Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva steg 1-5 åk 4-6

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva steg 1-5 åk 4-6

Matriser

Sva

 Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 1

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 1 LYSSNA
	Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
	Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång genom att exempelvis peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om
TALA
	Eleven presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel: Var bor du?
	Eleven återberättar med stöttning en självupplevd händelse
	Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som tas upp i undervisningen
	Eleven använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller uttrycker substantivens plural med ”många” i stället för med ändelse (många bok). Kopulan (är, blir) utelämnas ofta, till exempel jag rädd. Även prepositioner utelämnas ofta
LÄSA
	Eleven börjar bli bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
	Eleven identifierar huvudinnehållet i en text och svarar kortfattat på frågor som: Vad handlar texten om? Vilken bild passar till texten?
	Eleven lokaliserar explicit information och svarar på enkla frågor som till exempel Vad ska du ta med dig till simhallen?
	Eleven börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text
SKRIVA
	Eleven skriver korta texter med en meningsbyggnad som framför allt består av huvudsatser med rak ordföljd (subjektet före verbet), till exempel: "Jag heter mohamed, Jag kommer från somalia. Jag tallar somalisk"
	Eleven återger ett händelseförlopp i en bildserie, till exempel en gemensam skolutflykt eller hur det går till att så frön
	Eleven använder sambandsord som eleven har fått från läraren, till exempel: först, sedan
	Eleven använder ett begränsat, konkret och personnära ordförråd
	Eleven använder ämnesrelaterade och specialiserade ord som är kopplade till det aktuella skolarbetet, till exempel planterade, ärt, frön

---

Sva

 Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 2

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2 LYSSNA
	Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
	Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
	Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
	Eleven uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som tagits upp i undervisningen
TALA
	Eleven presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, och svarar då på enkla frågor från kamrater och lärare
	Eleven deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
	Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
	Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
	Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen, till exempel: "Jag klippt den, nej... vad heter det... såga och sen slipt den på sandpapper"
	Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, börja använda modala hjälpverb (vill, kan) följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb (kom in, spring ut) samt utelämnar mer sällan kopulan (är, blir)
	Eleven gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
LÄSA
	Eleven vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
	Eleven återger med stöttning huvudinnehållet och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
	Eleven tolkar information i en text och svarar på frågor, även i de fall som svaren inte direkt går att utläsa av texten
	Eleven gör relevanta kopplingar mellan en texts innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa förståelsen av det lästa, samt reflekterar över texten och svarar på frågor som: Vad tycker du att de ska göra?
	Eleven kan härleda leden i genomskinliga sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver (badkläder, idrottshall)
	Eleven använder bilder och andra multimodala resurser för att skapa mening i texter, även om läraren behöver uppmärksamma att bilder som är tänkta som ett stöd inte självklart är det för alla elever
	Eleven skapar tillsammans med kamrater och lärare förståelse för texters innehåll utifrån rubriker och bilder
SKRIVA 2A
	Eleven skriver korta texter med i huvudsak enkel meningsbyggnad, och placerar nu ibland adverbial i temaposition, till exempel: "På fritids måla vägen"
	Eleven börjar använda inversion (omvänd ordföljd) vid vanliga adverbial och verb samt i helfraskonstruktioner, till exempel: "Sen komde pappa"
	Eleven börjar använda bisatser och då företrädesvis relativsatser, till exempel: "hammare som heter mjölner"
	Eleven använder i huvudsak vanliga sambandsord i textbindningen, till exempel och, eller, sen, då, samt vanliga pronomen i referensbindningen
	Eleven skriver återgivande texter om sådant som kretsar kring jag och här, använder konkreta, vardagliga ord, till exempel: "in hem jag läsa; titta tv eller spela dator", och uttrycker ibland värderingar, till exempel: "Jag har simmat det var rolig"
	Eleven använder ämnesrelaterade ord och strukturer som eleven har fått från läraren, till exempel: "Han hammare som heter mjölner; blixt och åska kommer från hammaren"
	Eleven använder till viss del utbyggda nominalfraser, till exempel: "fyra elever; bäst vän; en fru som heter Siv"
SKRIVA 2B
	Eleven skriver texter med en mer varierad meningsbyggnad som omfattar fler olika typer av bisatser ("fin lunch där jag drack cola; om du röstar på oss") och placerar ibland bisatser i temaposition, till exempel: "När vi några barn lekta på vatne"
	Eleven använder i berättande texter fantasi och genremarkörer, till exempel: "det var en gång"
	Eleven använder i återgivande, diskuterande och argumenterande texter värderingar, och motiveringar, till exempel: "det var jätekalt vatnet; jag åt panan och det jätegott"
	Eleven prövar att använda mindre frekventa ord i återgivande och berättande texter, till exempel: "lit obehagligt; luften är inte ok för kvavt", men oftast använder eleven vardagliga och konkreta ord
	Eleven använder ämnesrelaterade ord, till exempel: tall, rönn, kottar, barr
	Eleven använder fler utbyggda nominalfraser, till exempel: "skolan som heter matteusskolan; non som jonglera; alla hundra tals människor"

