Saga År 5 v. 45-51

Under de kommande veckorna kommer ni att få lära er hur en saga är uppbyggd, den typiska berättelsekurvan. Ni kommer att få läsa olika sagor, analysera en saga utifrån analysfrågor och slutligen skriva en egen saga där de typiska ingredienserna för en saga ska finnas med, den ska också följa berättarkurvans struktur.

Nu är det dags för oss att ta oss in i sago-temat. Ni kommer att få lära er hur en saga är uppbyggd och träna på att skriva en egen saga! Tänk på att följa så många som möjligt av de typiska dragen som är skrivna här nedanför.

Det var en gång...

Sagor börjar ofta med "Det var en gång..." Men man kan även börja med "För länge sedan fanns det en..." och "På den gamla goda tiden..."

Påhittade miljöer

Miljön där sagorna utspelar sig är nästan alltid påhittad. Miljöerna är viktiga för att beskriva stämningar i sagan. Trollens skog kan vara mörk och farlig och den goda fens slott idylliskt och vackert. 

En ung pojke eller flicka

En ung pojke eller flicka är ofta huvudperson i sagan. I många sagor är barnet fattigt eller har en låg ställning, antingen i sin egen familj eller i byn där de bor. Sagan kan också ha djur som huvudpersoner. 

Ett svårt uppdrag

Huvudpersonen i sagan får ett svårt uppdrag som ska lösas. Det kan till exempel vara att rädda en prinsessa från en drake eller att ta död på en jätte. I många sagor måste huvudpersonen lämna sitt hem för att ge sig ut i världen. Det slutar nästan alltid med att huvudpersonen lyckas med sitt uppdrag och blir hjälte. 

Häxor, troll och goda feer

För att klara uppdraget behöver ofta huvudpersonen hjälp. I sagan möter hjälten olika sagofigurer, som troll, häxor och feer som vill hjälpa till. De kan till exempel ge hjälten goda råd eller magiska föremål. 

Men det finns också figurer som är elaka och som vill hindra hjälten att lyckas med sitt uppdrag. 

Otroliga händelser

Sagorna är ofta fyllda av otroliga händelser. Människor blir förvandlade till stenar eller djur. Saker kan bli levande och vissa föremål kan ha magiska krafter. 

De magiska talen 3 och 7

I många sagor är de magiska talen tre och sju med. Det kan vara tre önskningar eller tre jättar som måste besegras, eller så måste hjälten vandra i sju dagar och sju nätter för att nå fram. 

De goda segrar över de onda

Med stort mod brukar hjälten till slut klara det omöjliga uppdraget. De onda förlorar och hjälten vinner ära, berömmelse och halva kungariket!

Lyckligt slut

Sagor slutar nästan alltid lyckligt. En vanlig avslutningsmening är: "Så levde de lyckliga i alla sina dagar."

En del sagor har också en sensmoral, som vill lära ut något till den som har läst sagan. 

Berättarperspektiv

När man skriver en berättelse kan man välja mellan olika berättarperspektiv. Man kan till exempel skriva i jag-form. Berättarperspektivet i en saga är en allvetande författare. Det betyder att författaren ser och hör allt som händer. Författaren vet också hur alla personer känner och tänker. 

Språket

Eftersom folksagorna är nerskrivna för länge sedan kan språket i sagorna uppfattas som ålderdomligt. Ord som exempelvis ty, icke och givits brukar finnas med. I sagorna finns inte slangord eller ord som beskriver moderna föremål, som telefon och bil. 

Tempus

Sagor skriver man i tempuset preteritum, dåtid. Det ger en känsla av att man återberättar något som verkligen har hänt. 

Kronologisk handling

En berättelse eller historia som följer tiden kallas för kronologisk. Det betyder att den som läser får följa händelserna i den ordning som de inträffar. Handlingen i sagan är nästan alltid kronologisk. 

Upprepningar

I sagor finns det ofta upprepningar. Det kan vara meningar, ramsor eller beskrivningar som återkommer i texten. Upprepningarna var en bra hjälp för sagoberättarna när de skulle komma ihåg handlingen i sagan. 

Berättarkurva

• Exposition =inledning,  presentation av huvudkaraktärer
•  Konflikt
• Stegring av konflikten
• Klimax(vändpunkt)
• Avtoning (det blir lugnare)
• Upplösning

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, ords böjningsformer och ordklasser.
• Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.
• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer, meningsbyggnad med huvudsatser och bisatser samt svenska språkets ordföljd i jämförelse med andra språk eleven kan. Textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, skiljetecken och ordklasser.
• Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige och övriga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Texternas ord och uttryck.
• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

Kriterier

• Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.
• Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.
• Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet på ett fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
• Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet på ett väl fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.