Årstider: Vinter

Vi lär oss om årstiden Vinter, om hur is och snö bildas, samt vad några av djuren i våra skogar gör under vintern.

Undervisningsmål:

Under årets gång har vi fyra årstider: höst, vinter, vår och sommar. Tillsammans bildar de ett kretslopp där djur och natur samspelar på olika sätt utifrån vilken årstid det är. Genom att lära sig mer om de olika årstiderna, hur naturen förändras och hur djuren lever får barnen ett hållbart perspektiv på sin omvärld, vikten av att ta hand om vår natur och våra djur, och att alla har sin plats och ett värde.

Under arbetet med Årstider kommer vi, utifrån våra målområden i verksamhetsplanen, fokusera på Mål 2 Kommunikation, kultur och språk. Vi vill skapa förutsättningar för att varje barn ska få möjlighet att utveckla ett nyanserat tal- och ordförråd kopplat till de årstider vi lär oss om samt utveckla sin nyfikenhet, kreativitet och lust att lära om djur och natur.

 

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå? Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla.

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?

Under vintermånaderna December - Februari.

• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen? 

Dokumentation och reflektion, både enskilt och i arbetslaget, utifrån planerade aktiviteter och den fria leken. Genom att successivt bygga en för barnen lättillgänglig dokumentationsvägg om Vintern och vad vi arbetat med kan vi uppmärksamma hur och vad barnen pratar om kring detta. Både bilder på djur och natur men också bilder på barnen där de har olika aktiviteter, det kan väcka spontana samtal både mellan barn-barn och barn-vuxen som vi kan ta tillvara på.

• Hur ser det ut när vi nått målen? Vilket är vårt förväntade resultat?

Vår målsättning är att barnen fått en grundläggande förståelse om att Vinter är en av fyra årstider, och vad som kännetecknar denna årstid både i klimat och naturens förändringar (Processen från vatten till is, hur snö bildas, vad några av våra vanliga skogsdjur gör under vintern)

 

• FOKUSORD Vintern

Is, snö, fryspunkt, minusgrader, plusgrader, kristall, norrsken, ide, dvala

• PLANERADE AKTIVITETER är bland annat:

Skapa vinterträd med handsiluett och bubbelplast med vit färg, arbeta med färgerna vit, blå och lila, se film på UR Play om vintern (”Varm, kallt eller mittemellan”), gå igenom hur vatten under en viss fryspunkt bildas till is och snö, och gå igenom smältningsprocessen från snö/is till vatten, bygga upp en dokumentationsvägg med djuren vi lär oss om och olika naturfenomen på vintern (istappar, snö, norrsken, stjärnhimmel), titta på snö och is (förhoppningsvis med ett digitalt förstoringsägg), läsa böcker med vintertema och skapa med is och snö utomhus på vår gård (ta med vattenfärger ut, blåsa såpbubblor i minusgrader för att se om de fryser, göra konstverk med is och bakformar etc).

 

Undervisningsmetod:

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsmål.

• Pedagogiskt ställningstagande (förhållningssätt och bemötande)

  Vi är närvarande pedagoger både i den fria leken som i de pedagogstyrda aktiviteterna. Vi är språkande och utforskande förebilder för barnen, ställer följdfrågor och tar tillsammans med barnen deras upptäckter vidare, ex. uppmärksammar förändringarna i naturen ute på gården. Varför går det inte att gräva i sandlådan vissa dagar medan det går bra andra dagar? Vad är det som händer när det blir is på vattenpölar? Varför försvinner snöflingor om vi fångar de i handflatan? Varför kommer det ”rök” ur våra munnar när det är kallt ute? Vi använder oss av ett lugnt och tillåtande samtalsklimat med öppna frågor, nyfikenhet, och bekräftar och vidareutvecklar det barnen intresserar sig för. Vi använder bildstöd och TAKK som komplement till det verbala språket.

• Undervisningsmetod/ strategi Vi anpassar aktiviteterna utifrån ålder och mognad, för att ge barnen så goda förutsättningar som möjligt att omvandla informationen till kunskap. Då vår barngrupp är väldigt intresserade av både djur och högläsning så är detta två fokusområden i arbetet med årstiderna. Med barnböcker kopplade till vintern kan vi både lyssna på och ta till oss av berättelsen, men också prata om bilderna i böckerna kopplade till naturskiftningarna vi ser runtomkring oss i stunden. Att lära oss om årstiden utifrån djurens perspektiv ger oss en annan infallsvinkel kopplad till barnens intresse för djuren i våra skogar.

• Barnets inflytande Alla barn deltar i aktiviteterna utifrån sina förutsättningar, och undervisningen anpassas utifrån barnens ålder och behov. Barnen blir delaktiga i temaväggen vi bygger upp, där vi också sätter upp bilder vi tar på barnens lärande i stunden, så att de kan mötas och prata om att ”där gjorde vi det där, där är jag”.

 

Organisering för undervisning:

(Utformning av miljö, material, grupp och struktur) 

Vi vill erbjuda barnen en trygg, rolig och lärorik miljö att både vistas och lära i. Vi vill att barnen känner sig hörda och sedda, att de ser fram emot det vi ska lära oss mer om och upplever att de lärt sig någonting nytt och intressant.

Vi delar upp i mindre grupper. Vi måste kunna erbjuda barnen tid och talutrymme, och möjlighet att fördjupa oss i det barnen fattar intresse för.

Vi delar upp arbetet med Årstider i fyra delar för att det ska vara tydligt för barnen vad vi lär oss om, vad vi gjort innan och vad vi kommer göra härnäst. På så vis får barnen en övergripande bild av årstiderna som ett årshjul. Genom att utforma undervisningen så att den innefattar olika delar som böcker, ”film”, skapande m.m. kan vi möta barngruppen utifrån var individerna är, vilka förkunskaper de har, vilka språkliga förmågor de besitter, och att människor lär sig på olika sätt (vissa genom teori, vissa genom praktik).

Vi måste alla vara aktiva i arbetslaget med att ta ansvar för att arbetet genomförs, dokumentera lärandesituationer, använda de fokusord vi gemensamt bestämmer, och se till att ge barnen språklig undervisning i såväl den fria leken som den pedagogstyrda, samt utomhus och inomhus. Vi måste kunna ta över aktiviteter för varandra vid behov, och måste därför vara pålästa, flexibla och nyfikna på att utforska tillsammans med barnen.

 

Hur synliggör vi arbetet?

Genom dokumentationsväggen i vår hall bredvid skötrummet kan vi successivt bygga upp dokumentation med bilder, text och skapande om vad vi lär oss om och även gå tillbaka för att se vad vi gjort innan. Detta är något vi prövat tidigare som gav bra resultat både för barn, vårdnadshavare och oss pedagoger då dokumentationen blev mer levande i att ständigt utökas. Vi kan även få in arbetet i andra delar av verksamheten, ex. i skötrummet ha bilder på vintern och naturfenomen och djuren vi lär oss om för att inspirera barnen till samtal vid blöjbyte, eller sätta upp bilder och TAKK kopplade till vintern ute på gården. Vi synliggör vårt arbete i veckobreven, individuella lärloggsinlägg och genom samtal med vårdnadshavare.

Vilket material använder vi oss av?

Barnböcker med vintertema, tillgängliga faktaböcker att läsa/titta i tillsammans med barnen. Skapande material på avdelningen. Digitala verktyg som projektor, QR-koder. Film om vintern på UR Play (programmet ”Varmt, kallt och mittemellan”), experiment med is och vatten.