---

Sva

 Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 3

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 3 LYSSNA
	Eleven urskiljer med stöttning explicit och viss implicit uttryckt information i normal talhastighet, till exempel i samtal, genomgångar och uppläsningar
	Eleven visar en övergripande förståelse av sammanhållet tal, till exempel genom att kortfattat återge huvudinnehållet i en genomgång eller ett tv-program
	Eleven visar prov på en fördjupad förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättad historia eller ett tv-program, och svarar då på frågor som: Varför tror du ...?
TALA
	Eleven presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
	Eleven deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet framgår tydligt. Eleven använder då ett ämnesrelaterat ordförråd och sambandsord, till exempel för tid och orsak
	Eleven förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
	Eleven jämför förhållanden och erfarenheter, uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa
	Eleven uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, börja göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, inleda huvudsatser med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (höga berg, ett stort slott), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)
LÄSA
	Eleven återger en texts huvudinnehåll självständigt eller med stöttning (beroende på textens längd och svårighetsgrad) och kan svara på olika typer av frågor om texten
	Eleven kan med stöttning dra slutsatser om orsak, samband och konsekvenser i olika texter, till exempel genom att svara på frågor som: Varför är det viktigt att tigern ser bra på natten?
	Eleven kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter. Exempelvis kan eleven utifrån kunskap om vad ett rovdjur är förstå ordet rovfisk
	Eleven tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, liksom talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande
SKRIVA
	Eleven skriver med en varierad meningsbyggnad som omfattar både huvud- och bisatser, samt placerar olika satsdelar i temaposition
	Eleven använder olika typer av bisatser såsom relativsatser (ungdomar som är 12 år gamla) och tidsbisatser (När mamma kom hem vi åt mat), villkorsbisatser (Jag får vara i stora bassäng om jag kan sima), och orsaksbisatser (Jag måste vara i lila bassäng därför att jag kan inte sima),
	Eleven använder även i mer komplex meningsbyggnad ibland
	Eleven kan variera sitt ordförråd mellan vardaglighet, specialisering och skriftspråklighet beroende på genren inversion, till exempel: "Om jag gjorde ett bra jobb skulle jag..."
	Eleven använder direkt och indirekt anföring, framför allt i berättande texter, till exempel: "Han frågade en man om han får låna hans mobil"
	Eleven håller samman en text med referensbindning och använder en bredare repertoar av sambandsord, till exempel för det första, för det andra, eftersom, genom att, för att
	Eleven använder ett mer varierat och precist ordförråd som kan bestå av sammansatta ord, kollokationer och idiomatiska uttryck, metaforer, ämnesrelaterade eller skriftspråkliga ord, utbyggda nominalfraser, uttryck för modalitet

