Kolets kemi År 8 ht-24

Kolatomen är en av de viktigaste atomerna runt omkring oss. Dess speciella egenskaper gör att den gärna reagerar med andra atomer och bildar många livsviktiga kemiska föreningar. Detta område handlar om kolatomens speciella egenskaper och en del av de olika kemiska föreningar som den ingår i. Vi läser även om kolets snabba kretslopp.

Syfte

Vi kommer att arbeta med kolatomens olika egenskaper och detta påverkar i stort sett allt liv på jorden. Ni ska återigen kunna koppla ihop fotosyntesen och cellandningen (olika typer av förbränning) med fokus på kolatomen och hur den rör sig.

Ni kommer även att få arbeta med att utveckla er förmåga att skriva labbrapporter med lite extra fokus på hur man skriver slutsatser.

Lärandemål

Laborationer

• Beskriva vilka olika delar (t.ex hypotes, resultat och slutsats) som finns med i en labbrapport och vad varje del innehåller.
• Kunna förklara varför labbrapporter skrivs av t.ex. forskare.

Kolatomens egenskaper

• Känna till att varje kolatom kan binda med fyra andra atomer - kolatomens “fyra armar” 
• Att kolatomer kan binda till andra atomer med enkelbindning, dubbelbindning eller trippelbindning 
• Känna till de fem olika formerna av rent kol (diamant, grafit, fulleren, grafen, amorft kol) och kunna skilja dem åt med hjälp av molekylmodeller

Kolets snabba kretslopp

• Kunna förklara hur kolatomer förflyttar sig mellan olika organismer i ett kretslopp. T.ex. från en alg i havet till en kanin på land.
• Känna till att koldioxid löser sig i vatten (bildar kolsyra) och att det hela tiden sker ett gasutbyte mellan luft och vatten.

Fotosyntes och cellandning

• vara säker på fotosyntes och cellandning. Veta vilka molekyler som behövs och vilka molekyler som bildas i de två kemiska processerna. 
• kunna förklara hur solens energi med hjälp av fotosyntes förs vidare till alla levande organismer (cellandning)

Kolväten och förbränning av kolväten

• Känna igen kolväten och skilja dem från alkoholer, kolhydrater och fett på bilder av molekylmodeller.
• Känna till att kolväten har olika kokpunkt och hur storleken på molekylerna hänger ihop med dess kokpunkt
• Känna till att vid förbränning används kolväte som bränsle (cellandning, skogsbrand, i en bil).
• Känna till att det bildas koldioxid och vatten när ett kolväte förbränns.

Matens kemi

Kolhydrater

• förklara vad kroppen använder kolhydrater till
• veta hur alla kolhydrater skapas
• kunna förklara hur de olika kolhydraterna, mono-, di- och polysackarider är uppbyggda (stärkelse och cellulosa)
• Känna igen de olika kolhydraterna som molekylmodeller på bilder
• resonera om vad snabba och långsamma kolhydrater innebär

Fett 

• förklara vad kroppen använder fett till 
• veta vad fettmolekyler (triglycerider) är och hur de är uppbyggda
• Känna igen mättade, omättade och fleromättade fetter som molekylmodeller på bilder
• Resonera om vad som skiljer mättade, omättade och fleromättade fetter och hur det i sin tur påverkar smält- och kokpunkt hos fettet

Så här ska vi arbeta

Det blir laborationer för att koppla ihop teori från tidigare områden men nuvarande. Vi kommer att ha genomgångar där ni antecknar och lyssnar samt är delaktiga genom korta diskussioner.

Ni kommer att få arbeta på egen hand med uppgifter där ni letar efter svar i ett häfte ni får i början av området.

Det är viktigt att ni hänger med och är i fas med uppgifter vi gör och hänger med i de häften ni fått.

 

Bedömning

Ni kommer att ha en skriftlig bedömning i slutet av vecka 48 som ni får återkoppling på här i unikum i en matris. Provet skrivs på Trelson.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.