Upptäck "Vattnets kretslopp"

Det här projektet låter barnen upptäcka hur vatten rör sig i naturen och varför det är viktigt. Genom enkla experiment och kreativa aktiviteter lär de sig om vattnets olika former, som fast (is), flytande (vatten) och gas (ånga), samt hur vi kan använda vatten på ett hållbart sätt. Varje vecka utforskar vi nya delar av vattenkretsloppet och diskuterar hur vatten rör sig i naturen.

Kartläggning “VAR ÄR VI”?

 

Nuläge:

Vi vill öka barnens medvetenhet om vattnets rörelser och betydelse för livet på jorden. Vi bygger vidare på tidigare observationer där barnen har visat intresse för naturfenomen och utforskning av omgivningen.

Syftet är att öka barnens medvetenhet och nyfikenhet kring fenomenet vatten och dess betydelse för vår planet.

 

Systematiskt kvalitetsarbete:

Vi fokuserar på barns nyfikenhet kring vattnets kretslopp och vill se om deras förståelse för vatten i naturen fördjupas genom olika former av upptäckt och dialog.

 

Utvecklingsområde “VART SKA VI”?

 

Prioriterat målområde:

Läroplanen (Lpfö 18) målsätter att barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

 

Förväntat resultat:

Vi förväntar oss att barnen börjar förstå och beskriva hur vatten rör sig genom naturens kretslopp samt att de kan identifiera vattnets olika former. Vi vill se att de utvecklar ett intresse för naturen och förståelse för vattens betydelse för liv.

 

Stöd i forskning och vetenskaplig grund:

Genom att basera projektet på sociokulturellt lärande, med fokus på Vygotskys teorier, använder vi reflekterande frågor och dialog för att ge barnen möjlighet att resonera och upptäcka i grupp samtidigt Som Helldén et al. (Vägar till naturvetenskapens värld, ämneskunskap i didaktisk belysning, 2015, s. 19) skriver så kan vi genom ett utforskande sätt ge barnen utrymme till att upptäcka glädje, förundran med sitt lärande och hitta nyckeln till deras egen del i kretsloppet. 

 

 

Genomförande “HUR GÖR VI”?

 

Tidsperiod: Åtta veckor.

 

Veckoplanering:

 

• Vecka 1 - Introduktion till vattnets kretslopp:

-Samling: Introduktion till vattnets kretslopp genom bilder, och vi tittar på en kort film om kretsloppet.

-Experiment: Avdunstning 

-Förklaring: Tänk er att detta är havet. Solens varma strålar värmer upp vattnet, vilket får det att avdunsta och stiga upp i atmosfären.

-Experiment: 1.Vi använder en vattenkokare med kokande vatten och ett klarglas. När vi häller det heta vattnet i glaset, ser vi hur ångan stiger upp och samlas i glaset. Detta demonstrerar hur avdunstning sker i naturen.

                    2. Vi kan även visa i spisen där lampan presenterar solen och kokande vatten avdunstar i atmosfären.

-Sång: Vi sjunger “Svängiga Sveas vattensång” som hjälp för att minnas kretsloppet genom musik.

 

• Vecka 2 - Vattnets olika former:

-Samling: Diskutera vattnets former (fast, flytande och gas) och se på en jordglob/karta för att prata om var på jorden det finns mycket vatten.

-Experiment:Kondensering 

-Förklaring: "När ångan stiger, kyls den ner och bildar moln."

-Material: En kastrull med vatten, en stor glasburk eller genomskinlig behållare med lock samt is.

-Genomförande: Vi fyller kastrullen med kokvattnet. Sedan placerar vi glasburken över ångan från det kokande vattnet och låter den sitta där i några minuter. När behållaren har  fyllts med vattenånga tar vi försiktigt av den och sätter den på en kall yta med is eller kallvatten.

1. 1. Den varma vattenångan möter den kalla ytan och kondenserar, vilket bildar små droppar som simulerar molnbildning.

   2. Molnen som bildas i burken visar hur kondensation sker naturligt när vattenånga stiger och möter kallare luft högre upp i atmosfären.

Låt barnen se hur isen smälter och blir flytande. Prata om skillnaden mellan fast och flytande form.

-Kreativt skapande: Barnen får måla sitt eget schema för vattnets kretslopp.

 

• Vecka 3 - Moln och nederbörd:

-Samling: Titta på filmklipp om hur moln bildas och varför det regnar.