---

Sva

 Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 4

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 4 LYSSNA
	Eleven urskiljer explicit och implicit information i längre sammanhållet vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet. Mer avancerade strukturer, till exempel satsförkortningar och passiva satser, kan vara svåra att tolka. För att förstå längre ämnesrelaterat tal behöver eleven visuellt stöd i olika former
	Eleven visar en övergripande och fördjupad förståelse av både vardags- och ämnesrelaterat tal genom att till exempel sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
	Eleven deltar i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen genom att ställa och svara på frågor, och visar förståelse genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt
TALA
	Eleven presenterar med stöd av nyckelord förberedda uppgifter och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
	Eleven deltar i samtal och återger, berättar och beskriver ett innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår
	Eleven gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar på ett mer utvecklat sätt
	Eleven förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
	uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord, olika slags bisatser, alltmer tillämpa inversionsregeln, använda verbens tempusformer ändamålsenligt (sprang, har/hade/skulle sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning (till exempel "huset är stort"), börja använda mindre frekventa partikelverb, börja använda idiomatiska uttryck och kollokationer (till exempel "sin värsta fiende")
LÄSA
	Eleven kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar
	Eleven uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor i en text samt tolkar information i texten och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten
	Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svarar på frågor som: Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad i texten/vilka ord visar det?
	Eleven reflekterar över textens funktion, och svarar på frågor som: Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text?
SKRIVA
	Eleven varierar meningsbyggnaden med längre och kortare meningar, placerar olika satsdelar i temaposition och använder olika typer av bisatser
	Eleven skriver berättande texter som ofta innehåller beskrivningar, dialog, anföring och värderingar. Texterna har en tydlig röd tråd och det förekommer mer sällan än tidigare oväntade eller irrelevanta inslag
	Eleven använder i argumenterande texter en struktur med tes, argument och slutsats, även om argumentationen kan vara mer eller mindre väl genomförd
	Eleven använder oftare passivkonstruktioner, till exempel: "På natten väcktes jag av raketer"
	Eleven använder ett varierat och precist ordförråd som kan bestå av sammansatta ord, utbyggda nominalfraser, lågfrekventa ord, skriftspråkstypiska och ämnesrelaterade ord, nominaliseringar, flerordsuttryck och partikelverb, modalitet, värdering och känslouttryck

---

Sva

 Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 5

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 5 LYSSNA
	Eleven urskiljer explicit och implicit uttryckt information i längre vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet
	Eleven visar en övergripande och fördjupad förståelse av längre vardags- och ämnesrelaterat tal genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
	Eleven deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen samt visar förståelse och bidrar till att bredda och fördjupa samtalen genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt
TALA
	Eleven utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på det andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll
	Eleven uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet både grammatiskt och lexikalt
LÄSA
	Eleven lokaliserar och sammanför information från olika delar av en text och svarar på frågor, till exempel: På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1500-talet?
	Eleven drar med stöd i lärarens frågor slutsatser om till exempel orsak, samband och konsekvenser, även om informationen uttrycks implicit som i följande exempel: Det gick åt massor av skog och djuren drevs iväg
	Eleven tolkar med stöd underförstådda betydelser i en text, till exempel ironi, humor och kulturspecifika referenser
	Eleven kan utmana förgivettagna antaganden och språkliga val i en text och reflektera över textens funktion, till exempel: Varför står det på det här sättet och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
	Eleven uppfattar och förstår nyanser och uttryck för stilistisk variation. Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text också när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar och även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Eleven kan svara på frågor som: Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/vilka ord visar det?
SKRIVA
	Eleven skriver återgivande texter som är mer utvecklade, till exempel med beskrivningar, motiveringar och reflektioner, samt berättande texter som har en mer komplex handling och kan skildra ett inre skeende och innehålla gestaltande beskrivningar och inlevelse, till exempel: "där stod jag mitt i scenen mer än hundra främmande ögon som kollade på mig, jag började att bli mer och mer nervös"
	Eleven skriver med en tydlig struktur argumenterande texter som innehåller mer utvecklade argument och som ofta präglas av generalisering
	Eleven använder ett utbyggt och fördjupat ordförråd som består av skriftspråkstypiska och ämnesrelaterade ord, nominaliseringar, idiomatiska uttryck och flerordsuttryck, sammansättningar, partikelverb, precision i ordval