Plan mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling för Sandrosens föräldrakooperativ

 

Grunduppgifter

Enhet  Sandrosens föräldrakooperativ

Gäller från och med: 2020 rev. 2024

Ansvarig/rektor: Maria Karlsson

Vision: Nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling råder på vår förskola! Att alla barn möts av lyhördhet, respekt, tillåtande miljöer samt rätten till eget inflytande. Alla barn och elever får de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt samt att vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanande och undersökande miljöer.

Barnen/elevernas delaktighet i framtagandet av planen: Värdegrundsintervjuer med varje barn. Barnen har deltagit olika mycket beroende på ålder och mognad.   Husmodellen med varje barn. Barnen får uttrycka sina känslor i de olika rummen samt ute.   Utvecklingssamtal i mars varje år.

Vårdnadshavarnas delaktighet i framtagandet av planen: Vårdnadshavarna deltar i en enkätundersökning vart annat år. Planen finns tillgänglig för vårdnadshavare på Unikum. Värdegrundsfrågor lyfts på föräldramöte och i utvecklingssamtal.

Personalens delaktighet i framtagandet av planen: Alla pedagoger på förskolan har varit involverade i samtliga delar i planen.

På vilket sätt ska planen implementeras: Planen levandegörs och är en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen. Vi kommunicerar planen mot vårdnadshavaren via inskolningssamtal, vid föräldramöten och via Unikum.

Datum för utvärdering av planen: Årligen under vårterminen

Ansvarig för utvärderingen: Maria Karlsson

 

 

Utvärdering

Utvärdering av tidigare plan: Under året har vår barngrupp ändrats så att vi har många små barn vilket kräver mer av personalen vi har därför behövt ändra om i vårt arbetssätt och i våra grupper för att skapa ett bra klimat på förskolan. Utvärderingen har skett genom diskussioner i personalgruppen efter observationer av barngruppen samt samtal med vårdnadshavare. Vårdnadshavarna har även fått fylla i en enkät. Datum för utvärdering av planen: VT-24 Ansvarig för utvärderingen: Maria Karlsson (rektor) samt personalen på förskolan. Utvärdering av årets plan: Kommer att ske på samma sätt som ovan. Dvs genom diskussioner i personalgruppen efter observationer av barngruppen samt samtal med vårdnadshavare. Värdegrundsfrågor och husmodellen med barnen. Föräldramöten samt enkät till vårdnadshavare. Ansvarig för utvärdering av årets plan: Rektor (Maria Karlsson) och personal.

Främjande insatser ·         de främjande insatserna syftar till att förstärka respekten för allas lika värde ·         omfattar alla diskrimineringsgrunderna ·         riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del av det dagliga arbetet

 

Främja likabehandling oavsett kön

Områden som berörs av insatsen: Kön

Mål/förväntad effekt:  Barnen på förskolan ska ha tillgång till mötesplatser och material som främjar lek för alla på förskolan. Alla leksaker, aktiviteter och lärmiljöer är tillgängliga för alla oavsett kön. Pedagogerna på förskolan har ett förhållningssätt som grundar sig i respekt för allas lika värde och bedrivs utan förekommen anledning.

Insats:  Använda oss av metoder som fördelar talutrymmet/aktivitetsval för barnen (talrunda).  Erbjuda aktiviteter som motverkar traditionella könsmönster för att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön.  Vi ska erbjuda ett varierat, tillgängligt och tillåtande material för alla.  Vi som pedagoger planerar olika aktiviteter så att det tilltalar alla barn. Ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningen om könsidentitet eller könsuttryck.  Som pedagog inta ett könsneutralt förhållningssätt vad gäller barns lek, klädsel, uttryck och intressen.

Ansvarig:  Alla pedagoger på förskolan.

Kontinuerlig uppföljning: Uppföljning av de främjande insatserna sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete samt på våra planeringstillfällen, APT och Studiedagar. I vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi förskolans värdegrundsarbete genom uppföljning, utvärdering och analys av effekterna av pedagogernas ledarhandlingar. Vi strävar ständigt efter att utveckla och förbättra vår verksamhet. Värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen.

 

Främja likabehandling oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck

Områden som berörs av insatsen: Könsöverskridande identitet eller uttryck

Mål/förväntad effekt:  Vi vill främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Alla individer på förskolan ska få vara den person de vill vara.

