Natur och samhälle/ SKUA VT25

Avdelning/fritidshem:

 Svalan

 

Datum/period:

VT2025

Konkreta mål: (vilka resultat vill vi se)

Vi vill se att eleverna:

• Uppmärksammas på hur viktigt det är att vi tar hand om naturen.
• Blir mer insatta om hur ett samhälle fungerar.
• Ser mer av närmiljön och hur man kan ta sig runt utan bil. 
• Får träna på hur man beter sig i trafiken och bland bussar och tåg.
• Ser vikten av att återvinna och återanvända.
• Röra sig i olika typer av natur och utmana kroppen.

Varför?

Naturen och miljön utgör en stor del av vår omgivning. Samhället är något vi lever i och är en del av. Båda delarna är viktiga att visa elevern, samt ge dem verktyg att hitta sätt att leva och behandla båda delarna på ett hållbart sätt. Vi behöver visa vad vi kan göra för att påverka och samleva med andra på ett sätt där vi kan värna om miljön och djuren och samtidigt se hur samhället är uppbyggt och vad vi behöver för att kunna existera med andra.

 

Vad? 

*Experimentvecka- med ett experiment varje dag som vi visar/genomför tillsammans och sedan diskuterar och reflekterar över varför och vad som hände. 

* Utedagar- skogen, lekparker, promenader.

* Trafikvett och hur man rör sig i trafiken bland bilar, bussar och tåg.

*Åka buss och tåg och se närområdet från vägen.

*Skapa med återvinning.

*Plantera grönsaker och blommor, 

* Prata återvinning och gå till en återvinningsplats.

* Gå igenom vad allemansrätten är för något. 

* Göra olika typer av naturbingo.

 

Hur? Arbetssätt/metod.

Hur dokumenterar/utvärderar vi aktiviteten/tema?

Vi dokumenterar genom att ta bilder under aktiviteten samt materialet vi använder. Vi reflekterar tillsammans med eleverna i helklass och i mindre grupper samt lyssnar in eleverna under aktivitetens gång. Sedan reflekterar vi vuxna och använder elevernas åsikter för att förbättra och utveckla aktiviteten till något bättre. 

Resultat, analys och utvärdering.

Stjärtlapp i norrabacken: Vi gick till norrabacken där barnen gavs möjlighet att åka stjärtlapp och/eller att leka och bygga i snön. Vi skrev ut infon till vårdnadshavare som kunde skicka med hjälmar till de barn som ville åka, sedan tillhandahöll vi med stjärtlappar. Vi gick tydligt igenom regler och förhållningssätt som finns i backen, innan vi gick dit. Det fanns en närvarande vuxen som hade koll hela tiden. Barnens reflektioner: Jag älskar att gå till backen. Det är kul att åka tåg. Man måste flytta sig från backen när man kommit ner. Man försöker att inte köra på varandra. Jag blev trött av att gå upp för backen hela tiden. Våra reflektioner: Det gick superbra. Alla följde restriktionerna och gjorde som vi pratat om. Vi hade superglada och supertrötta barn när vi gick tillbaka till skolan. Syftet med aktiviteten: turtagning, ha koll på sin omgivning, ute i alla väder och årstider, röra på oss, göra något roligt. 

Utedag i sabelparken- Vi gick till sabelparken på vår utedag. Där kunde barnen välja mellan att klättra, gunga, hoppa, leka i skogen m.m. Barnens reflektioner: Det är min favoritlekplats. Ibland får man vänta på att kunna gunga. Skogen där är rolig att leka i. Vi såg en jättestor hund! Våra reflektioner: Det gick jättebra att gå både dit och hem. Vi pratade om och påminde hur man går på led. De höll sig inom våra gränser, och följde förhållningssätten och våra regler. Syftet med aktiviteten: Ute i alla årstider och väder, röra på oss, vara ute i frisk luft, ha rutin på att gå på utedagar.

