Trygghetsvandring

På vår förskola genomför vi årligen en trygghetsvandring för att kartlägga förskolans utomhusmiljö. Känns förskolans utemiljö trygg och säker? Överallt? Arbetet är kopplat till vårt övergripande arbete i likabehandlingsplanen. Läs gärna den för mer information. Vi eftersträvar ett tydligt diskrimineringsperspektiv för arbetet, till exempel genom att identifiera platser där trakasserier kan förekomma. Inomhusmiljön utvärderas utifrån liknande perspektiv kontinuerligt under året eftersom den är så föränderlig.

På vår förskola arbetar vi för att lägga grunden för en god människosyn, där vi bryr oss om varandra. Vårt mål är att alla på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, bemötas och accepteras för den de är. Förskolans policy är att trakasserier och diskriminering inte tolereras eller accepteras. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när de lämnar sina barn på vår förskola.

Trygghetsvandringarna planeras och revideras årligen av pedagoger och finns med i vårt årshjul. Vårdnadshavare blir informerade via Unikum.

Trygghetsvandringen genomförs på olika sätt beroende på barnens ålder och tillvägagångssätt beskrivs nedan.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att dom kan påverka sin situation

förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Lpfö 18( s. 16)

Två äldsta barngrupperna

Innan vi går ut på vandringen ska personalen ge barnen en introduktion, förslag finns nedan. Utgå från frågorna på nästa sida. När man sedan går till de olika platserna får barnen förklara varför de valt dessa platser. Tillsammans kan man reda ut varför platsen/platserna känns som de gör medan vandringen pågår. Ställ gärna följdfrågor och bidra till barnens känsla av trygghet. Här ska barnen uppleva delaktighet och inflytande.

Vandringen genomförs i mindre grupper och en pedagog, som dokumenterar och eventuellt fotograferar tillsammans.

Förslag på introduktion:

”Här på förskolan har vi en likabehandlingsplan som beskriver hur vi ska vara mot varandra på förskolan. Den tar bland annat upp att alla ska känna att de trivs på förskolan, att vi är snälla med varandra och att alla ska må bra när de är på förskolan.

För att veta att alla har det bra när vi är ute och leker ska vi tillsammans göra en promenad där ni barn ska få berätta för oss vuxna hur ni tycker det är ute på vår gård. Vi kallar promenaden för en trygghetsvandring och det handlar om hur ni och vi kan se till att alla trivs på vår gård.

Ingen ska känna sig rädd eller ledsen när vi är ute. Därför måste vi hjälpas åt att hitta saker som vi kanske måste förändra där ute.”

Analys och reflektion:

Ansvariga pedagoger i gruppen ansvarar för att analysera utifrån dokumentationen.

Resultatet och eventuella mål och åtgärder gås igenom på personalmöten och vid SKA-grupps möten osv. Arbetet ska genomsyra aktiviteter under året och regelbundet följas upp.

Yngsta barngruppen

Den yngsta barngruppen på förskolan har inte samma möjlighet att uttrycka sig genom att svara på frågor eller diskutera kring bilder eller platser. För att ett kontinuerligt arbete ändå ska ske för att säkerställa att de upplever trygghet och inte utsätts för trakasserier eller diskriminering så genomför pedagogerna schemalagda observationer av varje barn.

Detta sker genom att barnet observeras och pedagogen dokumenterar vad barnet aktiverar sig med under en viss tidpunkt. Därefter sker även en reflektion och efterföljande analys av pedagogens uppfattning av barnets trygghet och aktivitet. Dokumentation och observationsunderlag sparas inte för enskilda individer utan endast resultat och analys.

Intervjufrågor

Hur känns det när du är ute och leker?

Vad tycker du är roligt att leka med när du är ute?

Var tycker du det är roligt att leka ute på gården?

Var vill du inte vara och leka när du är ute?

Var på gården är fröknarna när ni är ute och leker?

Var vill du att fröknarna ska vara när ni är ute och leker?

Är du rädd för något eller någon när du är ute och leker?

Exempel på följdfrågor

Varför?

Om ett barn leker på stora rutschkanan, vad kan hända där?

Om ett barn leker bakom Drama, vad kan hända där?

Om ett barn gömmer sig (i bodan, bakom bodan etc.) så inte en vuxen ser hen, vad kan hända då?

Hur är det att leka i skogen? Vad kan hända där? Vad är bra med skogen? Vad är inte bra med skogen?

Staketet…

Ytterdörrar… klämrisk?

Belysning – är det för mörkt på em, är belysningen rätt placerad, barn mörkrädd, svårt för personalen att se barnen etc?

Växtlighet – skymmer, skrämmer, är det fint, etc?

Forskningsbakgrund

Enligt DO (Diskrimineringsombudsmannen) bygger likabehandlingsarbetets praktik på en kombination av främjande insatser och förebyggande och akuta åtgärder.

Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten.

Förebyggande arbete syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet.

Det utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan.

Åtgärdande arbete handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling.

Det ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt.

Vi anser att genom vår trygghetsvandring kan vi göra detta. Vi identifierar områden/platser/annat som barnen upplever som otrygga och där det kan förekomma trakasserier eller kränkande behandling. I vårt arbete med att analysera barnens svar vill vi hitta sätt att förebygga detta, vad kan vi förändra för att förhindra detta. Åtgärdande arbete, agerande, sker självklart så fort vi får kännedom om något, enligt gemensam beprövad erfarenhet samt enligt

Skolverket:

Barn och elever ska medverka i arbetet med aktiva åtgärder. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Det kan handla om att yngre barn deltar i kartläggningen genom att berätta om trygga och otrygga platser under en trygghetsvandring tillsammans med personalen.

I en ny bok, »Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande«, lyfter Malin Broberg, tillsammans med Anders Broberg, professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet, och Birthe Hagström, förskollärare och doktor i pedagogik, fram de små barnens situation och behov i förskolan.

Forskningen som boken bygger på är dels resultat av författarnas egna studier och dels internationell forskning om anknytning.

Det som händer vid separationen är att barnens behov av anknytning triggas i gång. Att de dessutom befinner sig i en helt ny miljö gör alarmsituationen ännu större. I det här läget varken leker eller lär sig barnen någonting, påpekar forskarna.

— Det är först när de små barnen är trygga med den nya miljön, med en ny person och kan separera från föräldern som de kan slappna av och börja utforska allt spännande som förskolan har att erbjuda, säger Malin Broberg.

Barnkonventionen :

Artikel 12
”Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt
uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i
förhållande till barnets ålder och mognad”.
För detta ändamål ska barnet särskilt beredas möjlighet att höras antingen direkt eller genom
företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella
lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet”.

Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. En trygg miljö
förskolan är en förutsättning för att barn och elever ska kunna utvecklas. 

(Information hämtad från planforskolan.se)

Trygghetsvandring med:____________________

Hur känns det när du är ute och leker?

Vad tycker du är roligt att leka med när du är ute? Kan du leka med de saker du vill?

Var tycker du det är roligt att leka ute på gården? Kan du själv bestämma var du leker

Var vill du inte vara och leka när du är ute?

Var på gården är fröknarna när ni är ute och leker?

Var vill du att fröknarna ska vara när ni är ute och leker?

Är du rädd för något eller någon när du är ute och leker?

Datum: / -

Trygghetsvandring

Matriser i planeringen

Uppgifter