Litteraturhistoria: Upplysningen

Vi arbetar med litteraturhistoria och epoken Upplysningen. Vi kommer att avsluta området med ett skriftligt prov.

Under upplysningstiden betonades egenskaper som förnuft och kunskap. Man menade att alla människor är kapabla att tänka själva och att man därför inte ska lita på att allt det som makthavare säger är rätt. I Frankrike spelade de två filosoferna Voltaire och Rousseu en viktig roll. Deras idéer spreds över Europa och påverkade författare, politiker och andra intellektuella. Litteraturhistoria kan man läsa av många skäl bland annat för att genom att förstå hur samhället såg ut den tiden när texterna skrevs gör att du kan få nya tankar samt att du ser böckerna du läser med nya ögon. Vi läser det även för att få veta mer om författare och deras liv och då kanske förstå deras texter bättre men även för att få veta mer om vilka idéer och ideal som rådde vid olika tider och hur de påverkade människorna som levde så och på vilket sätt de kan ha påverkat dig och den tid du lever i. Du kanske även kommer upptäcka att hur mycket som är likt med att vara människa nu som för flera tusen år sedan. Hur vi nu precis som människor då, är glad och kära, ledsna och rädda, vilsna och fundersamma..

 

Vad ska vi göra?

Vi läser litteraturhistoria och epoken Upplysningen. Vi tar till oss information genom att läsa och lyssna på texter enskilt och tillsammans. Vi tittar på olika filmklipp och analyserar innehållet.

Hur ska vi göra det?
Vi arbetar enskilt, i par och tillsammans med olika kända verk och dess författare. Vi lär oss om epoken (tiden och berättandet). Vi kommer att avsluta området med ett skriftligt prov, där du visar kunskaperna du tagit till dig under temats gång. Se på klassens lärlogg (kalendarium) för datum för prov. Provet skrivs på Exam.net och du behöver därför ha din dator med dig. Inför provet kommer ett lärloggsinlägg med information om vad du behöver kunna.

Varför ska vi göra det?
Vi arbetar med litteraturhistoria för att förstå hur litteraturen speglar och påverkar samhällets idéer, för att utveckla förmågan att analysera och tolka texter i ett historiskt sammanhang. Vi övar på att resonera kring människosyn och värderingar då och nu. Vi utvecklar vår informationssökningsförmåga och vår källkritiska förmåga.

Material och arbetsgång:
Vi läser i Portal s. 170–171 och svarar på instuderingsfrågor och diskussionsfrågor.
Vi tittar på "Svenska förklarad: Litteraturepoken upplysningen", från UR play, och svarar på frågor.
Vi arbetar med olika texter från epoken:

• Robinson Crusoe
• Candide
• Gullivers resor

Vi har en begreppskarta vi fyller i under temats gång.
Vi arbetar med författarna till de olika verken.

Texter: 

Upplysningen från Portal s. 170-171

Jonathan Swift -  Gullivers Resor

Francois de Voltaire - Candide

Daniel Defoe – Robinson Crusoe

Läroplansmål

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Sammanfattning av texter.
• Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Kriterier

• Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också grundläggande kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt.
• Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för utvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.
• Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.
• Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Uppgifter

Upplysningen: Candide

Text

Robinson Crusoe, Gullivers resor, Candide.pdf

Frågor

Upplysningen Candide Frågor.docx

Upplysningen: Robinson Crusoe

Frågorna

Upplysningen Robinson Crusoe uppgift.docx

Texten

Robinson Crusoe, Gullivers resor, Candide.pdf

Filmen

https://urplay.se/program/220673-svenska-forklarad-robinson-crusoe

Upplysningen: Gullivers resor

Text

Robinson Crusoe, Gullivers resor, Candide.pdf

Frågor

Upplysningen Gullivers resor uppgift.docx

Instuderingsfrågor:

1. Beskriv författaren Jonathan Swift. Vad vet du om honom? Vilka två kända verk har han skrivit?

2. Beskriv med egna ord hur det gick till när Gullivers skepp sjönk.

3. Vilken är den första ön Gulliver hamnar på?

4. Vad händer på den ön? Beskriv med egna ord.

5. Hur utvecklas Gullivers och lilleputtarnas relation allt eftersom?

6. Kejsarens ministrar kommer på besök för att prata med Gulliver. De är mycket oroliga för prinsen. Varför då?

7. Vad tycker Gulliver om kriget mellan Lilleputtarna och grannlandet Blefuscu? Varför krigar de?

8. Vilket land kommer Gulliver till när han varit hemma och sedan åkt ut på havet igen?

9. Hur såg det landet ut?

10. Beskriv med egna ord vad som hände i det landet

Upplysningen: instuderingsfrågor

Upplysningen Portal s. 170–171

1. Mellan vilka år varade Upplysningen?

2. Varför tror du att den här epoken heter upplysningen?

3. Berätta minst tre fakta om vad som hände under den här tiden.

4. Förklara begreppen jämlikhet och förnuft.

5. På vilket sätt ledde upplysningens idéer till historiska förändringar?

6. Vad tänker du är viktiga ingredienser i litteratur skriven under Upplysningen? Försök att hitta gemensamma nämnare ur de tre sammanfattningarna.

Svara på frågorna direkt i Unikum och lämna in.

Upplysningen: frågor till filmen ”Litteraturepoken upplysningen”

Se klippet om upplysningen och svara sedan på frågorna.

(Klippet finns på Urplay.se och heter ”Svenska förklarad” Litteraturepoken Upplysningen och är 19 minuter) https://urplay.se/program/218312-svenska-forklarad-litteraturepoken-upplysningen

1. Under vilken tid?

2. Vem skapade den första encyklopedin? Vad var syftet med denna?

3. Vad är typiskt för upplysningen?

4. Vad händer i samhället som speglas i den litterära epoken?

5. Vad handlar romanen Robinson Crusoe (1719) om? Vem har skrivit den? Hur kan man se upplysningens ideal i boken?

6. Hur är upplysningslitteraturen skriven? Varför blir flera filosofer författare?

7. Vad är satir?

8. Nämn tre författare under upplysningen

9. Vad ser vi för spår från upplysningen litteratur idag?

Analysfrågor

1. Under upplysningen blev fler människor läskunniga och den politiska medvetenheten ökade. Författare såsom Wollstonecraft, Voltaire och Rousseau skrev politiskt laddade texter som kritiserade religionen, hur folk levde och samhällets styrelseskick. Var finner vi de politiska texterna idag? Var finns de ifrågasättande rösterna? I musiken, i tidningar, i radio eller på nätet? Hitta två exempel på politiska texter/röster som kritiserar samhället och diskutera vilken bild av samhället de ger.

2. De franska upplysningsmän som gav ut Encyklopedin ville sprida kunskap och göra den tillgänglig för många. (Ordet encyklopedi kommer från ett grekiskt ord som betyder allmänbildning.) Idag kan vi, om vi har tillgång till en mobiltelefon med internet, komma åt en oändlig mängd information/fakta närsomhelst och varsomhelst. Innebär det också att våra kunskaper och vår allmänbildning ökar, eller är det snarare, som en del hävdar, tvärtom? Blir vi dummare av att aldrig behöva använda vår hjärna till att minnas saker?

Svara på frågorna direkt i Unikum och lämna sedan in.

Upplysningen: Daniel Defoe (extra uppgift)

Upplysningen Daniel Defoe uppgift.docx