Lyssna på och beskriva naturen/skogen- Vi var i skogen på utedagen. Där började vi med att lyssna på naturen under 1 minut. Efter det fick alla berätta vad de hört. Barnens reflektioner: Barnens skrik hördes hela vägen till skogen från skolan. Man hörde också bilar som åkte på vägen. Det fanns också fåglar som vi hörde. Våra reflektioner: Några hade svårt med att vara tysta och lyssna. Där fick vi plocka bort pinnar, och vara nära dessa barn. Några hörde flera saker, men alla hörde något som de kunde berätta. Vi pratade också om ifall vi kunde se att det var vinter i skogen. Men vi tyckte alla att det mer såg ut som vår just nu. Syftet med aktiviteten: lyssna in naturen, namnge vad man hör, koncentration, prata inför klassen, turtagning. 

Mata fåglarna vid ankdammen- Vi tog en promenad till ankdammen på utedagen. Där matade vi fåglarna med havregeyn, och pratade om varför fåglarna är hungriga på vintern. Barnens reflektioner: Det var massor med fåglar. De var hungriga. Dom kom när vi kastade havregrynen. Det kändes bra att ge fåglarna mat  Våra reflektioner: promenaden dit och hem gick bra. De höll ledet och gick bredvid sina gåkompisar. När vi var vid fammen var det ett flertal killar som hade svårt att hålla sig ifrån dammen. Så där var en vuxen närvarande hela tiden för att förhindra att någon skulle ramla i. Syftet med aktiviteten: Vara ute i alla väder och årstider, röra på oss, se närområdet, lära oss hitta, trafikvett, prata om hur man kan hjälpa djur med mat på vintern.

Lek i skogen- Vi gick till vår närmsta skog och lekte. Vi byggde på kojor, utforskade omgivningen, lekte rollekar, byggde upp samhällen med naturmaterial. Barnen fick fritt välja och göra det som intresserade dem. Vi gav dem endast platsen- skogen. Barnens reflektioner: Jag älskar att vara i skogen. Man kan leka så mycket där. Jag lekte djur. Jag försökte bygga ett hus. Jag letade efter skatter. Våra reflektioner: Barnen älskar att vara i skogen och de leker så fina lekar där. Alla blandar sig med varandra och ingen blir lämnad utanför. Vi vuxna är närvarande och ser alla och alla lekar, men håller oss utanför lekarna, för att på bättre sätt ha uppsikt över alla. Barnen berättar gärna vad de gör, och vill visa och kan även be oss ta kort för att vi ska kunna lägga ut på unikum. Syftet med aktiviteten: vara ute i alla årstider och alla väder, se närområdet, uppmuntra den fria leken, utmana barnens fantasi. 

EXPERIMENTVECKA
1.Regnbågsmjölk- Gjordes som aktivitet i halvklass. Materialet dukades fram: mjölk, djup tallrik, karamellfärger, tops, diskmedel. Sedan fick barnen gissa vad vi skulle göra med materialet. Efter det berättade vi vad vi skulle göra. Sen fick  barnen gissa på vad de trodde skulle hända, en hypotes.   Barnen delades in i grupper om 3. De hällde sedan mjölk i tallriken och droppade i karamellfärg som en fyrkants alla hörn, blå grön gul och röd. Topsen doppades sedan i diskmedel, och stoppades ner i mitten av ”fyrkanten” med karamellfärg. Barnens reflektioner: Det var så coolt när färgen flöt ut för att komma från diskmedlet. Färgerna blandandes runt kanten och det blev jättefin. Jag gissade inte på att det skulle hända. Vi fick säga vad vi trodde skulle hända innan vi gjorde det. Det var vi barn som fick göra allt, vi fick bara lite hjälp med karamellfärgen. Våra reflektioner: Barnen hade flera idéer om vad som skulle hända. Alla handlade om hur färgerna skulle blanda sig på olika sätt när diskmedlet doppades ner i mjölken. Alla lyssnade noga på instruktionerna. Vi var noga med att man måste göra allt så som man ska, att experimentet annars kunde gå fel. De samarbetade bra, turades om att använda materialet. Tyvärr puttade ena gruppen till sin tallrik innan experimentet var klart så deras tallrik blev inte som den skulle. Men det fanns andra tallrikar så alla fick se vad som hände när man doppade i diskmedlet i mjölken. Syftet med aktiviteten: försöka skapa en nyfikenhet runt natur och experiment, försöka gissa/räkna ut vad som ska hända, lära sig nya saker, prova nya saker, samarbete, höra nya ord/lära sig nya ord. 

