Stjärnan Språk och kommunikation

I det här lärområdet så kommer vi att fokusera på högläsning, sagolådor, dramatiserande lek och återberättande.

Vart ska vi? 

Vi vill ha barn som vill kommunicera både med kroppen, TAKK-tecken och verbalt. De ska vara trygga med att utrycka sig på olika sätt och kunna utrycka behov, känslor, återberätta vad som har hänt, vad som händer och vad som ska hända. Vi vill att de självmant vill att vi läser högt för dem.

 

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är det viktigt? 

Barn ska på olika sätt visa att de förstår sagorna som vi berättar och läser för dem genom att prata om dem, visa tecken eller visa med miner och kroppsspråk.

Syfte

Vi vill att barngruppen ska må bra och vara trygga med varandra, pedagogerna och miljöerna på förskolan för att må bra och utvecklas.

Barnen ska kunna visa vad vill göra eller leka med på förskolan och de ska få hjälp med att komma igång med önskad aktivitet.

Barnen ska våga kommunicera med barn och pedagoger på förskolan.

Generativ fråga

Visar barnen intresse och förståelse för sagor och böcker som vi läser? Kan de leka ”Bockarna Bruse” med sagorekvisitan?

Nulägesanalys

Vart är vi? Det vill säga barnens förförståelse

Barnen i gruppen är mellan 1,5 och snart 3 år. De har kommit olika långt i sin språkutveckling. Vi har en låda med olika böcker med hård papp. Vi tränar på att prata med tecken med dem och

Barnens intresse, initiativ och behov

Många barn går till boklådan och vill att vi läser för dem men inte alla. Vissa barn använder tecken men inte alla. Alla barnen tycker att det är roligt med sagolådor och berättelser med ”Igelkott och kanin”.

Vad ska barnen utveckla förståelse, förmågor kring och vilka begrepp ska de möta och lära sig? 

Stor, mindre, minst

Stor, större, störst

Vi återkommer med ord och begrepp som finns i de böcker som vi gör sagolådor av samt de böcker som vi läser för barnen. Vi har inte bestämt vilka än.

Förståelse

Förmågor 

Att kunna förstå vad vi pratar om. Att utrycka ord och innehåll.

 Begrepp

Lägesord

Hur gör vi? 

Vi samlar ihop sagomaterial till nya sagolådor. Pia har sagor om Max, Alfons, Lilla Gumman och Ellens boll. Vi har även tre "Bockarna Bruse" sagor.

Vi planerar att gör Bockarna Bruse ute i skogen. Ying fixar en kinesisk saga som vi lär oss på svenska.

Vi ska göra en sagolåda utifrån sången "I ett hus vid skogens slut".

Vi gör nya kulisser till dramat.

För att lyckas fånga barnen och för att den pedagog som håller i undervisningen ska kunna berätta sagan så behöver de andra "fria" pedagogerna hjälpa sagoberättaren med att fånga de barnen som tappar fokus.

Arbetslagets förhållningssätt

Vi pedagoger måste ha en fortlöpande dialog med varandra för att kunna ha ett fungerande samarbete och lyfta frågor som kommer upp för att få ett fungerande samarbete. Vi måste utvärdera barnens utveckling, behov och vad som händer med dem. Vi måste ändra arbetssätt utifrån barnens behov och vad som förändras i gruppen.

Vi måste arbeta nära varandra och gärna dela in barnen i mindre grupper. Små barn mår bra av att vara i mindre lärogrupper och vi pedagoger kan då jobba närmare dem och ser deras utveckling och behov tydligare om vi har färre barn att fokusera på.

Vetenskaplig grund/ forskning

Vi har tillgång till följande litteratur:

"Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund" av Bim Riddersporre och Barbro Bruce

"Förskolans yngsta barn - perspektiv på omsorg, lärande och lek" av Ingrid Pramling Samuelsson och Agneta Jonsson

"Toddlarkultur om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan" av Gunvor Lokken

"Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan" av May Britt Drugli

 

Utvärdering

Hur vet vi att vi har nått våra mål när lärområdet är avslutat? 

Vi kommer ser om barnen leker med varandra och bredvid varandra.

Vi ser om de tar hjälp av oss vuxna genom att visa vad de vill göra.

De använder tecken, muntligt språk och olika sett för att kommunicera.

De har inlevelse när vi berättar historier om igelkott och kanin.