Insats:  Använda oss av metoder som fördelar talutrymmet för barnen ex. talrunda. Erbjudande som motverkar traditionella könsmönster för att på så sätt ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och intresse utan att begränsas till föreställningar om kön. Förskolan ska erbjuda ett varierat, tillgängligt och tillåtande material för alla oavsett kön eller könsuttryck. Pedagogerna på förskolan planerar in aktiviteter så det tilltalar alla barn samt att det ges möjligheter för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningen om könsidentitet eller könsuttryck. Pedagogerna ha ett könsneutralt förhållningssätt vad det gäller barns lek, klädsel, uttryck och intressen. Som pedagog göra medvetna val när man väljer att låna böcker till förskolan, exempelvis böcker som lyfter alla familjekonstellationer.

Ansvarig:  Alla pedagoger på förskolan.

Kontinuerlig uppföljning: Uppföljning av de främjande insatserna sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete samt på våra planeringstillfällen, APT och Studiedagar. I vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi förskolans värdegrundsarbete genom uppföljning, utvärdering och analys av effekterna av pedagogernas ledarhandlingar. Vi strävar ständigt efter att utveckla och förbättra vår verksamhet. Värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen.

 

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet

Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet

Mål/förväntad effekt:  Att främja likabehandling oavsett etnicitet. Alla behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet.

Insats: Använda oss av ramsor och sånger på olika språk och av litteratur som speglar olika kulturer i andra länder. Vi erbjuder lekmaterial i form av små dockor med olika etnicitet. Vi arbetar med att se olikheter som en tillgång.

Ansvarig:  Alla pedagoger på förskolan.

Kontinuerlig uppföljning: Uppföljning av de främjande insatserna sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete samt på våra planeringstillfällen, APT och Studiedagar. I vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi förskolans värdegrundsarbete genom uppföljning, utvärdering och analys av effekterna av pedagogernas ledarhandlingar. Vi strävar ständigt efter att utveckla och förbättra vår verksamhet. Värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen.

 

 

Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning

Områden som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning

Mål:  Barnen på förskolan ska få utveckla respekt för individen oberoende av religion och trosuppfattning.  Vårdnadshavarna ska kunna lämna sina barn på förskolan och kunna känna sig trygga med vetskapen om att verksamheten är utformad och verkar för att skapa ett demokratiskt klimat, där samhörighet, solidaritet och förståelse för alla människors lika värde oavsett religion eller trosuppfattning.

Insats:  Vid inskolning inhämta information från vårdnadshavare om det är något vi behöver tänka på vad det gäller deras religion eller annan trosuppfattning. Detta innefattar såväl specialkost som språklig utveckling. Vi stödjer barnet i deras kulturella identitet.  Föra fortlöpande dialog med föräldrar kring aktiviteter och traditioner som kan ha betydelse utifrån deras trosuppfattning. (t.ex. högtider och födelsedagar)    Erbjuder specialkost till de barn som har behov av det utifrån sin religion.

Ansvarig:  Alla pedagoger på förskolan.

Kontinuerlig uppföljning: Uppföljning av de främjande insatserna sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete samt på våra planeringstillfällen, APT och Studiedagar. I vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi förskolans värdegrundsarbete genom uppföljning, utvärdering och analys av effekterna av pedagogernas ledarhandlingar. Vi strävar ständigt efter att utveckla och förbättra vår verksamhet. Värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen.

 

Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning

Områden som berörs av insatsen: Funktionsnedsättning

Mål/förväntad effekt:  Barnen på förskolan ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.  Pedagogerna på förskolan har ett förhållningssätt som grundar sig i respekt för allas lika värde och är en naturlig del av det dagliga arbetet. Ingen ska känna sig utanför eller exkluderad på grund av funktionsnedsättning.

Insats:  Vi anpassar aktiviteterna efter gruppen och individens förutsättningar.  Vi för en öppen dialog kring t.ex. allergier och specialkost, som även är väl synlig och känd för vikarier.  Vi anpassar lärmiljöerna efter barngruppens förutsättningar och behov.  Vid behov samarbeta vi med t.ex. med Kärnhuset, BVC och barnhabiliteringen.  Vi använder oss av litteratur och lekmaterial som speglar olika typer av funktionsnedsättning.  Vi använder TAKK som förstärkning av det talade språket exempelvis i tamburen, vid måltiderna och vid sångstunden/ samlingen.  Vi använder bildschema, bilder och föremål som stöd vid behov i undervisningen.  Vi pedagoger lyfter och reflekterar ofta över mångfaldens betydelse och att alla är lika värda.