2.Penna genom en påse- Experimentet visades i helklass under vår fritidssamling. Materialet lades först fram: en plastpåse, några pennor och en kanna med vatten. Barnen fick sedan gissa vad vi skulle göra. Vi berättade sedan att vi skulle hälla vatten i påsen, och trycka pennorna genom påsen. Barnen fick sedan lämna en hypotes/gissa, vad som skulle hända. Barnens reflektioner: Jag visste inte alls vad som skulle hända. Jag trodde inte pennan skulle komma in genom påsen. Jag trodde det skulle börja rinna ut vatten. Jag gissade rätt, jag trodde att pennan skulle sitta kvar och att inget vatten skulle rinna ut. Våra reflektioner: Barnen hade många bra idéer om vad vi skulle göra. Jag tror att det till viss del beror på att vi gjort experiment tidigare, då idéerna inte alltid var så självklara. Alla var uppmärksamma och väldigt delaktiga i experimentet. Tyvärr misslyckades experimentet något då det började droppa lite ur 2 av hålen där pennorna satt. Men när jag hällde ur lite vatten och stramade åt påsen något slutade det droppa, så vi pratade också om att det inte alltid går som man vill. Syftet med aktiviteten: lyssna, fundera, dela med sig av sina idéer, skapa intresse runt naturämnen och experiment.

3.Potatisurkärnaren- Experimentet visades för hela klassen under vår fritidssamling. Här visas materialet och barnen får gissa vad de tror att vi ska göra. Sedan berättar vi vad vi ska prova, att se om vi kan få sugröret genom potatisen. Barnen får sedan säga sina hypoteser. Vi hade 3 olika sugrör i olika tjocklek, och provade alla tre. Först provade vi utan att hålla för sugrörets hål, då gick det inte alls. Då frågade vi om någon hade någon idé på hur vi skulle kunna prov på ett annat sätt. Vi höll sedan fingret över hålet innan vi slog sugröret mot potatisen, och då gick det. Barnens reflektioner: Det var coolt. Jag trodde inte det skulle gå. Det blev hål genom potatisen. Våra reflektioner: Alla var engagerade och lyssnade och var närvarande i aktivteten. Flera hade idéer och delade med sig av dessa. De tyckte det var coolt att det funkade. Flera uttrycker en önskan om att göra fler experiment och inte bara under en vecka. Vi tar det med oss, och funderar över hur vi skulle kunna utveckla experimentveckan till nästa år, kanske att göra något experiment varje vecka. Syftet med aktivteten: skapa nyfikenhet runt experiment, uttrycka sina hypoteser, försöka tänka logiskt, prova saker när man inte vet, lyssna på andras åsikter

4.Ballong och läskburk-  Experimentet gjordes som aktivitet tillsammans i helklass. Barnen fick först se ballongen o burken och gissa på vad vi skulle göra. Vi berättade sedan att det handlade om statisk elektricitet, och att vi skulle gnugga ballongen mot håret och föra ballongen mot burken. Barnens reflektioner: Det var jättecoolt, ballongen drog burken mot sig! Vi gjorde en bana som satt med tejp i golvet. Man fick gnugga fort fram och tillbaka. Burken åkte jättesnabbt ibland! Våra reflektioner: Barnen berättade utförligt vad de trodde skulle hända i experimentet. De tog även emot våra ledtrådar superbra. Barnen tyckte det var väldigt roligt att själva får göra experimentet. Det var enkelt att genomföra, och det gick lagom fort att göra. Vi kanske kan utveckla experimentet som en aktivitet ex stafett. Vi funderar vidare på detta. Syftet med aktiviteten: Få prova på nya saker, komma med hypoteser, göra naturämnen intressant, följa instruktioner, lära av att se vad som händer. 

