Lutande plan

Undervisning Lutande plan kraft, rörelse och friktion

Lutande plan

Mål från Lpfö: Förståelsen för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Undervisningsplan: Att låta barnen utforska vad ett lutande plan är och vad som påverka det som sker när man släpper något på ett lutande plan.

Förkunskaper: Jag tänker att barnen redan har förkunskaper kring lutande plan då vår gård är kuperad med backar, ramper och tom en rutschkana. Dessa kan användas i spontan undervisning med en närvarande pedagog som fångar upp det som händer tex när rutschkanan är torr eller hal. Om det är is på pulkabacken eller nysnö eller bara gräs/jord. Pedagogen ställer då frågor om vad som påverkar det som händer när barnet åker ner, sätter ord och förklarar begrepp.

Vad är ett lutande plan? Ett lutande plan är en rak, stödjande yta där ena kanten är högre upp än den andra. Tex backe, ramp, rutschkana, trappräcke

Syftet: Barnen ska få tänka, diskutera och praktiskt testa fysikaliska principer genom att utforska och experimentera i en naturlig miljö. Genom att arbeta utomhus kan barnen observera och interagera med verkliga exempel på lutande plan, vilket hjälper dem att bättre förstå begrepp som kraft, rörelse och friktion.

Kraft: För att förflytta ett föremål längs med ett lutande plan krävs en konstant kraft för att de ska fortsätta röra sig. Kraften som krävs däremot, är mycket lägre jämfört med den kraft som hade krävts för att lyfta föremålet rakt upp. Tvärtom då ett föremål ska förflyttas nedåt.

Rörelse: är ett fysikaliskt begrepp som används för att beskriva att ett föremål ändrar sitt läge. Rörelser orsakas av krafter.

Friktion: är en kraft som uppstår när två objekt kommer i kontakt med varandra. Friktion motverkar all rörelse. Oavsett i vilken riktning något rör sig drar friktionen det åt andra hållet

Planering: Samla en grupp på 3-5 barn och börja med att ställa frågan Vad tror ni att ett lutande plan kan vara? Vad betyder det att något lutar? Vad kan ett plan betyda?

Barnen och pedagogen går på jakt på gården efter lutande plan. Då gården är kuperad och vi dessutom har både rutschkana och ramper så finns det flera lutande plan att utforska.

Pedagogen har med sig en påse/låda med olika föremål: Boll, bil, båt, sten, vante, papper. (sakerna plockas fram först senare).

När vi hittat ett antal lutande plan så väljer vi ut ett av dem som vi samlas vid. Hypoteser: Vi sätter vi oss ner och jag visar sakerna som jag har med mig. Barnen får ställa hypoteser om vad de tror händer om vi släpper de olika sakerna på det plan vi valt ut. Jag ställer öppna frågor för att de ska få möjlighet att förklara hur de tänker och varför. 

Exempel på frågor: Vad tror du/ni händer om vi lägger vanten längst upp på det lutande planet (tex på toppen av backen? Varför tror du/ni det? Hur ska vi göra för att se om våra hypoteser stämmer?

Naturvetenskapligt arbetssätt: Att förändra en faktor/sak åt gången för att kunna urskilja vad som påverkar resultatet.

Praktiskt utforskande: Barnen utforskar det lutande planet i förhållande till de föremål vi har med oss. Pedagogen är med och ställer frågor om det vi ser. Tex Varför glider vanten långsammare ner för backen än bollen, bilen?

Gemensam reflektion: Vi samlas igen för att diskutera vad vi sett och vad som kan har påverkat resultatet. Stämde våra hypoteser? Vad såg vi? 

Utvärdering och fortsatt undervisning: För att utvärdera vad barnen lärt/förstått skulle man kunna genomföra ett boksamtal med boken Nasses taxi av Sven Nordqvist. Där tillkommer också nya variabla som när Nasse puttar skottkärran uppför med eller utan passagerare. Detta kan testas på gården med hjälp av våra träsulkys.            Pedagogen observerar tiden efter undervisningen barnen i den fria leken. Har aktiviteten satt några avtryck i leken och rör sig barnens samtal och utforskande kring de de lärt och utforskat i undervisningen.

Fortsatt undervisning: Skulle kunna vara att bygga egna lutande plan med olika material och testa deras effektivitet vilket kan ge ytterligare insikter och fördjupning. Lösa delar skulle ge barnen möjlighet att höja och sänka det lutande planet och på så sätt få nya insikter. Man kan också göra olika former av kul/vatten-banor där flera lutande plan sätts i hop efter varandra för att förflytta bollen/vattnet i olika riktningar från en punkt till en annan.

 

Fysikaliska fenomen:

Skolverket (2022) beskriver fysikaliska fenomen som bekanta fenomen för barn i naturen. Exempel på fysikaliska fenomen är friktion och vattnets fasövergångar. När barn upptäcker något fysikaliskt fenomen blir det pedagogens roll att uppmuntra dem att undersöka och uppleva fenomenet med alla sinnen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• fantasi och föreställningsförmåga,