Teknik för alla i förskolan

Teknik finns överallt omkring oss och vi använder flertalet tekniska lösningar varje dag i förskolan. När man förstår vad teknik egentligen är så är det lättare att arbeta med det. Definitionen av begreppet teknik är; “flertalet mänskliga lösningar på ett problem man har ett behov av, som kan underlätta i vardagen”. Där naturvetenskapen ställer frågan om "varför", ställer tekniken istället frågan "hur kan vi finna lösningar för att"...

Varför ska förskolan arbeta med teknik?

I Skolinspektionens granskning av förskolan (2018) framkom det att förskolan arbetar ibland med delar av olika områden men inte inom andra. De områden som sticker ut är naturvetenskap, matematik och teknik eftersom de ofta är svårare att synliggöra i förskolan samt att pedagoger ofta uttrycker att det är svårt att skilja teknik från naturvetenskap. Skolinspektionens granskning (2018) visar på att förskolan behöver få ta del av insatser i kompetensutveckling samt få fram stödmaterial för att pedagoger ska få möjlighet att arbeta på ett professionellt sätt. 

 

Definitionen av begreppet teknik är; “flertalet mänskliga lösningar på ett problem man har ett behov av, som kan underlätta i vardagen”. Tekniska system kan vara enkla saker som fungerar på ett visst sätt utan att vi funderar något mer över det, som att tända/släcka lampor eller fundera över hur “ett klutt egentligen fungerar...”?

Teknik i förskolan handlar om konkreta, "hands-on"-kunskap, det vill säga att man vet hur det fungerar men inte varför.   

 

Förskolan arbetar oftast med naturvetenskap som lägger fokus på upptäckter av och i naturen. Teknik är i nära relation till naturvetenskap då teknik handlar om hur vi ska lösa saker och därför behöver uppfinna saker med hjälp av konstgjorda objekt. Ett exempel på det kan vara varför åskar det (naturvetenskap)? Tekniken frågar då hur kan vi lösa att åskan inte slår ned (i exempelvis huset)?  

 

I förskolan arbetar man mycket med teknik utan att tänka på det. Vi använder teknik genom hela dagen på olika sätt i arbetet tillsammans med konkreta föremål och teknik i barns vardag. Teknikens grunder handlar mycket om att prova, prova igen, korrigera och förändra och prova igen. När datorn inte fungerar, hur gör vi då? När projektorn inte startar eller annan teknik strular, det är då vi tänker på all teknik. Men teknik är så mycket mer än så. Det är korken på mjölkpaketet/ketchupflaskan, ringklockan vid dörren, det är stövelknekten i hallen, bilarna i lådan, sulorna på skorna, lego, dockhus med våningsplan, dockor, vattenkranar, sandslott, såpbubblor, material vi använder när vi pysslar, skapar, konstruerar etc. Teknik finns överallt!  

 

 

 

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu?
• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?
• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Teknik kan ses och förstås på olika sätt. Det kan vara att veta hur saker och ting fungerar eller vad det är som gör att något fungerar/inte fungerar. Relaterat till förskolans verksamhet handlar arbetet med teknik om, att veta hur. Det mesta handlar om att barnen deltar i olika aktiviteter där teknik är involverat eller deltar i exempelvis arbete med konstruktion. Detta för att utveckla vetandet om varför och att barnen förstår orsak och verkan till det som sker.   Barn i förskolan har en naturlig nyfikenhet och reflekterar över olika situationer och fenomen. De ställer frågor spontant och vill försöka förstå redan i tidig ålder. Det sker dels spontant i barns egeninitierad lek men det sker det också i planerade aktiviteter. Pedagoger som problematiserar och ställer reflekterande frågor till barn hjälper barn att utveckla deras kunskaper kring teknik, till att både veta hur och att veta att/varför när det gäller teknik.  

