SKA Gullvivan VT Februari 2025

Vårt systematiska kvalitetsarbete på Ängsgårdens förskola

 

Kartläggning och grovplanering av undervisningen

(Sker terminsvis i januari och september)

 

Var befinner sig barnen i sin lärprocess just nu? Vår bedömning utifrån observationer, samtal med barnen, verksamhetsplanens prioriterande område, förväntade effekter och läroplanen.

 

Reflektion och analys

 

– Mål ur verksamhetsplanen:

– Förväntade effekter som vi vill uppnå under läsåret:

Utveckla vidare leken som metod i arbetet med läroplanens mål med särskilt fokus på språkutveckling.

·        Barn erbjuds varierande material som stöd i sin                                  språkutveckling. ·       Pedagogerna deltar i leken för att stödja kommunikationen. ·       Pedagogerna använder lek som metod för att främja lärande inom språk, samspel och de övriga läroplanens mål. ·       Barnens lekkompetens och samspel stimuleras med hjälp av lekgrupper. ·       Pedagogerna använder högläsning varje dag. ·       Språk och lek är synliga i tema, i lärmiljön och i dokumentationen. ·       Lek och språk vävs in i aktiva åtgärder? ·       Utveckla barnens uttal genom leka munmotoriska lekar.

 

– De fem nyckelstrategierna för BFL i förskolan

1.      Att konkretisera läroplansmål för pedagogen och tydliggöra lärandeobjekt för barnen. 2.      Att ta reda på vart barnet befinner sig i sitt lärande och sedan skapa lärandesituationer och hitta belägg för barnets förståelse. 3.      Att ge feedback som utvecklar lärandet. 4.      Att utforma situationer där barnen uppmuntras att lära med och av varandra. 5.      Att stödja barnet att se och förstå sitt eget lärande.

 

Veckoreflektion v. 6

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärobjekt: Guldlock och de tre björnarna. *Språk och lek är synliga i tema, i lärmiljön och i dokumentationen. I samband med att Borås arrangerar SM-veckan så ska vi också göra aktiviteter i lekhallen som står på programmet.  *Pedagogerna deltar i leken för att stödja kommunikationen.	Vi startar temat med att berätta om boken. Barnen får se bilden på boken och de små figurer som vi har gjort.  SM dagen för barnen i lekhallen är väldigt tydlig strukturerad med bilder på vad de olika stationerna /aktiviteterna är.	Temat startade på ett bra sätt i Guldstunden. Barnen var fokuserade på vilken saga vi skulle börja med. Vi har beslutat att inte jobba på för fort med sagan och de olika delarna då det är många barn samt nya barn som inte varit med under hösten. Alla ska få sin tid att bearbeta sagan. Sedan började vi att läsa sagan utan bilder för att barnen ska få skapa egna bilder inom sig. Vi tog fram QR koden på sagan så läste vi den på projektorn. Det blev bra följdfrågor ang stor, mellan och liten. Barnen fick bland annat ställa sig i i tre grupper utifrån ålder fast vi vände till att fråga vilka som tillhörde stor, mellan o lite. När vi stod där och tittade på de olika grupperna så uppmärksammade vi också de tre olika längderna på grupperna. Veckan har även bestått att lite Mellodans i små grupper. Det är viktigt att barnen lär sig att få in motoriken utan att det sak bli för stora rörelser och få känna att kroppen kan röra sig i takt. Vår SM dag bestod av olika stationer i lekhallen med bowling, kast med ring, armbrytning, styltor, badminton, balansgång med ärtpåse o kast samt avslutning med hinderbana. Innan vi statade så samlade vi barnen och gick igenom vad som händer i Borås under dessa dagar och vilka grenar som det kommer att tävlas i. Det var en uppskattad dag och barnen tyckte det var väldigt roligt dag. Några barn har en väldigt stor tävlings inriktning och vill inte förlora utan ville då byta lag m.m. Vissa blev väldigt ledsna över att inte få medalj, då de tyckte att de var bäst. Barnen fick medalj utifrån deras deltagande och engagemang. Man kan analysera om det var rätt eller fel men vi tycker alla barn ska känna sig stolta och uppmärksammade. (Några fick på Nobelfesten.)