-Experiment: 1.Häll vatten i en burk med raklödder och droppa färg för att visa hur “regn” faller när molnet blir tungt.

                       2.Nederbörd 

-Förklaring: "När molnen fylls av kondensation bildas vattendroppar som sedan faller ner till jorden som regn, snö eller hagel."

-Experiment: Vi häller kokande vatten i en burk och täcker öppningen med aluminiumfolie, spänner fast folien med ett gummiband för att få en tät försegling. Sedan placerar vi ett par isbitar på folien. När kondensationen börjar, ser vi hur dropparna faller ner i burken, vilket representerar nederbörd.

 

-Kreativt skapande: Barnen får måla eller rita moln och regn.

 

• Vecka 3 - Vatten i naturen:

-Utflykt: Om möjligt besök en närliggande vattenkälla för att observera och diskutera vad barnen ser.

-Diskussion: Vi pratar om varför vatten i naturen ser olika ut och hur det rör sig från källa till källa.

 

• Vecka 5 - Avriningoch filtrering

-Samling: Diskutera hur vatten försvinner i form av ånga och blir till moln samt kommer regn.

- Experiment: Avrinning och Filtrering 

-Förklaring: "När snön eller regnet faller ner på berg och mark, lägger det sig som iskristaller eller regndroppar. När det smälter, rinner det ner i jorden, där det filtreras genom lager av sten innan det når hav eller grundvatten."

-Experiment inomhus: Vi visar ett glas med smutsigt vatten eller glitter som representerar orenheter. För att demonstrera filtrering använder jag ett filterpapper och häller vattnet genom det för att visa hur vattnet renas när det passerar genom pappret.

-Utomhusaktivitet: Vi skapar ett eget filter på gården genom att använda naturmaterial. Barnen får samla sand, småsten och grus som vi sedan placerar i lager i en burk eller flaska med små hål i botten. Vi häller smutsigt vatten genom filtret för att se hur vattnet rensas. Denna aktivitet ger barnen en förståelse för hur naturens egna filter fungerar när vatten sipprar genom jord och sten.

- Dokumentation: Barnen får reflektera kring vad som händer och vi dokumenterar deras tankar.

 

• Vecka 6 - Vattnets kretslopp i större perspektiv:

-Samling: Vi tittar på en karta och diskuterar var vatten finns runt om i världen (hav, sjöar, floder).

-Diskussion och lek: Vi pratar om vattnets rörelse på jordklotet och gör en lek där barnen illustrerar vattnets resa genom olika stadier och platser.

• Vecka 7 - Återkoppling och repetition:

-Samling: Gå igenom kretsloppet igen och se på de bilder vi dokumenterat under projektets gång.

- Experiment: Barnen får välja sitt favoritexperiment att göra om, och vi diskuterar varför de tycker att det är intressant.

-Kreativt skapande: Skapa en större gemensam karta över vattnets kretslopp.

• Vecka 8 - Avslutning och reflektion:

-Reflektion: Barnen tittar på film, bilder och teckningar från projektet och reflekterar över vad de lärt sig.

-Avslutande sång och diskussion: Vi sjunger “Svängiga Sveas, vattensång” och låter barnen berätta vad de lärt sig och tyckt varit mest intressant.

 

Lärmiljö och material:

Utomhus material som löv, kvistar, stenar, samt kartor och återvinningsmaterial som flaskor och glasburkar används för att ge en naturlig koppling till vattnets kretslopp och inspirera till lek och lärande. Inomhus skapas en hörna med vattnets kretslopp där barnen kan följa processen visuellt.

 

Dokumentation och uppföljning:

Vi dokumenterar genom att samla barnens tankar, bilder och citat, vad barnen säger,  under projektets gång. Vi diskuterar varje vecka vad barnen har upplevt och förstått och använder dokumentationen för att reflektera över måluppfyllelse och fortsatta frågor. Vi filmar, tar kort och bygger dokumentations vägg.

 

Reflektera “HUR BLEV DET” och hur går vi vidare?

 

Utvärdering och reflektion:

Vi reflekterar över om barnen har nått förståelse för vattnets kretslopp och identifierar de mål som uppnåtts. Vi analyserar effekterna av projektet på barnens förståelse och engagemang samt tar beslut om att eventuellt fördjupa eller gå vidare till andra naturvetenskapliga projekt beroende på intresse och lärande.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,