Ansvarig:  Alla pedagoger på förskolan.

Kontinuerlig uppföljning: Uppföljning av de främjande insatserna sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete samt på våra planeringstillfällen, APT och Studiedagar. I vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi förskolans värdegrundsarbete genom uppföljning, utvärdering och analys av effekterna av pedagogernas ledarhandlingar. Vi strävar ständigt efter att utveckla och förbättra vår verksamhet. Värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen.

 

Främja likabehandling oavsett sexuell läggning

Områden som berörs av insatsen: Sexuell läggning

Mål/förväntad effekt:  Vi vill främja likabehandling oavsett sexuell läggning

Insats:  Använda oss av litteratur som speglar olika familjekonstellationer, varifrån man kommer (till exempel adoption, insemination), sexuella läggningar.  Förskolan använder lekmaterial som speglar olika familjekonstellationer och är könsneutralt.  Som pedagog inte värdera det barnen uttrycker (t.ex. när barnen säger ”vem de ska gifta sig med” oavsett kön).

Ansvarig:  Alla pedagoger på förskolan.

Kontinuerlig uppföljning: Uppföljning av de främjande insatserna sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete samt på våra planeringstillfällen, APT och Studiedagar. I vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi förskolans värdegrundsarbete genom uppföljning, utvärdering och analys av effekterna av pedagogernas ledarhandlingar. Vi strävar ständigt efter att utveckla och förbättra vår verksamhet. Värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen.

 

Främja likabehandling oavsett ålder

Områden som berörs av insatsen: Ålder

Mål/förväntad effekt:  Förskolans verksamhet ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld oavsett ålder.  Utforskande, nyfikenhet och lust till att lära utgör grunden för förskolans pedagogiska förhållningssätt och oberoende ålder.

Insats:  Vi organiserar miljön utifrån tillgänglighet, barnens intresse och behov. Som pedagog styras av barns individuella förutsättningar och intresse oavsett ålder vid planering av aktiviteter och vid val av material. Överflyttning mellan grupperna sker inte bara efter ålder utan även efter mognad.  Vi strävar efter att ständigt utveckla och förbättra vårt arbete med barnen.  Vi som pedagoger tänker på vilket ordval vi har exempelvis säger inte lilla och stora gruppen vid gruppindelningar osv.

Ansvarig:  Alla pedagoger på förskolan.

Uppföljning av de främjande insatserna sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete samt på våra planeringstillfällen, APT och Studiedagar. I vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi förskolans värdegrundsarbete genom uppföljning, utvärdering och analys av effekterna av pedagogernas ledarhandlingar. Vi strävar ständigt efter att utveckla och förbättra vår verksamhet. Värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen.

 

Främja förskola/skola fri från kränkande behandling

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling

Mål/förväntad effekt:  Barnen ska få möjlighet att utveckla förståelse för att vi har olika åsikt, attityder och värderingar.  Alla vårdnadshavare på förskolan ska känna sig trygga med att pedagogerna och rektor aktivt arbetar med främjande åtgärder som omfattar alla diskrimineringsgrunder. Vårt tydliga syfte är att förstärka respekten för allas lika värde och motverka kränkningar.

Insats: Vi arbetar aktivt och på olika sätt med att stärka varje barns rätt till integritet. Därför präglas vår förskola av nolltolerans för kränkande behandling i alla situationer.  Vi som pedagoger pratar tillsammans med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande och vi lär de yngre barnen som inte har så utvecklat språk att säga Nej eller Stopp och tydligt sätta upp handen när de känner att de inte vill mer och vill få stopp på situationen. Vi uppmuntrar de äldre barnen och de som har språket att använda verktyget dialog istället för att få stopp på kränkningar.  Vi som pedagoger är förebilder för hur goda relationer kan skapas – regelbundet lyfta frågan om bemötande och respekt för varandra i arbetslaget/enheten. Dilemma-diskussioner pågår kontinuerligt i arbetslagen/på enheten för att vi hela tiden strävar efter att förbättra och utveckla oss - barn gör som vi gör och inte som vi säger!  Trivselregler förekommer i gruppen med de äldsta barnen. Dessa regler har utformats tillsammans med barnen. Vi har ett gemensamt ”kompisträd” med trivselregler. Vi pedagoger har ett medvetet tänk om vår placering i de olika rummen på förskolan för att kunna förhindra att kränkningar pågår.  Vår utegård är översiktlig och går att begränsa så att alla barn blir synliga.  Vi har i vissa grupper bestämda platser på samlingsmattan, vid matborden, och styr upp "plats" i ledet på ett lekfullt sätt, när vi ska gå på äventyr osv för att arbeta förebyggande mot kränkningar.