Effekter 

Vi kollar om barnen sysselsätter sig med lekar och aktiviteter och om de genom olika sätt att kommunicera som till exempel med tecken, kroppsspråk och tal berättar för oss pedagoger vad de vill göra. Vi hjälper dem med leken, ger dem material och lär oss att förstå deras sätt att kommunicera.

 

Utvärderingssätt

Vi utvärderar genom observationer, reflektioner och dialog mellan oss vuxna och att anpassa undervisningen utifrån deras behov och utveckling.

 

Aktivitetsplan 

Start

Vi uppdaterar läslådan så att den innehåller bra, hela och inspirerande böcker. Vi utvecklar och förbereder fler sagolådor som vi har på samlingarna och som barnen får leka med. Vi dokumenterar när de lyssnar på böcker.

Startaktiviteter

Samling med ”Bockarna Bruse”

 Uppföljning

Vi utvärderar vad barnen har lärt sig, vill leka med och lyssna på. Vi antecknar om deras språk utvecklas och om de kan leka och återberätta sagorna.

 Formativ uppföljning

Den sker kontinuerligt på utifrån våra gemensamma reflektioner.

 Vilken undervisning/ lärmiljö ska vi erbjuda? 

Vi ska skapa möjligheter ute på gården, ute i skogen och inomhus som vi uppmuntrarar och hjälper barnen att leka de olika sagorna med hjälp av rekvisita.

 Vi arbetar vidare med vårt lilla bibliotek, vår lilla läslåda och utvärderar om vi behöver låna in eller köpa in nya böcker till barngruppen. Vi uppmuntrar varandra och ser till att vi frigör en pedagog på eftermiddagen och förmiddagen som har tid att läsa för barnen. Vi lägger tid på att göra sagolådor och att ge tillfällen för barnen att leka sagorna.

 

Processreflektion

 

Vecka: 48

 

Närvarande:Emma och Pia

 

Samtalsledare: Emma

1. Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att utveckla som vi sett i dokumentationen? (Råmaterial, lärloggar)

De har haft sagostunder då de har tränat på att fokusera, lyssna och ta till sig berättelser med ett brett ordförråd. Vi har tillhandahållit sagomaterial som har inspirerat barnen till att använda våra sagostunder till att utveckla egna kommunikativa lekar.

 

Möjliggjorde vi för utveckling för de förmågor vi planerat? Vad var barnen intresserade av/nyfikna på?

 

2. Slutsatser/Analys: Vad i undervisningen fungerar/ behöver utvecklas? De fångas och visar stort intresse för våra sagostunder. Sagotemat fungerar bra då barnen pratar om Bockarna Bruse både hemma och på förskolan. De vill att vi läser böcker för dem.

 

Varför blev det som det blev? Styrkor/utmaningar

Vi har uppstarts ritual när vi börjar med Sagosamlingen dom barnen känner igen och då vet de vad som ska hända. Vi pedagoger hjälper varandra så att den som håller i sagan kan koncentrera sig på berättandet. De andra hjälper barnen att fokusera..

Tänk utifrån din egen roll/undervisning. Vilka tankar väcker det ni har sett i dokumentationen, lärmiljö, organisation, TLM? Hur kan vi möta barnens olika behov?

Vi pedagoger blir tryggare ju fler sagosamlingar vi har. Emma känner sig allt säkrare på Bockarna Bruse då hon har berättat den många gånger. Vi sitter bredvid de barnen som behöver stöd med att fokusera och barnen sitter på varsin dyna. Vi kan filma varandra för att se hur vi berättar och utveckla vår förmåga att berätta sagor. Vi berättar på barnens nivå men utvecklar även språket och sagan efterhand. Vi introducerar olika sagor för att bredda deras sagobank.

3. Hur går vi vidare med undervisningen/ vilka förmågor vill vi att barnen ska få möjlighet att utveckla? Tänk utifrån era mål (Utifrån vad vi sett i slutsatserna/analysen)

Vi kör jultema nu under december och då berättar vi om tomtar, advent och julen.

 

Vad: Dokumentationsfokus / Pedagogernas nyfikenhetsfråga.

 

Vem gör vad? När? Hur?

 

Måndag: Pia startar igång adventskalendern med kanin och igelkott. Barnen få öppna små paket med julkulor i som vi hänger i granen.

