Kemi: Fossila och förnybara bränslen

I det här kapitlet ska vi lära oss mer om skillnaden mellan fossila och förnybara bränslen.

PULS NO 6: Fossila och förnybara bränslen s. 68-79.

I det här kapitlet får ni läsa om

• vad bränsle är och vad det används till
• fossila bränslen
• förnybara bränslen
• hur olika bränslen påverkar klimatet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

LÄRMÅL:

Att

1. kunna förstå och beskriva bränslen

a) Jag kan ge exempel på olika fossila bränslen.
b) Jag kan ge exempel på olika förnybara bränslen.
c) Jag kan berätta skillnaden mellan fossila och förnybara bränslen.
d) Jag kan förklara varför det är en utmaning att producera biobränslen på ett hållbart sätt.

2. kunna förklara hur användningen/förbränningen av bränsle påverkar klimatet

a) Jag kan berätta vilka ämnen som bildas vid förbränning av olika bränslen.
b) Jag kan förklara hur luftens koldioxidhalt påverkas vid användning av fossila respektive förnybara bränslen.
c) Jag kan ge exempel på hur vi kan minska användningen av fossila bränslen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Lektion 1-2:

• Visa dina förkunskaper.
• Vad är ett bränsle?
• Vi tittar på första uppslaget, diskuterar kring bilderna, läser texten gemensamt och går igenom svåra ord och begrepp.
• Vi tänder ett ljus och funderar över vilka ämnen det är som reagerar med varandra och vilka nya ämnen bildas i reaktionen?
• Vi letar och bygger kolatomer i grupper. Var och i vilka föremål hittar vi kolatomer?
• Vi läser texten på s. 70-71 gemensamt och går igenom svåra och viktiga begrepp.
• Vi tittar på en bild som visar på vad växthuseffekten är och varför den uppkommer.
• Pararbete - Vi undersöker vilket bränsle som är bäst.
• Arbetsboken s. 23.
• Vi ser film om atomer.

Lektion 3:

• Vi gör en tankekarta som vi fyller på efter hand under lektionen.
• Vad är ett fossil? Vad är ett fossila bränslen?
• Vi läser s. 72-73 och går igenom viktiga och svåra ord/begrepp.
• Grupparbete om fossilt bränsle utifrån en mall med stödfrågor.
• Arbetsboken s. 24.
• Vi ser en film om bränsle och förbränning.

Lektion 4-5:

• Vi diskuterar förnybara bränslen.
• Vi läser s. 74-76 i par. Ta ut svåra och viktiga ord/begrepp och skriv sammanfattning på en mening per stycke.
• Grupparbete - ta reda på fakta om biobränslen och skriv en nyhetsartikel.
• Ta ställning till påståenden.
• Vi undersöker hur länge bränslet räcker.
• Arbetsboken s. 25

Lektion 6-8:

• Vi läser gemensamt s. 77-78.
• Vi diskuterar förnybara bränslen utan kol.
  Varför bildas det inte koldioxid när man förbränner vätgas?
  Vad kan vara problematiskt med att använda vätgas som bränsle? 
  Vad menas med grön el?
  Hur kan elektricitet bidra till att det blir mer koldioxid i atmosfären?
  Vilka nackdelar finns det med elbilar?
• Pararbete - "Staden X ska välja vilket som ska vara framtidens bränsle i staden. Ska de satsa på vätgasbilar eller elbilar?" Skriv ner fördelar och nackdelar med de två alternativen och bestäm er sedan för ett av alternativen. Alla grupper får säga för- och nackdelar om de två alternativen.
• Vi övar på begrepp som har med bränslen att göra.
• Vi läser gemensamt s. 79 och tar sedan ställning till vilka bränslen som Sverige/världen ska satsa mer på i framtiden och vilka som det ska satsas mindre på. 
• Varför är det bra att satsa på fler än ett bränsle?
• Enskilt sedan i par och slutligen gemensamt fantiserar vi om hu ett samhälle med färre transporter och minskat resande skulle se ut. Vi samlar tankarna på tavlan.
• Vi läser gemensamt reportage om Framtidens bränsle s. 80-81.

Lektion 9:

Prov på Fossila och förnybara bränslen s. 68-79.

Vi kommer även se filmer på urplay.se som har med området att göra.

__________________________________________________________________________________

Ord och begrepp som vi kommer stöta på i texterna vi läser.

Bränslen innehåller kol s. 70 – 71

förbränning - kemisk reaktion där ett bränsle reagerar med syrgas och energi frigörs

kemisk reaktion - när ett eller flera kemiska ämnen bildar ett eller flera nya ämnen

bränslen - kemiska ämnen eller blandningar av ämnen som kan reagera med syre och som frigör mycket energi vid reaktionen

kolföreningar - kemiska föreningar som innehåller en hög andel kolatomer

kolatomer - atomer av grundämnet kol, alla kolatomer har sex protoner i atomkärnan

fotosyntes - kemisk reaktion i naturen där växterna använder vatten, koldioxid och energin i solljus för att göra druvsocker och syrgas

fossila bränslen - bränslen gjorda av fossila råvaror

förnybara bränslen - bränslen gjorda av förnybara råvaror

Fossila bränslen s. 72 – 73

stenkol - fast, fossilt bränsle som består till största delen av kolatomer, kan användas för att t.ex. skapa el eller värma upp hus

eldningsolja - fossil olja, kan användas som bränsle för att t.ex. värma upp hus

diesel - fossilt bränsle, kan användas som drivmedel i t.ex. bilar, bussar och lastbilar

bensin - fossilt bränsle, kan användas som drivmedel i t.ex. bilar

metan - gasformigt kemiskt ämne i vilket molekylerna består av en kolatom och fyra väteatomer

Förnybara bränslen – biobränslen s. 74 – 76

etanol - flytande kemiskt ämne som kan användas som bränsle, det kemiska namnet på alkohol

palmolja - vegetabilisk olja som utvinns ur fröna hos oljepalmer

rapsolja - vegetabilisk olja som utvinns ur rapsfrön

fjärrvärme - system för att distribuera värme genom uppvärmt vatten

Förnybara bränslen utan kol s. 77 – 79

vätgas - gasformigt ämne med molekyler som består av två väteatomer

kemisk energi - energi som binds eller frigörs när en kemisk reaktion sker

bränslecell - en form av ”motor” som förbränner ett bränsle, oftast vätgas, och omvandlar den frigjorda energin till elektricitet

explosiv - när ett ämne lätt kan reagera våldsamt och explodera

grön el - elektricitet som framställs med hjälp av förnybara källor som sol, vind och vatten.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.
• Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.
• Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.
• Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven använder information som rör kemi för att med viss naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
• Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett enkelt sätt undersökningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven använder information som rör kemi för att med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
• Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett utvecklat sätt undersökningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven använder information som rör kemi för att med god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
• Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett välutvecklat sätt undersökningarna.