat när man flyttade upp till fjälls på våren, för att det skulle räcka ända till hösten.

Renslakt

Av renen får man både mat, material till kläder och sytråd. Med endast en kniv går det att slakta och stycka en ren. Förr togs nästan allt tillvara – även inälvsorganen, tarmar, magar, klövar, märgben, lungor och huvud. Av skinnet fick man kläder, skor och varma liggunderlag. Hornen kunde bli ett fint knivskaft. Senorna blev en väldigt stark sytråd. Köttet röktes och torkades för att hålla bra. Förr lade man också ner kött i en grop i marken på hösten med sten ovanpå och slog vatten över allting. Vattnet frös till is och hindrade smådjur att komma in. När man kom tillbaka till vistet på våren var det bara att hämta köttet. En sådan grop kallades burra och var föregångaren till njallan, bodan som stod på en eller två höga stolpar så inte djuren kom åt köttet.

Växter till mat

Båsko, fjällkvanne, är en flerårig växt som är god att äta först när den blommar. Man åt, och äter än idag, stammen efter att ha skalat bort den yttersta basten. Förr kokades den som grönsak tillsammans med kött. Fjällkvannen är kanske den äldsta nordiska köksväxten och omtalas redan i de isländska sagorna. I Mellaneuropa odlas den än idag för att krydda olika likörer. Juobmo, fjällängsyran, har en läskande syrlig smak. Juobmo kan ätas direkt men man brukar koka den, så håller den sig längre. Juobmo blandad med mjölk och lite socker är en delikatess. Båsko och juobmo kunde förvaras i träkaggar nedsänkta i en kallkälla under vintern. Då hade man vitaminrik föda året om.

fakta om fisket hämtat från https://www.samer.se/1140?lattlast=true

Det viktiga fisket 

Fiske har alltid varit viktigt för samer,
för en del har fiske varit heltidsjobb.

Fiske var viktigt även för de samer som sköter renar.
Om renarna inte kunnat hitta mat och därför dog
kunde samerna istället leva på att sälja fisk.
Särskilt på 1970-talet levde många samer
på att sälja fisk.

På somrarna när de renskötande samerna bor i fjällen
är fisk den viktigaste maten.
På hösten fångar de och fryser ned fisken,
som äts på vintern.

I många år fick bara samebyarnas medlemmar fiska i sjöar i fjällen,
men 1993 beslutade staten att tillåta även andra att fiska där

Idag lever inte många samer
på att sälja fisk.
Men många samer fiskar fortfarande
till sig själva och familjen.

17 dec  Samernas religion - vi gör egna trummor https://www.arla.se/arlakadabra/pyssel/enkla-pyssel/trumma/

Vi berättar om dagens tema på ett enkelt sätt utifrån boken fakta om Sapmi med hjälp av polyglutt, men mer information finns här nedan:

När vi talar om samernas gamla religion får vi hämta kunskapen från trummorna, hällristningarnas bilder, arkeologiska lämningar i landskapet och prästernas rapporter från 1600- och 1700-talen.

Det var en religion nära människorna med en gudavärld befolkad av gudinnor, rådare, mystiska djur och avlidna släktingar som fanns överallt där människorna fanns.

Heliga platser

Många av de samiska gudarna finns avbildade på trummorna. Man kunde offra till gudarna vid en helig plats i terrängen med märkliga, naturliga formationer. Det kunde vara fjäll, dalgångar eller vattendrag. Idag vet många fortfarande var sådana platser finns och vad de heter.

Björnriterna

Björnjakter och riterna kring dem är en speciell historia. Björnen var helig för samerna. Den var gudarnas sändebud här på jorden. Man fick jaga och äta upp björnen, men var tvungen att följa en massa regler och genomföra olika ritualer. T.ex. måste benen efter björnen behandlas med försiktighet och alla ben skulle begravas så att björnen kunde återuppstå. I botten av graven lades ris eller näver, sen benen, sen näver eller ris igen och sist stockar eller stenar som skydd mot andra djur. Även några blykulor från lodbössan och en mässingsring kunde läggas i graven. Eftersom björnen nu hade behandlats väl av människorna kunde den berätta det för gudarna. I en monter i utställningen finns en björngrav som är ca 1000 år gammal och den äldsta som återfunnits. Den hittades på en holme i sjön Karats som ligger några mil väster om Jokkmokk.