5.Lavalampa- Vi visade experimentet i helklass under fritidssamlingen. Vi hällde i vatten, karamellfärg och rapsolja i en glasbehållare. Sedan la vi i brustabletter i. Detta gjorde att bubblor åkte upp och ner genom oljan som en lavalampa. Barnens reflektioner: Brustabletten gjorde att det började bubbla. Jag trodde det skulle explodera men det gjorde inte det. Bubblorna åkte upp och ner, men jag kommer inte ihåg varför, men det var coolt. Det färgade vattnet såg så fint ut. Våra reflektioner: Jag hade lite svårt att hitta rätt mått av vatten och olja, och på vissa ställen stod det att vattnet skulle vara varmt. Vi provade först med varmt vatten och då bubblade brustabletterna superfort och vi såg knappt några bubblor. Vi provade igen dagen efter med kallt vatten och då fungerade experimentet bättre. Alla barn var fokuserade och lyssnade och tittade. Vi pratade lite snabbt om varför det som hände hände, då det kan vara svårt att både förstå och komma ihåg varför något händer i ett experiment. Tanken är att barnen nästa år ska få fler förklaringar till varför än vi tänkt detta året. Här ligger vikten av att göra experimenten roliga och lite coola. Syftet med aktiviteten: se coola saker, skapa ett intresse för experiment och vikten av att prova saker man inte vet, komma med hypoteser, koncentration och att lyssna. 

6.Försvinnande frigolit- Vi visade experimentet i helklass under fritidssamlingen. Vi la fram materialet och barnen fick komma med hypoteser om vad de trodde skulle hända. Vi hällde sedan upp aceton i en burk, och berättade att vi skulle lägga ner frigolit i acetonen. Barnen fick se från sidan och såg bara hur frigoliten sänktes ner i skålen, och att frigoliten bara försvann ur handen. Efter sänkte vi skålen, och alla fick se när vi sänkte ner frigoliten i acetonen, och barnen listade ut att den smälte. Barnens reflektioner: Den bara försvann i acetonen. Det luktade ganska starkt. Det såg så coolt ut när det bara försvann. Frigolit är plast, och den smälte i de där som låg i skålen. Våra reflektioner: Detta experiment gick jättebra. Vi fick superfina hypoteser, och experimentet gick precis som vi tänkt oss. Superkul att så många är intresserade och vill se. Syftet med aktiviteten: synliggöra att det är kul att prova nya saker och idéer, ge enkla förklaringar på varför något händer, få komma med egna hypoteser, utmana barnens tankesätt. 

 

 

 

Vårbingo- Vi gjorde ett vårbingo under vår utedag, vi gick till kolgärdet. Vi hade flera inplastade vårbingon och whiteboardpennor. Barnen delades upp i grupper om 3 eller 4. De fick sedan samarbeta och försöka hitta alla bilder som fanns på pappret. Barnens reflektioner: Jag tycker om att göra höstbingo och vårbingo och sånt. Det är kul att leta i naturen. Man måste hjälpas åt. Vi delade upp oss lite. Vi hittade i te allt, ekorren och katten var svårast. Det lättaste vad knoppar, gräs, blommor och myror. Våra reflektioner: Hela gruppen är superbra på att samarbeta och leta efter olika saker i olika bingon. Ingen klagar och alla närvarar i aktiviteten. Barnen efterfrågade att få göra bingot igen, vilket de absolut kommer få göra. Det är samma bingo som vi gjorde i förskoleklass, och det märks att man absolut kan använda samma bingo genom flera årskuller. Syftet med aktiviteten: samarbeta, leta i skogen, försöka lista ut vart man ska leta efter vad, se hur naturen ändras under olika årstider, leka i skogen, namnge olika saker i skogen. 

 

 

MATTEVECKA. Utvärdering av dessa, se separat fripp. 

Mån: Vi erbjuder en plusplusutmaning som fokuserar på längd. Uppgiften är att lägga ihop så många plusplus man tror tillsammans blir en meter. 

 

Tis: Vi erbjuder en tidsutmaning. Vi visar först hur lång en minut känns, och vi pratar om att 1 minut är 60 sekunder. Sedan får alla blunda, och vi säger till när minuten börjar. När man sedan tror att 1 minut har gått så räcker man upp handen. 

 

Ons: Vi erbjuder en viktutmaning. Vi lägger fram olika objekt, såsom en sax, en tennisboll, en penna, ett sudd. Vad tror man flyter, och vad sjunker? Här pratar vi om varför när vi går igenom svaren efteråt.

