Molnet SKA januari 2025

Mall för förskolans systematiska kvalitetsarbete.

Kartläggning 

(Kartläggningen skrivs i reflektionsrutan på Liljebergets Personalgrupp)

Läroplansmål:

1. Lärmiljö:

-Förskollärare ska ansvara för att varje barn får goda förutsättningar att byggaupp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen

-Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

•  

2. Aktiva åtgärder: 

(Samma för alla avdelningar Liljebergets förskola, klistra in ny för varje månad.)

Kön samt Könsöverskridande identitet eller uttryck – januari/februari

Läroplansmål:

·      -  Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön.

·      -  Arbetslaget ska säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet. 

 

·       - Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.

·       - Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck

·

·       3. Plan mot kränkande behandling:
(Samma för alla avdelningar Liljebergets förskola, klistra in ny för varje månad.)

-Arbetslaget ska stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.

 "  

 

 

Förväntade effekter 

Vilka resultat vill vi se i barngruppen?

Beskriv konkret vad ni önskar att barnen ska ha möjlighet att utveckla.

De förväntade effekterna ska vara lätta att analysera.

 

1. Lärmiljö:

- Pedagoger fokuserar på att ge barnen trygghet och att få en trygg barngrupp så de får ro att leka och utforska miljön.

- Pedagoger arbetar medvetet och fokuserat på ordgrupper som vi bestämt i förväg.

·      

2. Aktiva åtgärder:·      

·       Pedagoger granskar sig själva och sitt förhållningssätt.

·       Pedagoger uttrycker sig på ett medvetet och eftertänksamt sätt om förväntningar kring kön (stark, tuff, lilla gumman, lilla gubbe, legogubbe). Typiskt tjejigt eller typiskt killigt.

·       Den pedagogiska miljön anpassas utan att stereotypa förväntningar kring kön skapas. 

·      

·       I kommunikation med barn fokuserar pedagoger på hur något kan uppfattas utifrån vårt sätt att uttrycka sig.

 

·      3. Plan mot kränkande behandling:

Att barnen kan använda någon strategi vid konflikter eller vänder sig till oss vuxna istället. Att de vågar säga stopp när det inte känns bra. Att vi är nära barnen för att försöka förebygga konflikter och stötta/vara förebilder när konflikterna uppstår.

 

Undervisning:

Hur gör vi? Vilka anpassningar gör vi och hur lägger vi upp verksamheten?

Vem gör vad? Vilka ansvarsområden har vi?

 

1. Lärmiljö: 

- Vi är närvarande och nära barnen på golvet för att stötta barnen i leken och så de kan komma och få närhet vid behov.

- Vi observerar barnen och lyssnar efter ordgrupper vi ska träna på. Sedan bestämmer vi vilka ord vi ska fokusera extra på under en period. 

2. Aktiva åtgärder

- Förslag på litteratur, kön:

Var är pappas skor av Kristina Murray Brodin

·       Blompojken av Elias Stjärne Ericsson

·       Ebbe leker familj av Petra Nilsson

·       Bojan och tåget av Johan Anderblad.

 

·       Boksamtal

Bilder i miljöer och i samtal med barn

Diskutera i arbetslaget. Lyssna in varandra och ge feedback

- Förslag på litteratur, Könsöverskrivande identitet eller uttryck:

·       Jag är Bella en flicka med snopp av Camilla Gisslow

·       Jag är Linus en pojke med snippa av Camilla Gisslow

·       Kivi och monsterhund av Jesper Lundqvist

 

Boksamtal

Bilder i miljöer och i samtal med barn (exempel killar med smink, killar med långt hår, etc. utmanar könsstereotyper, yrken)

 

3. Plan mot kränkande behandling:

- Använda oss av böckerna om Kanin och Igelkott för att samtala om hur vi är mot varandra...
Vi samtalar mycket om känslor och använder oss av TAKK och bildstöd för att sätta ord på våra känslor. 

- Polyglutt, UR, Djuren på Djuris (UR)

______________________________________________________________________________________________

Reflektioner

 

·    

Skriv reflektion i rutan nedanför som heter Reflektion

 

Beskriv löpande vart ni befinner er i relation till målet.

Är det någon del i lärmiljön där det förekommer/inte förekommer mycket lek, samspel och lärande? Varför tror vi det?

Har vi kunnat genomföra den planerade undervisningen? Varför/varför inte? Vad har varit lätt eller svårt? Behöver något förändras i den planerade undervisningen?

Individuell reflektion:

Lärmiljö:

Aktiva åtgärder:

Plan mot kränkande behandling:

Gemensam reflektion:

Lärmiljö:

Aktiva åtgärder:

Plan mot kränkande behandling:

 ______________________________________________________________________________________________

Månadsanalys

Skriv analys i analysrutan nedanför

 

Utgå från era förväntade effekter. (Kopiera in era förväntade effekter i analysen.)

Vilket lärande kan ni se hos barnen och hur/när ser ni det?

Vilken skillnad har det gjort i barngruppen?

Utifrån analysen, vilka förändringar planerar ni framöver?

Vad har vi sett under månaden i våra lärmiljöer, verksamhet och barngrupp utifrån diskrimineringsgrunderna?

Lärmiljö:

Aktiva åtgärder:

Plan mot kränkande behandling:

______________________________________________________________________________________________

Rektors kommentar: 

Malin du ska skriva i reflektionsrutan. 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,