Silverbäcken Del 3 Med fokus på det positiva

Del 3 . Med fokus på det positiva. Material från webbutbildningen "En förskola för var och en" av David Edfelt. https://psykologdavid.se/

Detta är ett material från webbutbildningen "En förskola för var och en" av David Edfelt. 

Mer information om utbildningen finns på https://psykologdavid.se/

Var är vi?

Bakgrund

2. Att jobba med frågan om hur vi använder barns namn, som utan ett systematiskt arbete tenderar att användas i negativa sammanhang.

3. Att uppmärksamma de handlingar och beteenden som uppfattas som positiva (plusloopen) istället för att ofta reagera på negativa handlingar och beteenden (minusloopen).

Vart ska vi?

Mål

• Minska att ett visst namn förknippas med negativa sammanhang och lyfta barnets positiva handlingar både enskilt och i grupp. 

Förväntade effekter

Vad vill vi ska ha hänt när vi är framme vid målet?

• Vi vill att barnets namn och handlingar ska ses som positiva i olika sammanhang där barnet själv och kompisar/pedagoger benämner det med positiv bemärkelse. 

Hur gör vi?

• Påminner varandra om att vi ska använda namnet i positiva sammanhang.
• Inte utsätta barnet för situationer vi vet kan påverka barnets handlingar i negativ bemärkelse.
• Uppmärksamma stora som små saker barnet gör.
• Vara närvarande i leken för att lyfta och stärka det positiva. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

Uppgifter

Mellanrumsuppgift del 3 + reflektionsfrågor

1. Att systematiskt arbeta med att berätta vad barnet skulle kunna göra istället för tillsägelser – att inte säga inte.

• Punkta upp 10-20 olika situationer där det lätt blir att ni säger nej,stopp eller inte. Skriv meningar på samma sätt som ni brukar säga i dessa situationer.

Till varje mening skriv en alternativ mening utan ordet inte, till exempel:

• kasta inte sand -> här kan du hälla sanden.
• Ni kan variera med att påminna om sådant ni tidigare pratat med barnet om
• till exempel hur var det nu viskulle göra med sanden?... ja, precis, den ska vara i sandlådan.
• Var observant på situationer där du eller din kollega säger till och därefter berättar hur man skulle kunna göra. Till exempel: nej, inte kasta sanden. Du kan hälla den här istället. Behövdes nej och inte här? Hur blir skillnaden om ni enbart tydliggör vad som kan vara bra att göra?

2. Att jobba med frågan om hur vi använder barns namn, som utan ett systematiskt arbete tenderar att användas i negativa sammanhang

• Observera under en tid, förslagsvis en vecka, hur ni använder barns namn i gruppen. Ni kan också dela upp det så att en av kollegorna registrerar antalet namn i negativa situationer under exempelvis ett antal måltider, en annan av er i på- och avklädningssituationer i tamburen etcetera. Om ni känner att det skulle vara bättre, bestäm att ni tar varsitt område som ni har koll på utan att de andra vet. Räkna och gör anteckningar. Berätta därefter för varandra om era erfarenheter. Vad får ni för tankar?

• Pröva att under en tid använda de namn som ofta har en tendens att nämnas i negativa sammanhang, i positivt laddade situationer istället. Observera vad som händer och reflektera tillsammans med kollegorna

3. Att uppmärksamma de handlingar och beteenden som uppfattas som positiva (plusloopen) istället för att ofta reagera på negativa handlingar och beteenden (minusloopen).

• Ge positiv feedback på ett systematiskt sätt till ett barn som ibland gör sådant som är genomtänkt, bra, smart och schysst och ibland inte. Det är alltså viktigt att det är något barnet gör ibland och som barnet alltså klarar av att göra, exempelvis att barnet hänger upp sina kläder på kroken ibland men emellanåt slänger dem på golvet. Ge positiv feedback till barnet vid många tillfällen, istället för att reagera varje gång det inte blir bra. Vad händer? Hur påverkas ni, barnet och de andra barnen?

• Pröva att använda er av ett neutralt sätt att ge feedback på samtidigt som ni ser om barnet kan utveckla sin lek eller sitt skapande utifrån det intresse ni har för det barnet gör (se sista diskussionspunkten ovan)

Diskussionsfrågor från film

Reflektera på egen hand och skriv gärna ner dina tankar utifrån filmen. Diskutera en eller flera frågor tillsammans med dina kollegor. Dokumentera i reflektionsrutan nedan.

1. Diskutera frågan om hur barn påverkas av det som sker kring dem, vad vi som vuxna gör och vad andra barn gör (se åhörarkopiorna om Prosocialt beteende vid 18 månader).

• Ge exempel på situationer där ni sett barn göra som vuxna gör. Det kan handla om handlingar, tonfall och förhållningssätt.

• Ge exempel på situationer där ni ändrat förhållningssätt och sett att barnet följt efter.

2. Diskutera frågan om att inte säga inte

• Vad fick ni för tankar utifrån det som togs upp i filmen? • Om någon av er prövat detta på ett systematiskt sätt någon gång så berätta gärna för de andra om dina erfarenheter.

• Berätta för varandra om era upplevelser av skillnaden mellan att använda nej, stopp och inte i jämförelse med att berätta vad barnet kan, bör eller ska göra.

3. Diskutera frågan om hur ni använder barnens namn i vardagen.

• Finns det något barn i gruppen som oftare än andra får höra sitt namn?

• I vilka situationer är det vanligast i er verksamhet? • Har ni varit med om att barn fått skulden utan att ha varit på plats? Vad har det barn förstått som gav det andra barnet skulden?

4. Diskutera frågan om minus- och plusloopen och vad ni ser av detta i er vardag.

• Uppmärksamhet kan ges på många sätt:

• negativ uppmärksamhet, exempelvis tillsägelser, tjat, förmaningar.

• neutral uppmärksamhet exempelvis genom att konstatera att något sker ”här sitter du och ritar, berätta vad som händer?" ”Titta, ni har byggt en koja, får jag komma och hälsa på?”

• positiv uppmärksamhet, exempelvis beröm, positiv feedback ”Åh vilken fin häst du har ritat”, ’’Titta vilken fin koja ni har byggt.” Beröm har som syfte att få barnet att göra mer av detta.

• Diskutera fördelar och risker med de olika sätten att ge uppmärksamhet på?