 

Tors: Här erbjuder vi en mönsterutmaning i lego. Vi visar upp ett motiv som vi byggt ihop. Utmaningen blir att bygga så likt man kan. 

 

Fre: Vi erbjuder en utmaning i mattespråk. Här har vi matteuppdrag skrivet med matteord, såsom: hälften, dubbelt, färre, fler, och lika många. Vi gör utmaningen i skogen och använder oss av kottar och stenar och mycket annat skogen kan bidra med.

 

 

 

 

 

Plantering av gurka- Vi planterade i halvklass. Vi pratade om vad en såbricka var, samt varför man använder en sån. Vi pratade också om vad mer som behövs för att kunna plantera. Sedan fick 2 i taget lägga i jord, göra hål, och lägga ner fröer innan de täckte över med jord. När alla hade planterat vattnade vi, la på plastlocket och ställde brickan i ett soligt fönster. Barnens reflektioner: plasten gör så det blir varmt, och då växer fröet snabbare. Man får inte lägga fröet för långt ner i jorden. Den behöver stå i solen, och man måste vattna. Jorden ger fröet näring, det kan vara bajs i jorden. Våra reflektioner: Planteringen gick bra. Jag kände att alla barn lyssnade och var närvarande när vi pratade om plantering. Vi berättade hur man tar hand om en gurkplanta, och hur blommorna behöver pollineras och hur plantan behöver något att klättra på för att orka hålla upp gurkor. Alla fick plantera sina fröer själva och det märks att barnen tycker om att plantera. Många blev väldigt glada över att vi planterade även detta år. Så vi tänker att vi kommer plantera varje vår, antingen ätbara grejer eller blommor. Syftet med aktiviteten: synliggöra hur man odlar, öka ordförrådet genom att uttala ord som kan vara nya för vissa, ge barnen ansvar för att vattna och hålla något vid liv, skapa något man sedan kan äta, prata om vad som behövs för att något ska kunna växa.

 

 

Rita av gurkor: Vi ritade av gurkor i helklass. Vi la fram gurka som var delad på alla bord, så man kunde se hur den såg ut inuti. Vi försökte sedan med hjälp av blyerts skissa av gurkan, och sedan använde vi färgpennor och färglade bilden. Barnens reflektioner: Det var kul att rita gurkor. Jag visste inte att en gurka såg ut så inuti. Jag gjorde mitt bästa. Jag gjorde så den skulle se riktig ut. Våra reflektioner: Alla gjorde sitt bästa. Flera använde sig av gurkan vi la fram för att kunna se hur den ser ut inuti. Vi pratade också om skala, samt att försöka rita av detaljerat. Alla barn både ritade och färglade en bild av en gurka. Vi lyssnade samtidigt på Här dansar här gurka medan vi satt och skapade. Vi hade bra förutsättningar, bra med tid, rätt material och engagerde barn. Så det gick toppen. Syftet med aktiviteten: se hur en gurka ser ut invändigt, försöka rita av sanningsenligt i rätt skala. 

Skapa blommor på 3 olika sätt: 1. Blommor av toarullar. Här följde vi en kort och tydlig instruktion. Först vek man rullen, sedan ritade man blomma, blad och stjälk. Efter det klippte man ut blomman, för att sedan måla den med valfri färg.  2. Vika blommor av kaffefilter. Här var det lite klurigt. Man fick först klippa i kaffefilter, sedan vika ihop dom, för att sedan sno ihop filtrerna med ståltråd i mitten, innan man försiktigt vek ut filtrerna som blomblad. Därefter kunde blomman målas. 3. Skapa blommor av pappersremsor. Här klipptes remsor av papper i den/de färger man ville ha på sin blomma. Sedan användes limstift till att limma fast dessa remsor som blomblad på en rund pappersbit som man också hade klippt ut i valfri färg. Barnens reflektioner: Det var kul att man kunde välja vilja blommor man ville göra. Våra reflektioner: Det var uppskattat att vi hade flera pyssel att välja mellan. Flera valde att göra 2 olika sorters blommor. Vi hade tagit fram allt material som behövdes och det underlättade när barnen sedan gick och hämtade det som behövdes i deras pyssel. Överlag gick aktiviteten bra och flöt på. Syftet med aktiviteten: skapa med olika tekniker, synliggöra blommarns delar genom att pyssla, jobba tematiskt med blommor,  