Ansvarig:  Alla pedagoger på förskolan.

Kontinuerlig uppföljning: Uppföljning av de främjande insatserna sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete samt på våra arbetslagsplaneringar, arbetsplatsträffar, studiedagar och genom utvärdering i april inför upprättande av ny plan, samt kontinuerligt efter behov.   I vårt systematiska kvalitetsarbete belyses förskolans värdegrundsarbete genom att vi analyserar, följer upp och utvärderar effekterna av pedagogernas ledarhandlingar. Värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen.

 

Förebyggande åtgärder

Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Personalens ansvar: Att observera, kartlägga lärmiljöer ute och inne, filmning, skuggning och dokumentationer eller på annat sätt upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Den som upptäcker ett tillbud av kränkande behandling eller trakasserier ansvarar för att meddela övrig personal på förskolan. Arbetslaget ser över lärmiljöerna, barngruppens sammansättning samt de dagliga rutinerna som finns på förskolan för att se om något kan ändras för att förhindra framtida tillbud. En dialog förs med barnen och vårdnadshavarna. Vid behov kontaktas specialpedagog och anmälan till rektor sker alltid. Skolledares ansvar: Stödja, följa upp och eventuellt anmäla vid behov.

Kartläggning

Metoder: Vi har genomfört en kartläggning av verkamheten genom observation i barngruppen, observation av våra inomhus- och utomhusmiljöer samt värdegrundsfrågor. Vårdnadshavarenkät genomförs vartannat år. Nästa gång våren 2025.

Områden som berörs av kartläggningen: Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Hur personalen involverats i kartläggningen: Alla har deltagit vid genomförandet samt utvärderingen.

Resultat och analys av observationer i våra miljöer (kl. 9.15,13.15 och 15.15).

Källaren: Barnen vistades endast här vid ett av tillfällena varje dag (9.15). Mycket kojbygge med de stora kuddarna och madrasser. Även pussel och sagoläsning. Både pojkar och flickor mest 4-5 åringar. 0-11 barn oftast en pedagog även själva när det var tre barn.

Hemvrån: Användes inte alls under dessa tider.

Ateljén: En pojke utforskar ateljén vid ett tillfälle. Annars används det inte alls. Inga vuxna.

Allrum: Användes av några barn 9.15 och 13.15. Bygger lego, pusslar, spelar, magic-sand, lera vid bordet. Lugna nöjda barn. Lek i soffan och i sängen även där lugna barn. 3-8 barn. 1-3 vuxna.

Kubrummet: Magnatiles, kojbygge,”mamma-pappa-barnlek”. Mest glada barn. Både pojkar och flickor. 3-8 barn, blandade åldrar. 1 vuxen (en av dagarna ingen vuxen). Mes 9.15 och 13.15. Endast ett tillfälle 15.15.

Toaletterna: Ingen lek, endast blöjbyte men ett barn och en pedagog.

Bilrummet: Bilar och tågbanan. Både pojkar och flickor. 3-5 barn. Mest förmiddagen men även 13.15. 0-1 vuxna.

Tamburen: Tamburen observerades inte under denna period men det vi har sett är att det lätt blir rörigt när det är för många barn där samtidigt. Vi försöker därför skicka några barn i taget för att klä på sig.

Gården (ute): 4-18 barn mest 15.15. Oftast inga de andra tiderna.1-3 pedagoger beroende på antalet barn. En dag både 9.15 och 13.15. Barnen cyklar, gräver och gungar. Någon vill hålla handen. Mestadels glada barn som samtalar och samspelar.

Sammanfattning: Det är en ganska jämn könsfördelning i de olika rummen. Vi ser att vissa rum används flitigt av många barn och vissa rum inte alls. Vi behöver fundera över hur vi ska göra för att även dessa rum ska locka till lek och göra så att barnen fördelar sig mer i de olika rummen. Det sker inte längre någon lek inne på toaletterna vilket är positivt. Vi ser att vissa konstellationer av barn fungerar mindre bra och gör varandra medvetna om detta så att vi kan vara mer närvarande. Vi har också några barn i gruppen som bits och vi behöver även vara nära dessa. Ibland är det svårt att förhindra ändå eftersom det går väldigt snabbt.