 

Veckoreflektion v. 7

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Denna vecka är det sportlov och vi har valt att göra en paus från temat då det är barn som är lediga i omgångar. Vi vill inte att barnen ska missa för mycket i arbetet.		Vi har denna vecka pysslat inför Alla hjärtans dag samt firat dagen med våfflor till frukost för de barnen som var här. I samband med att det var utlyst en Tyst minut internationellt, så valde vi att tända ett ljus. Vi pratade inte specifikt om händelsen i Örebro utan valde att prata om saknade av de som vi saknar runt omkring oss. Några barn förstod inte riktigt medans några tog till sig det och även fällde en tår. Speciellt en flicka som för ett tag sedan miste sin farmor. Det är bra att barnen får delta vid en sådan stunder.

 

Veckoreflektion v. 8

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärobjekt: Guldlock och de tre björnarna.  Barn erbjuds varierande material som stöd i sin språkutveckling.	Flanosagan och sagolådan: Vi berättar för barnen vilka former man kan läsa sagan med. Nu finns alla de olika sakerna framme till barnen för att leka och kommunicera med.	På Guldstunden blev det nu dags att visa sagan via flanosagan. Vi började med att prata om att vi hade läst sagan utan bilder, sedan med bilder ur boken. Sedan tog vi fram QR-koden och tog fram sagan på kanonen. Barnen satt oerhört tyst och bara lyssnade och tittade på bilderna som låg i mitten av ringen så att alla såg. Vi läste sagan med inlevelse och ändrade rösten utifrån stor, mellan och liten. Efter att sagan fick alla frågor att svara på utifrån sagan, inga ja eller nej frågor utan mer att ge ett berättande svar. Alla hade verkligen lyssnat samt lät det barnet som skulle svara gör utan att någon tog över. Några fick sortera de olika föremålen utifrån stor, mellan och liten. Det blev även en sagopromenad med bilder från boken där barnen fick hjälpas åt att lägga bilderna i rätt ordning och berätta sagan utifrån deras bild. Ett bra sätt att höra hur mycket av boken som fastnar hos barnen. Vi är imponerade över hur bra de kan den!!! Vi har nu kommit upp till fem olika sätt att läsa boken. Även sagolådan kom fram där de kan ”leka”sagan. Det blir många diskussioner om hård, mjuk, liten, stor osv. Det blev också en diskussion utifrån att Guldlock bara gick in i huset utan att knacka samt att hon gjorde vissa saker utan att fråga om lov. Barnen var helt inne på att man inte bara får gå in hos någon eller att bara ta utan fråga. Klassiska sagor hjäper inte bara tradition att leva vidare utan mycket språk, matematik och värdegrund. Barnen har haft ett barnråd där de har lämnat önskemål på lunch och mellanmål till köket. Det var inte bara det vanliga som tex McDonalds utan många bra förslag som köket kan genomföra. Det är kul att barnen kan vara med även här och påverka och inte bara på aktiviteter. Ängsmyrorna har haft sin första träff tillsammans med Smörblommans ängsmyror. De hade lite lära känna aktiviteter i lekhallen.

 

Veckoreflektion v. 