 

 

Tipspromenad om blommor- Vi började med att först ena dagen titta på bilder av blommor och namngav vad de alla hette. Sedan gick vi en tipspromenad på vår utedag som frågade om namnen på de blommor vi hade pratat om. Här gick vi i grupper om 3 eller 4, alla svarade dock på ett eget papper de svarar man trodde var rätt. Barnens reflektioner: Jag kom ihåg alla blommorna. Det var bilder så jag kunde se vad den hette. När jag läste alternativen så kunde jag lista ut vilken som var rätt. Våra reflektioner: Tipspromenaden gick bra. En fyllde i talongen helt fel, vi gick då igenom en gång till om hur man fyller i. Grupperna samarbetade bra, alla som ville fick läsa, och alla fick svara som man själv trodde. Syftet med aktiviteten: öka ordförrådet med blomnamn, känna igen vad vilda blommor heter, lära oss vad fridlyst betyder, läsa frågor och svarsalternativ, se vad vi lärt oss genom lek

 

 

Upprepning om allemansrätten- Under halvklasserna gick vi igenom vad vi lärde oss om allemansrätten förra året. Vad kom vi ihåg? Vi tittade på bilder, läste text och pratade om vad vi läst. Barnens reflektioner: Jag kommer ihåg ganska mycket. Jag kom ihåg mer när jag såg bilderna. Man får lixom inte göra som man vill. Djuren bor i skogen så man måste vara snäll mot dom. Våra reflektioner: Många kom ihåg någonting, men vissa delar hade ett par glömt av. Så vi upprepade ytterligare, tittade på bilderna och förklarade också varför det är så. Syftet med aktiviteten: påminna om rättigheter och skyldigheter i naturen, återberätta, hålla informationen färsk, 

 

 

Tipspromenad om allemansrätten - Vi gjorde en tipspromenad under vår utedag. Barnen delades in 3 och 3. Alla fick varsitt papper men gick tillsammans. Tillsammans fanns det 12 frågor, och man kunde svara med antingen 1, X eller 2. Vi gick sedan igenom svaren tillsammans där alla fick rätta sitt egna papper. Barnens reflektioner: Det gick bra. Det var lätt. Det jag hade glömt, de lärde jag mig i onsdags så nu kom jag ihåg. Vi turades om att läsa. Vi svarade likadant på frågorna. Våra reflektioner: Det gick bra. Vi delade in barnen i grupper där vi såg att ett bra samarbete kunde ske, samt att någon i varje grupp kunde läsa. Alla genomförde tipspromenaden, och denna gång kunde alla fylla i talongen på ett korrekt sätt. Syftet med aktiviteten: påminna om regler, lagar och bestämmelser i naturen, påminna om hur vi behandlar djur i skogen, påminna om skyldigheter och rättigheter i naturen. Röra på oss, se närområdet, samarbeta, läsa, läsa av en tipspromenad talong. 

 

 

Plocka skräp- Vi har plockat skräp under en av våra utedagar. Vi hade med oss påsar och handskar, och gick en promenad i närområdet där vi plockade upp allt skräp vi kunde hitta, och slängde det antingen i den vanliga soppåsen eller i återvinningen i rätt container. Vi pratade om varför naturen behöver hjälp med allt skräp, då det kan ta upp till en miljon år innan naturen exempelvis brutit ner glas. Barnens reflektioner: Det var jättemycket skräp. Jag fattar inte varför några kastar skräp i naturen. Vi plockade tillsammans. Vi gav vissa grejer till Rosanna och Babis, sånt som inte är bra. Batterier, glas, metall och så. Så vi kan sortera det. Våra reflektioner: Alla närvarade i aktiviteten och förstod varför vi plockade upp skräpet. De samarbetade bra, då de två och två delade på en skräpposten. Syftet med aktivteten: prata om vikten av att slänga skräp där det ska vara, ta hand om vårt närområde, promenera i närområdet, röra på oss, samarbeta och hjälpas åt, sortera skräp där det ska slängas, synliggöra hållbar utveckling. 

