Industriella revolutionen och Sverige under 1800-talet ht-24

När bönder blev stadsbor och när allmän rösträtt blev verklighet.

Industriella revolutionen och Sverige under 1800-talet

Första delen handlar om industriella revolutionens start i Storbritannien. Arbetsområdets andra del startar med namn på olika platser i Helsingborg. Konsul Perssons villa, konsul Olssons plats och mäster Palms plats är namn som knyter an till Helsingborgs 1800-tals historia. När vi är klara med arbetsområdet kommer ni att känna till hur Sverige förändrades, både politiskt och ekonomiskt, under 1800-talet och att samhället blir mer likt vår samhälle.

Målet med undervisningen är att utveckla förmågan att...

Syftet med arbetsområdet är att eleverna ska känna till demokratiseringsprocessens start under 1800-talet men även hur Sverige förändras från att ha varit ett bondesamhälle till ett industrisamhälle. För att uppnå syftet så kommer vi att arbeta med läroboken, ha diskussioner, arbeta med bilder mm.

Undervisningens innehåll

Vad?

Vi kommer att läsa och diskutera olika texter och för att kunna det så tränar vi att använda begrepp och uttryck som hör hemma i arbetet om svensk 1800-tals historia. En del utav uppgifterna kommer att vara beskrivande medan andra kommer vi att gå på djupet med fakta, förklaringar och analyser. Vi kommer att använda tidslinjer.

Hur?

Läsning av texter och diskussioner kring innehållet kommer att dominera. Den egna förberedelsen är som alltid viktig, för utan förberedelse blir det svårt att tillföra något vid diskussioner.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.