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Forskning visar också att barns kunskaper och färdigheter är något som formas i förskoleålder (Sheridan m.fl., 2010). Det barn upplever och får erfarenheter av i förskolan ger barnet en mycket bra grund i det livslånga lärandet. Förenklat kan man uttrycka att syftet med teknikundervisning i förskolan delas in i områden som:   

• att utveckla barns intresse för teknik,   
• att uppmärksamma barn på teknik omkring dem,  
• att göra teknik tillgänglig för barn,   
• att medvetandegöra barn om hur tekniken fungerar,   
• att möjliggöra för att barn ska utveckla färdigheter och kunskaper så att de kan lösa problem med hjälp av teknik samt   
• att förbereda barnen för framtida lärande (Skolinspektionen, 2018).

Studier av teknikundervisning på Nya Zeeland (2018) visar att förståelse av begrepp är en stor del av teknikkunnande. Tekniska begrepp handlar om ord som; lösa, pröva, öppna/stänga, tända/släcka, bära, lyfta, dra, föra, (för)flytta, konstruera, hålla, hållbarhet, o.s.v. Ord som vi redan använder. Utifrån detta landar vi i att vi behöver arbeta mer grundläggande och förberedande i förskolan, inom teknik och utifrån förskolans läroplansmål för att ge barn bättre förutsättningar inom teknikämnet.   

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas? 

För att väcka nyfikenhet om ett ämne som teknik handlar det mycket om pedagogers förhållningssätt, närhet och synsätt om att man ser på barn som aktiva och högst delaktiga genom påverkan och förändring. När pedagogen intar förhållningssätt som att följa barnet, ge tips och väntar in barnets agerande medverkar det till att barnet ges möjlighet att utveckla nyfikenhet, tankar, lägga till material, utveckla ny lek och nytt lärande. Utifrån perspektiv på barns lärande och begrepp bör pedagoger fokusera på att det sker en kommunikation mellan pedagog och barn och mellan barnen i lek, lärande- och vardagssituationen. Det centrala är att pedagogen och barnen kommunicerar om samma innehåll och den vuxne stödjer barnet så att dess lärande utvidgas. Pedagogen blir då till en stötta för barnets förståelseutveckling om något som är specifikt.

Ur ett språkligt perspektiv behöver man använda sig av ett korrekt språk för att barnet även ska utveckla såväl språk som förståelse. Teknikverb som behöver uttalas kan handla om; tänka, utföra tekniska lösningar, lösa, våga, pröva, göra om, hälla, värma, kyla, bygga, laga, öppna, stänga, släcka, tända, låsa, bära, lyfta, (för)flytta, åka, klättra, putta, föra, dra, sätta, ställa, lägga, konstruera, hålla (hållbarhet) etc. Huvudsaken är att man alltid benämner det man gör för att barnet ska få möjligheten till att utveckla tänkandet, förståelsen och språket.  

 

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

  

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Tips och inspiration; 

Filmklipp om de fem tekniska grundfunktionerna finns på länk; De mäktiga fem (Blomfeldt) DE MÄKTIGA FEM (globalentertainment.se)

UR (utbildningsradion Play) har också bra program för förskolan som är ca 9min långa. Veta och teknikpatrullen (UR) kommer med beskrivningar och tips på vad man kan göra tillsammans med barnen. Här kan vi hitta klipp som handlar om vad är teknik är Veta och Teknikpatrullen: Vad är teknik? | UR Play,   

 

Referens; 

Blomfeldt, M. (). Matematikgänget och Krafthjältarna. Global. DE MÄKTIGA FEM (globalentertainment.se) (länk nedladdad 2024-08-16)  

Melker, K., Mellgren, E. & Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning och lärande, Vol. 6(1), 64-86. Undervisning i förskolan - en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus - Forskul   

 

Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., Johansson, E. & Doverborg, E. (2010). I Claesdotter, A. (Red.). Förskolan: Arena för barns lärande. Liber. 

 

Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse - ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (skolinspektionen.se)   

 

Utbildningsradion, UR Play. Veta och Teknikpatrullen: Vad är teknik? | UR Play, (länk nedladdad 2024-08-23).  

Läroplansmål

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• förskollärare, barnskötare och övrig personal får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen.
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
• förskollärare ges förutsättningar att ansvara för undervisningen,