 

Tisdag: Lekplats, Emma har samling

 

Onsdag: Skogspromenad och då träffar vi tomten: Pia har adventskalendersamling

 

Torsdag: Gympa, Emma samling (adventskalender)

 

Fredag: Pia (adventskalendersamling)

 

Vecka: januari Emma och Ying Samtalsledare: Emma

 

1. Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att utveckla som vi sett i dokumentationen? (Råmaterial, lärloggar)

 

Möjliggjorde vi för utveckling för de förmågor vi planerat? Vad var barnen intresserade av/nyfikna på?

Många barn vill leka med Bockarna Brusematerialet, de vill att vi läser Bockarna Bruse för dem samt att vi läser boken Bockarna Bruse för dem. Den sagan tycker barnen är jättespännande och de kan lyssna på den om och om igen. De kan också själva återberätta den antingen med lekmaterialet eller återberätta boken om de har ett större aktivt ordförråd.

 

2. Slutsatser/Analys: Vad i undervisningen fungerar/ behöver utvecklas?

Barnen fängslas av att höra små sagor berättas och dramatiseras med hjälp av lite rekvisita. Vi pedagoger tycker också att det är kul att berätta berättelser, sagor och sånger på det här sättet så det ska vi fortsätta med.

 

Varför blev det som det blev? Styrkor/utmaningar

De minsta barnen kan behöva träna på att sitta och fokusera för att ta till sig sagan. Om vi har möjlighet så får de sitta i någon vuxens knä. Pia har mycket erfarenhet av att berätta sagor och vi andra tycker det är kul att tränar på.

 

Tänk utifrån din egen roll/undervisning. Vilka tankar väcker det ni har sett i dokumentationen, lärmiljö, organisation, TLM? Hur kan vi möta barnens olika behov?

 

3. Hur går vi vidare med undervisningen/ vilka förmågor vill vi att barnen ska få möjlighet att utveckla? Tänk utifrån era mål

Genom sagorna lär sig barnen att fokusera, förstå sagor som vi även läser och sjunger för dem. De får träna upp sin fantasi och inlevelseförmåga.

 

(Utifrån vad vi sett i slutsatserna/analysen)

 

Vad: Dokumentationsfokus / Pedagogernas nyfikenhetsfråga.

 

Hur?Måndag: Sago- och sångsamling

Tisdag: Sagosamling

Onsdag: Sagosamling + skapande ev. skogspromenad

Torsdag: Gympasalen

 

Fredag:

februari närvarande Emma och Ying Samtalsledare Emma

Februari Närvarande: Emma och Ying Samtalsledare: Emma

 

1. Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att utveckla som vi sett i dokumentationen? (Råmaterial, lärloggar)

Vi har introducerat en ny saga med sagomaterial "I ett hus vid skogens slut".

Vi utvecklar sagan och den fängslas av den och tycker att den är spännande. Vi sjunger även sången och rörelserna till.

 

Möjliggjorde vi för utveckling för de förmågor vi planerat? Vad var barnen intresserade av/nyfikna på?

Barnen lyssnar på sagan med stort engagemang. Ying har även gjort små flanosagor med "Alla får åka med". Barnen har själva fått sätta i olika djur och personer som får åka med i flakbilen.

 

2. Slutsatser/Analys: Vad i undervisningen fungerar/ behöver utvecklas? Vi har haft ett ledset inskolningsbarn som var tyckte det var jobbigt att komma in i livet på förskolan plus en sak till som påverkat att vi inte alltid har kunnat fokusera fullt ut på sagor då de har krävt extra mycket vuxenstöd.

 

Varför blev det som det blev? Styrkor/utmaningar

 

Tänk utifrån din egen roll/undervisning. Vilka tankar väcker det ni har sett i dokumentationen, lärmiljö, organisation, TLM? Hur kan vi möta barnens olika behov?

Barnen utvecklar sitt språk, fantasi och genom sagorna. De har visat mer intresse för att sitta i soffan och läsa och fler barn fångar oss vuxna och visar att de vill läsa. De sätter sig också gärna på golvet med någon bok.

 

3. Hur går vi vidare med undervisningen/ vilka förmågor vill vi att barnen ska få möjlighet att utveckla? Tänk utifrån era mål

 

(Utifrån vad vi sett i slutsatserna/analysen)

 

Vad: Dokumentationsfokus / Pedagogernas nyfikenhetsfråga.

Vilka sagor ska vi fortsätta att berätta för dem?

 

Vem gör vad? När? Hur?

 

Måndag: Sagor + samling

Tisdag: sångsamling, sagosamling

Onsdag: ev. skogsutflykt, sagosamling inne eller ute

Torsdag: gympasalen, bokläsning

Fredag:

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,