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Barn erbjuds varierande material som         stöd i sin                                                      språkutveckling. ·       Pedagogerna deltar i leken för att stödja kommunikationen. ·       Pedagogerna använder lek som metod för att främja lärande inom språk, samspel och de övriga läroplanens mål. ·       Barnens lekkompetens och samspel stimuleras med hjälp av lekgrupper.	Drama Denna vecka kommer barnen att få dramatisera boken i större format genom att själva få vara de olika karaktärerna. Det byggdes upp efter att barnen hade gått hem en kväll för att kunna se barnens förväntande ögon när de kom på morgonen.	Vi har under dessa veckor även haft framme mycket skapande material inom temat. Målarböcker, gjort nallehuvud av papperstallrikar m.m Vi har haft ett varierat sagomaterial för barnen att jobba med inom sagan. Nu avslutar vi genom att vi har byggt ett hus i skogen med tre nallar, Guldlock m.m. Där barnen kan leka de olika rollerna både med nallarna eller sig själva. Det finns en pedagog närvarande som observera vad barnen pratar om och hur de har tolkat sagan. Här lär sig barnen att kommunicera med varandra och vara aktiva i samspelet med varandra genom olika roller. Att även kunna delta i leken om det behövs. Här fick det bara vara fyra barn åt gången för att det ska bli tydligt och att det skulle bli rättvist så sattes timern, vilket barnen accepterade. Det skapades olika lekgrupper spontant utifrån barnens önskningar men också att vi pedagoger delade in de för att alla skulle vara med och kunna leka med alla. Vi trodde att barnen själva skulle spela de olika figurerna men det var roligare att leka med rekvisitan :) Det blev en lärorik lärmiljö. Det är roligt att höra hur barnen har lärt sig sagan genom att kunna återberätta den med hjälp av lyssna, titta, bilder, skapa och drama. Vi hör hur barnen utvecklar både sitt verbala språk o kommunikation genom leken som erbjuds. De har även lärt sig matematiska termer som stor, liten, mellan, osv. Vi har även hunnit med att använda oss med ordbilder och lyssna efter första ljudet i ordet med hjälp av olika appar som finns i Företagsportalen. Här har vi även jobbat med Bornholmsmodellen. Vi har laddat ner andra olika appar för att jobba med språket och olika uttal. Något som också var kul att rita bilder och få den med hjälp av iPaden att bli levande, digital teknik. Kort sagt så har vi haft en undervisnings månad med många lärande områden inom boken.

 

Aktiva åtgärder

Månadsvis   

Aktuell diskrimineringsgrund

September - kön Oktober - ålder November - etnicitet Februari - religion Mars - funktionsvariation April - sexuell läggning Maj - könsöverskridande identitet

 

– Har vi stött på att något barn eller vuxen blivit kränkt på grund av de sju diskrimineringsgrunderna? Om ja, beskriv fallet och vilka åtgärder vidtogs för att det inte händer igen.	– Vilken diskrimineringsgrund arbetar vi med under den aktuella månaden?	– Hur arbetar ni förebyggande i vardagen?
Ett barn fick byta plats vid matborden och då var det ett barn som höll för näsan över att de som fick byta bord luktade väldigt mycket. Detta fallet handlar inte så mycket om Religion utan mer om kultur. Denna familj har kommer från ett annat land där man använder andra starka kryddor. Vi fick prata med barnen runt bordet om vad de olika barnen äter för mat hemma och vad de tycker är gott osv. Dagen efter var det inga problem och ingen höll för näsan.	Religion	Det är inte alltid lätt att förklara religion för barn i dessa åldrar. Det blir mest tydligt genom att några barn inte äter vissa saker och samtal runt det. Men de flesta tror på högre makter men på olika sätt. Det innebär olika sätt att leva efter och då tex maten. Vi har föräldrar som säger att "vi" lever på vårt sätt men barnen ska själva få välja när de blir vuxna, vilket ställningstagande de ska ta utifrån religion. Därför är det viktigt att de för lära känna olika. Många barn har under denna perioden ätit semla och varför äter vi det? Vi äter denna feta bulle på Fettisdagen innan den kristna fastan börjar tills den slutar till påsk. I år sammanfaller ramadan på nästan samma datum. Den kristna fastan är inte lika stark som ramadan men det är lika viktigt att vi pratar om de.  Oavsett vilken religion så är det viktigt att vi pratar med barnen och letar svar efter barnens frågor om vi inte har de. Det finns inget som är rätt eller fel utan varje människa får ha sin känsla och tro, vilket vi måste kunna förmedla på ett positivt sätt till barnen.

 Terminsanalys

sker terminsvis (juni och december)

– Hur långt har vi kommit i arbetet med det valda målet och de förväntade effekterna?	– Vad fungerade bra?	– Vad kan utvecklas?

 

– På vilket sätt har barnen varit delaktiga i planering, genomförande och dokumentation?
Barnen har under denna period haft matråd där de har fått önska mat som den vikarierande kocken ska laga. Responsen tillbaka var att det var mycket som han kunde laga inom hans ramar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• fantasi och föreställningsförmåga,