 

 

Leta vårtecken- Vi gick till en av våra skogsplatser och tittade efter vad som hänt med naturen sen vi gjorde vårt vårbingo. Här jämförde vi vad som ändrats, och pratade om vad som var likadant. Barnens refkeltioner: Jag såg blommor. Nu kunde man se fler smådjur, alltså insekter. Det är varmare också. Våra reflektioner: Vi tog en kort stund till att se hur naturen såg ut nu, och sedan fick alla möjlighet att dela med sig, och lyssna in de andra. Några gick själva och tittade medan andra gick 2 och 2. Syftet med aktiviteten: jämföra, se skillnader, komma ihåg hur det var tidigare, se naturen. 

 

 

TEMAVECKOR OM SAMHÄLLSVIKTIGA JOBB. Avslut av natur och samhälle.

 

1.Brandkår och brandmän: Vi hade 2 olika aktiviteter. I den första gjorde vi ett häfte i halvklass som handlade om brandkåren och vad de gör. Här läste vi en text och skulle fylla i ord som fattades, svarade på rätt och fel och sant och falsk om bränder och eld, gjorde ett kors ord, samt skulle hitta brandrisker i en bild vi fick. Den andra aktiviteten var att en brandman kom till fritids, där han berättade om hur det är att vara brandman, samt svarade på frågor som barnen hade. Barnens reflektioner: Det var roliga papper, man fick tänka lite. Jag lärde mig saker om brandkåren i filmen vi såg. Det var roligt att Johan kom, man fick ställa frågor och han berättade. Vi har en vattenpost precis utanför fritids där brandkåren kan hämta vatten om det börjar brinna här. Våra reflektioner: Arbetspapperna var fokuserade på olika saker men alla handlade om barn och brandkåren. Filmen vi började titta på, Evas superkoll om brandkåren, var väldigt uppskattad av barnen och alla lyssnade och tog in det som sades i filmen. De använde sedan mycket av de som de hörde i filmen för att kunna svara på frågor och skriva i korsordet. Att brandmannen kom var extremt uppskattat av barnen. De lyssnade intensivt på vad Johan hade att berätta, och ställde frågor i slutet. Det ska bli roligt att de vilka frågor de kan ha nästa vecka till en som arbetar i ambulansen. Syftet med aktivteten: synliggöra samhällsviktiga jobb, träffa personer med olika yrken, arbeta multimodalt med eld och bränder för att befästa kunskapen, avsluta fokusområden på ett roligt sätt. 

 

2.Sjukvård, ambulans och läkare: Vi hade 2 olika aktiviteter. Den ena var att vi gjorde ett häfte i halvklass som handlade om sjukvård. De fick leta ord som man kan höra på ett sjukhus, se om de kunde lista ut några tillfällen när man är i behov av att åka ambulans, hittade rätt ord som skulle sitta i en text, de gjorde ett korsord samt färglade en ambulans. Den andra aktivteten var att en kvinna som arbetar som ambulanssjukvårdare kom och hälsade på oss i helklass. Där berättade Ida om hur det är att jobba i en ambulans, och i slutet fick barnen ställa egna frågor till Ida. Barnens reflektioner: Jag vet nu att de har en radio de får larm i. Ibland har de mer bråttom och ibland har de mer tid på sig att sätta sig i ambulansen. Det är deras jobb att ta någon till sjukhuset snabbt så de kan få hjälp. Våra reflektioner: Barnen uppskattade filmen (Evas superkoll om ambulansen) och papperna vi arbetade med i halvklassen. De pratade med varandra, och hjälptes åt om någon inte kunde något. Meningen var inte att alla tvunget skulle kunna allt, utan att de skulle ta reda på svaren och samarbeta om det var något man inte kunde eller kom ihåg. De uppskattade väldigt mycket att lyssna på Ida som berättade om ambulanspersonalens arbete, samt att de kunde ställa egna frågor. Så fler besök av andra yrken vore roligt att utveckla under nästa år. Syftet med aktiviteten : synliggöra ett samhällsviktigt jobb, träffa personer med olika yrken och en viktigt yrke, arbeta multimodalt, avsluta fokusområden på ett roligt sätt. 