Noajdde

Noajdde, nåjden, var den religiöse ledaren, men även psykolog, läkare, advokat och meteorolog. Han hjälpte till vid sjukdom eller annan nöd och kunde med hjälp av sin trumma sätta sig i trance så att han kom i kontakt med gudarna eller andra världar. Trumman var en karta över världen och genom visarens rörelser kunde han få svar på sina frågor. Med en fågels hjälp kunde han resa långt. Missionärerna såg nåjderna som ett stort hot och förföljde dem och brände deras trummor. Idag finns 71 trummor bevarade, utspridda i hela Europa. Forskaren Ernst Manker har under 50-talet ritat av, skrivit om och tolkat tecknen på nästan alla bevarade trummor. 

Guottalm - dödsfågeln

Hörde man Guottalm förebådade detta någons död. Kanske höll fågeln i något som tillhörde den människan. Men om man satte en kittel över huvudet och ropade far inte med den människans liv! blev fågeln maktlös

7 januari




tillsammans

Julkalendern avsnitt 21

Visa bildspelet hämtat från: https://www.samer.se/forskola-och-fritid bildspel för de yngsta och samtala om bilderna.

Repetition - kläderna, kåtan, maten, renarna, flaggan, sapmi, religionen

dela foton från vårt arbete med samerna via airdrop

titta på binogi om samerna https://app.binogi.se/l/samiska-forntid-till-1600-tal

enskilt eller i par

Uppgift med instruktioner i In-print delas ut:

gör en egen bok i bokcreator, leta upp egna bilder

där det ska finnas med:

bild : samiska flaggan text och ljudinspelning: samernas flagga

bild : en karta över Sapmi text och ljudinspelning: här bor samerna - Sapmi

bild: kolt text och ljudinspelning: samernas kläder- kolt

bild: kåta text och ljudinspelning: här kan samerna bo - kåta 

bild: ren text och ljudinspelning: ren

bild: samisk trumma text och ljudinspelning: samisk trumma ( nåjd- religiös ledare)

bild: ghakku text och ljudinspelning: ghakku- samiskt bröd




reflektion




9 januari 

tillsammans

Julkalendern avsnitt 22

geografin- sapmi på kartan

leta upp Kiruna på en Sverigekarta ( märk upp att där finns en sameskola)

historia- samernas historia: titta på binogi https://app.binogi.se/l/samiska-1600-tal-till-nutid 

nutid:titta på binogi om samerna https://app.binogi.se/l/samerna?subject=64870

enskilt eller i par

fortsätt med boken om samerna 




14 januari

Julkalendern avsnitt 23 och 24

Avsluta arbetet med samerna 

Utvärdering och test 

Läroplanskopplingar

Syfte

• 1) Kunskaper om samhället och människors livsvillkor under olika tidsperioder och på olika håll i världen.

Centralt innehåll

• Hemorten eller närområdet, Sverige, ursprungslandet och världen. Geografiska platser som har betydelse för eleven eller är aktuella i medierna.
• Olika bostadsmiljöer, till exempel landsbygd, förort och stad.
• Skildringar av Sveriges och andra länders historia och kultur, till exempel genom litteratur och muntliga berättelser.
• Olika religioner och andra livsåskådningar samt några av deras traditioner och levnadsregler.

Kriterier

• Eleven reagerar igenkännande på beskrivningar av samhället. I samtida och historiska skildringar av världen urskiljer eleven människors livsvillkor och reagerar på dem.
• Eleven berättar om samhället. Utifrån samtida och historiska skildringar av världen beskriver eleven människors livsvillkor.