Biologi - ryggradsdjur

Djurriket är indelat i två huvudgrupper. Den ena består av ryggradslösa djur, alltså de som saknar egentligt skelett eller har ett yttre skelett. Den andra stora gruppen består av ryggradsdjur om omfattar alla de djur som har ett inre skelett. Vi ska under ett antal veckor arbeta med ryggradsdjuren och då koncentrera oss på fåglar, fiskar och däggdjuren.

 

Innehåll:

Vi kommer att se mycket film under detta arbetsområde så att vi kan mötaryggradsdjur från hela världen. Det kommer att bli mycket diskussioner och vi kommer att träna mycket på att läsa faktatext, plocka ut viktig fakta och sedan bearbeta den.

Som avslutning på arbetsområdet kommer alla att göra ett enskilt arbete. 

Undervisningsmål:

När du arbetat med det här området skall du kunna:

• att djurriket är indelat i två huvudgrupper; Ryggradsdjur och ryggradslösa djur och skillnaden mellan dessa.
• vad som kännetecknar de olika djurgrupperna vi arbetat med - fåglar, fiskar och däggdjur
• nämna några djur i varje grupp
• ge exempel på några svenska djur inom varje grupp

Undervisning/Arbetssätt

Vi lär oss genom att vi:

• har gemensamma genomgångar med grundläggande kunskaper inom området 
• läser faktatexter och ser film med efterföljande diskussioner där utrymme ges för att resonera innehåll samt ställa och svara på frågor
• fördjupar oss enskilt om valfritt djur

Bedömning

Vi bedömer din förmåga att:

• delta i diskussioner och koppla dina resonemang till tidigare samt nyvunnen kunskap
• utföra ett fördjupningsarbete om ett djur genom att följa en given planering
• söka fakta om djur genom att ta olika källor till hjälp
• använda informationen/fakta på rätt sätt när du skapar din text

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

Syfte

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
• Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.
• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.
• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.