 

3.Poliskåren och poliser- Vi hade två olika aktiviteter. Den första var i halvklass, och vi tittade på en film som hette polisen och barnen, och därefter gjorde vi ett häfte som handlade om poliser. Här fick de svara på sant och falskt, sätta rätt polisord vid rätt bild, låtsas vara en polis som blir intervjuad, och ett korsord. Aktivitet 2 var vi i helklass och då träffade vi en polis som kom till vårt fritids. Här berättade Ema om hur det är att vara polis, visade upp sin uniform och vad som finns där i, samt svarade på barnens frågor. Vi lästw även en bok som hette Lätt fakta om polisen, som berättade en hel del intressanta saker om polisen. Barnens reflektioner: Det var 2 poliser som kom och det var coolt. De hade också en polisbil de kom i. Poliserna ställde också frågor till oss som vi fick svara på. Jag kunde redan mycket om polisen, men det var kul ändå att de berättade för oss. De vapnet polisen använder mest är deras röst, att dom kan prata. Våra reflektioner: Som tredje vecka med vårt temaarbete kan man tro att barnen ska ha tröttnat, men icke. De har varit lika positiva och gjort både papper, tittat på film, och lyssnat och ställt frågor till poliserna Linda och Daniel, som kom och hälsade på oss. Det är kul att se när något uppskattas av hela gruppen, det blir då väldigt lätt att få med sig alla barn i aktiviteterna. Vi behöver anpassa undervisningen på flera olika sätt för att alla barn ska kunna förstå/ta till sig kunskapen. Vi vet vilka dessa är och har haft en plan som start. Syftet med aktiviteten: synliggöra ett samhällsviktigt jobb, arbeta på olika sätt kring ämnet för att befästa kunskapen, få chansen att ställa frågor till någon inom yrket, lyssna när någon berättar, avsluta fokusområdet på ett roligt sätt. 

 

 

 

Programmering i halvklass- Vi har under 7 veckor haft programmering 6 gånger under en halvklass varje vecka, förutom en där vi hade kortvecka och inte hann med någon halvklass. Vi har tittar på 5 olika avsnitt i serien programmera mera, där vi fått veta lite mer om vad programmering är. Vi har även programmerat en vuxen att gå i en bana, samt gjort banor på skolplus som handlar om programmering. Där har vi tagit oss fram i olika banor utan att stöta emot några hinder, samt samlat in guldmynt genom att ge en robot olika kommandon om vart den ska gå samt hur många steg. För varje bana har det blivit lite svårare. Totalt har 16 banor öppnats upp i olika uppdrag, där ett nytt uppdrag blivit synligt för barnen inför varje ny halvklass i programmering. Vi har även arbetat med 2 kapitel i matteboken som handlar om programmering, då det är väldigt likt de vi gör i våra banor, samt vad avsnitten vi tittat på handlat om. Barnens reflektioner: Programmering är jättekul. Jag har lärt mig hur man ger kommandon till en robot. Jag kan skriva en kod nu, och sen kan man loopa den, det betyder att man gör det flera gånger. Det är som ett mönster. Jag tycker det är jättekul att göra banor på i-paden. Våra reflektioner: Barnen visade intresse och var väldigt positiva till fritidslektionerna i programmering. De tyckte om att titta på avsnitten, de tyckte om att jobba med i-pads, och de tyckte det var roligt att vi använde matteböckerna även på fritids. Vi kommer fortsätta med nya avsnitt i samma serie nästa termin, och fler banor kommer öppnas upp i nya uppdrag.Syftet med aktiviteten: starta vårt arbete kring programmering under fritids, samarbeta med skolan och dess innehåll, förstå instruktioner och följa dessa, använda matematik på ett lekfullt sätt. 

 

 

 

 

 

 

Utvärdering av våra konkreta mål:

Namn personal 

Rosanna

Babis

Läroplanskopplingar

Syfte

• pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling
• skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt
• utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt
  
• röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande

Centralt innehåll

• Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem.
  
• Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt
• Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation
• Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder
• Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas
• Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  
• Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling
• Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.