Resultat och analys av värdegrundsfrågor: Resultatet av värdegrundsfrågorna speglar det vi sett vid observationerna. Många barn vill gärna leka med de stora kuddarna. Det förklarar varför så många hamnar i det rummet. Även magnatiles är roliga och dessa finns just nu i samma rum. Ofta leker barnen med både och. Bilar är också populärt. Barnen önskar nya bilar. Någon tycker dock att det är för mycket ljud i bilrummet. Annat som lockar (fast färre barn) är rita, pussla, klossar, hemvrån/mamma, pappa, barn, Duplo, Lego, kulbanan, läsa bok. Några tycker det är tråkigt på vilan. Ateljén som inte används så mycket upplevs som trång av ett barn. Någon tycker inte om att klä på sig i hallen. Och någon upplever att samlingen är lång. Utomhus tycker barnen mest om att cykla. Det fungerar bra med cyklarna eftersom vi har ganska många och barnen kan åka flera stycken på en cykel. Annat som lockar ute är sandlådan och gungorna men även ”skogsdungen” och att klättra i träd eller på klätterställningarna. Barnen är enade i att de inte tycker om ifall någon slåss eller puttas och har många bra idéer om hur de kan lösa en konflikt. Ex. prata, samarbeta, trösta, dela med sig, föreslå en annan leksak istället. Vi har också sett att det sker bitning samt att kommentarer som att någon inte får vara med eller att ett barn inte vill sitta bredvid en viss person.

Resultat av enkätfrågor till vårdnadshavarna: Genomförs vt 2025

Områden som berörs av åtgärderna:  Kränkande behandling främst i form av puttar, slag och bitning samt ”uteslutande” kommentarer.

Mål: Skapa en trygg miljö för att minimera fysiska kränkningar (slag, puttar, bitning) samt kommentarer om att någon inte får vara med eller att ett barn inte vill sitta bredvid en viss person.

Åtgärder: Tänka till och skapa miljöer så att barnen fördelar sig mer över husets alla rum. På så sätt tror vi att eventuella konflikter kan undvikas. Medvetande göra alla pedagoger på vilka barn som bits så att vi kan vara närvarande. Vi fortsätter att skicka några barn i taget till tamburen. Fortsätta med våra rutiner runt måltiderna för att behålla lugnet. Fortsätta våra samtal kring gemensamma förhållningssätt för att ge barnen förutsägbarhet så att vardagen blir tryggare. Vi behöver vara enade kring vilka pedagogiska principer som ska gälla. Viktigt! Arbeta med tydlighet och prata med barnen om hur negativa kommentarer kan uppfattas av kompisar. Inte låta ett barn välja plats för att slippa sitta bredvid en viss person.

Ansvarig: Rektor och pedagoger

Uppföljning och utvärdering: april 2025

 

  

Rutiner för akuta situationer

Enligt Skollagen 6 kap 10§, Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 §   En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

Policy: Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.

Rutiner för att upptäcka och anmäla trakasserier/diskriminering/kränkande behandling

Personalens ansvar Så snart någon inom verksamheten får signaler om att ett barn blivit och /eller känner sig kränkt måste de agera.  Det kan exempelvis vara signaler från barnet själv, andra barn eller vårdnadshavare. Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling. Det ska inte göras någon värdering av ur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektor och huvudman. Uppenbar kränkning ska anmälas oavsett om barnet anser sig ha blivit utsatt eller inte. Det är händelsen och inte barnet som anmäls! Alla händelser där en eller flera barn anser sig ha upplevt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska skyndsamt (inom 24 timmar) anmälas till rektor.

Skolledarens ansvar När rektor får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering,  trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten är hen skyldig enligt anmälningsplikten att anmäla detta till huvudman skyndsamt (inom en vecka).

Rutiner för att utreda, vidta åtgärder, följa upp och utvärdera när barn blir kränkt/trakasseras av andra barn

Ansvar för utredning En utredning påbörjas (enligt utredningsplikten) så fort personal får kännedom om att barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering. Utredingsplikten innebär en skyldighet att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/sexuella trakasserier/dirksiminering och träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn blivit utsatt. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Blanketten ”Utredning efter anmälan om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering” används. Ifylld blankett förvaras inåst hos rektor. Vårdnadshavare till utsatta och inblandade barn delges information om processen.

