Krönika 9A

Under några veckor framöver kommer vi att arbeta med texttypen krönika. Krönikan är en personlig text om något aktuellt eller vardagligt ämne som förhoppningsvis kan intressera och engagera många läsare. Den ska ge uttryck för författarens känslor och åsikter, något som gjort denne t.ex. glad eller arg. Stilen ska vara personlig, men inte talspråklig, och många gånger är en krönika även lite humoristisk. Under denna period kommer ni att få läsa krönikor och lära er känna igen genrens typiska drag. Ni kommer även att få skriva en egen krönika.

Arbetssätt

Vi kommer att:

• ha lärarledda genomgångar.
• se korta undervisande filmer.
• läsa krönikor och analysera dessa, gemensamt och enskilt.
• individuellt skriva en krönika i Digiexam.

Bedömning

• Arbete lektionstid.
• Skriven krönika.

Preliminär lektionsplanering

V.	Lektion 1	Lektion 2	Lektion 3
48	Intro. ”Krönika” Genomgång PP1 – Vad är en krönika? Svenska impulser s. 167-171 Uppgift: Läsa krönika + svara på frågor, s. 169-171.	Genomgång PP2 – Innehåll och disposition Svenska impulser s. 172-175 Uppgift: Skriva inledning i skrivbok, s. 175.	Genomgång PP3 – Att skapa sammanhang + igenkänning Svenska impulser s. 176-179 Uppgift: Skriva fortsättning på inledning, s. 179.
49	Genomgång PP4 – Källhänvisning och referatmarkör Svenska impulser s. 180-181	Genomgång PP5 – Språket i en krönika Svenska impulser s. 182-183 Uppgift: Skriva fortsättning på egen krönika, s. 183.	Skriva krönika i Digiexam.
50	LOVDAG	Forts. skriva + inlämning.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
• Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.

Kriterier

• Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt.
• Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.