Hajen - språkutveckling under Tamburvistelsen

Undervisning under tambur vistelsen

Enhetens Fokusområde

Vetenskapliga Teorier

Systematiskt kvalitets arbete

 

1.     Var är vi nu?

Vi upplever att vi vill bredda ut undervisningen till tamburen och utveckla barngruppens självständighet. Vi arbetar med en barngrupp i åldrarna 1-3 år på förskolan. Gruppen består av barn som befinner sig i en tidig utvecklingsfas där de lär sig grundläggande begrepp och vardagliga rutiner, såsom att klä på och av sig själva. Vårt fokus är att ge barnen stöd att utforska dessa begrepp i sin egen takt, med målet att utveckla deras självständighet och självtillit enligt vår vision om "det kompetenta barnet".

Genom detta perspektiv ser vi varje barn som kapabel och med en inneboende vilja att lära och växa. Vårt syfte är att skapa en trygg och tillgänglig miljö där barnen kan lära sig om kläder och väderbegrepp genom att relatera dem till sin vardag. Vi vill att barnen ska bli bekväma med att göra egna val, förstå konsekvenserna av dessa och känna tillit till sin förmåga att klä sig efter väder och behov.

 

2    Vilka ord och begrepp kommer vi fokusera på under perioden för undervisning under måltiden?

Begrepp

Under tamburvistelsen kommer vi att arbeta med två grupper av begrepp:

Kläder: jacka, mössa, byxor, skor, stövlar, vantar
Väder: kallt, varmt, snö, sol, regn

Vi börjar med att förankra begreppen för kläder, som är lätta för barnen att relatera till under deras dagliga rutiner. När barnen blivit bekanta med dessa ord kommer vi att koppla dem till väderbegrepp, så att de kan förstå när det är lämpligt att använda olika typer av kläder. På så vis stärker vi deras förmåga att självständigt klä sig efter vädret.

Teorier och ramverk

Vi stödjer vår undervisning med två modeller: Cummins fyrfältare och Marianis fyrfältare.

• Cummins fyrfältare: Denna modell hjälper oss att placera aktiviteter och begrepp inom olika kvadranter utifrån hur kognitivt krävande eller lättillgängliga de är. För yngre barn håller vi oss oftast i kvadranter med hög kontext, där begreppen är konkreta och enkelt förankrade i deras vardag. Genom detta tillvägagångssätt får barnen möjlighet att successivt ta till sig nya begrepp.

• Marianis fyrfältare: Denna modell bygger på en balans mellan utmaning och stöd (scaffolding). Vi lägger till stöd genom att använda bilder, gester och mimik för att skapa förståelse. Detta gör att vi gradvis kan introducera svårare begrepp genom att bygga vidare på de enklare, vilket ger barnen trygghet och möjlighet att utvecklas i sin egen takt.

Genom att kombinera dessa två modeller kan vi utmana barnen inom ramarna för proximal utvecklingszon där vi anpassar stödet till varje barns individuella behov. På så sätt får de möjlighet att utvecklas mot nästa nivå med hjälp av pedagogens vägledning och de konkreta artefakter vi använder i undervisningen.

 

3.     Hur ska vi introducera det för barnen, vilka artefakter ska vi använda?

För att göra begreppen tillgängliga och stödja barnens förståelse använder vi flera artefakter i undervisningen. Vi inspireras av Vygotskijs teori, där artefakter fungerar som verktyg för att göra lärandet konkret och förståeligt. Vygotskijs 

• Kläder som artefakter: Vi använder kläderna – jackor, mössor, vantar och skor – som konkreta verktyg för att låta barnen förstå begreppen. Genom att hålla i och känna på kläderna får barnen en direkt koppling mellan ordet och föremålet. Detta praktiska förhållningssätt stödjer deras språkliga och kognitiva utveckling inom proximal utvecklingszon och stärker deras förmåga att självständigt hantera klädesplagg och relatera dem till olika väderförhållanden.

• Bildstöd och visuella hjälpmedel: Vi använder bilder som visar både klädesplagg och olika väderförhållanden, placerade på väggen i tamburen. Dessa bilder fungerar som visuella artefakter som barnen själva kan använda för att peka på och identifiera vad de behöver. På detta sätt främjas deras självständighet, då de kan använda bildstödet som ett verktyg i sin egen lärprocess.

• Gester och mimik: Vi förstärker vår undervisning med tydliga gester och ansiktsuttryck som stöd för varje begrepp, till exempel att visa genom att ta på en mössa eller peka ut ett regnigt väder. Dessa icke-verbala verktyg hjälper barnen att förstå och förankra orden i verkliga handlingar, vilket gör det enklare för dem att komma ihåg och använda begreppen själva.

Genom dessa artefakter och metoder ger vi barnen möjlighet att successivt utveckla sin självständighet och tillit till sin förmåga att hantera vardagliga rutiner, vilket är centralt i arbetet mot "det kompetenta barnet".

 

4.      Hur kommer vi se resultatet av undervisningen hos barnen?

Vi kommer att kunna observera resultaten av undervisningen genom barnens ökade förmåga att självständigt använda och förstå begreppen i sin vardag.

• Självständigt användande av klädesplagg: Vi ser framsteg när barnen själva börjar använda ord som "jacka" eller "vantar" och själva kan identifiera vilken typ av plagg som är lämplig beroende på väder. Till exempel att ett barn tar på sig mössan när det är kallt eller söker efter stövlar när det regnar.

• Förståelse av samband mellan kläder och väder: När barnen börjar koppla samman kläder med väderförhållanden, till exempel när de vet att de behöver en varm jacka när det är kallt ute, blir det ett tydligt tecken på att de utvecklat en förståelse för dessa begrepp.

Genom att dokumentera och observera deras framsteg kan vi se hur väl barnen integrerat begreppen i sin vardag. Vi kan också se hur de tar initiativ och gör egna val, vilket är ett viktigt steg mot "det kompetenta barnet".

 

Hur kommer vi gå vidare under kommande period?

Vi arbetar kontinuerligt med begreppen med tillhörande mimik och handlingar. Vi sätter temat i olika kontexter samt skapar aktiviteter formade utifrån SKA med koppling från LPFÖ18. Utifrån observation samt analys sätter vi utbildningsnivåer utifrån behov på individnivå och gruppnivå. Det betyder att utifrån de två teorier Cummins fyrfältare Marianis fyrfältare som är starkt kopplad till Vygotskijs proximala utvecklingszon kan vi tillgodose varje barns behov, bygga och förstärka en förståelse för de aktuella begreppen. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.