Historia - Frihetstiden och den Gustavianska tiden

Stormaktstiden är slut. Krig, pest och missväxt har tagit hårt på befolkningen men nu är det fred och bönderna har fått goda skördar några år. Kungen har ingen enväldig makt utan det representanter från de fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder samlas i Stockholm för att ta viktiga beslut.

Detta ska du kunna när vi har läst om Frihetstiden och den Gustavianska tiden.

1. Varför kallar man tiden mellan 1718-1772 för frihetstiden?
2. Vad de fyra stånden är och vilka människor som kallades för adel, präster, borgare och bönder.
3. Veta hur det var att leva under 1700-talet, både som barn och vuxen i finare familjer och som fattig och föräldralös i staden och på landsbygden.  
4. Du ska veta hur sjukvården såg ut under 1700-talet samt kunna jämföra hur den har förändrats fram till idag.
5.  Du ska känna till att det fanns två olika partier i riksdagen och vilka de var.
6.  Du ska känna till vad som hände med makten när Gustav III blev kung.
7.  Du ska känna till att Gustav III införde många olika reformer och varför han gjorde det.
8.  Du ka kunna berätta om Gustav III:s liv och död. 
9.  Du ska känna till några svenska vetenskapsmän från 1700-talet och kunna berätta om dem. 
10.  Du ska känna till vem som efterträdde Gustav III och hur det gick det för honom.

 

Så här jobbar vi

Vi lär oss genom att:

• lyssna och diskutera
• läsa böcker, anteckna och svara på frågor
• se på film

Bedömning

Jag kommer att bedöma:

• Dina kunskaper och din förmåga att svara utvecklat i frågor om Frihetstiden, den Gustavianska tiden, de politiska händelserna och viktiga personer under denna tid.
• Din förmåga att förstå vad som ligger bakom de historiska händelserna och vad det betyder för oss idag.
• Dina kunskaper om människors levnadsvillkor under Frihetstiden jämfört med idag

Filmer som ingår i området:

Frihetstiden Gustav III, del 1

Frihetstiden, Gustav III, del 2

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Uppgifter

Lärobok s.166-193, arbetsbok Historia 3 s 15, 17-24

Instuderingsfrågor i arbetsboken s. 15 och s. 17-24