Skolledares ansvar Skolledare ansvarar för att vidta de åtgärder som behövs för att kränkningarna, trakasserierna eller diskrimineringen upphör. Riktar åtgärdena mor både utsatt barn som den som utfört kränkingen. (Är det enskilda fallet en del av ett större mönster?) Ansvarar för att uppföljning och utvärdering genomförs med fokus på att analysera effekterna av insatta åtgärder. Ansvarar också för att dokumentation finns som ett stöd i arbetet med att följa upp och utvärdera åtgärderna samt som ett underlag i planering av förskolans främjande och förebyggande arbete.

Arbetsgång 1.     Den i personalen som uppmärksammar misstänkt diskriminering eller kränkande behandling samtalar enskilt med alla parter samt dokumenterar händelsen på för detta avsedd blankett. 2.     Om bedömningen görs att det handlar om diskriminering eller kränkande behandling rapporterar ovanstående person till rektor omgående. 3.     Utredande pedagog ansvarar för att informera föräldrar, (detta ska ske i direkt anslutning till att rektor informeras). 4.     Utredande pedagog ansvarar för att arbetslaget informeras samt för att det upprättas ett förslag på en handlingsplan. (Ska ske inom 1 vecka från det att föräldrarna informerats.) 5.     Utredande pedagog ansvarar för att förslag till handlingsplan delges föräldrar och ev. barn så att de får möjlighet att komma med synpunkter. 6.     Eventuella korrigeringar görs, därefter fastställs handlingsplanen.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

Arbetsgång 1.      Den person som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling agerar omedelbart genom att samtala med den som har agerat tvivelaktigt. 2.      Kränkningen rapporteras omgående till rektor som i sin tur informerar huvudmannen (personalansvarig) 3.       Rektor utreder och dokumenterar händelsen vidare ev. i samråd med personalansvarig. 4.      Rektor och ev. personalansvarig för samtal med berörd personal. 5.      Rektor meddelar samtliga vårdnadshavare. 6.      Inblandade ska ges möjlighet till enskilda samtal som genomförs av rektor eller person som denne utsett. Samtalen dokumenteras skriftligt. Det kan vara samtal med barn, vårdnadshavare, personalansvarig samt den personal som utfört kränkningen. 7.      Utifrån samtal och skriftlig dokumentation upprättar rektor en handlingsplan. 8.      Denna typ av kränkning kan också få arbetsrättsliga påföljder och leda till muntlig eller skriftlig varning.

Utredningen behöver ge en allsidig bild av situationen för de inblandade. Det är viktigt att beskrivningen har barnet berättelse och upplevelse i fokus samt ger möjlighet för båda parter att komma till tals. Utredningen ska kartlägga vad som inträfat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som blivit utsatt.

 

Rutiner för uppföljning

Den person som upprättat handlingsplanen i ett specifikt ärende ansvarar för att de i handlingsplanen uppsatta åtgärderna utvärderas inom den tid samt på det sätt som det står angivet.

Rutiner för dokumentation

Minnesanteckningar förs vid samtal med de berörda. Handlingsplan upptättas utifrån blanketten ”Dokumentation vid kränkande behandling av barn”

 

  

Begreppsdefinitioner

Diskriminering

När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.

Diskriminering är när någon som företräder verksamheten på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Det är innebär att barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas plats på förskolan med motiveringen att det redan går så många flickor på förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering kan ske genom att man behandlar alla lika. Verksamheten kan ha neutrala regler som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempel alla barn serveras samma mat kan verksamheten indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller allergi behöver annan mat.

Kränkande behandling

Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det kan också handla om att någon blir kallad för fula ord och nedvärderande ord. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m.                      

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar. Tafsningar, skämt, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Barn/elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra elever.

 

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Denna diskrimineringsgrund omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män, flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. Transpersoner kan vara homo-, bi- eller heterosexuella.

Etnisk tillhörighet

Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Religion eller annan trosuppfattning

Religionsfrihet är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Undervisningen ska vara icke-konfessionell enligt skollagen. Förskolan får inte missgynna elever på ett sätt som har samband med elevens religion.

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Bisexualitet

Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön.

Heterosexualitet

Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön.

Homofobi

En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön.

Homosexualitet

Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön.

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situation och miljön. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, gammal som ung.