Matens resa genom kroppen

Grönsaker, kolhydrater och protein. Det som är viktigt i vardagen för att vi ska ha energin till att leka och koncentrera oss.

Livsmedelverket skriver på sin hemsida:
''Tallriksmodellen är ett pedagogiskt sätt att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att öka på mängden grönsaker och få en bra balans i måltiden. I Livsmedelsverkets tallriksmodell är delen för kött, fisk, ägg eller baljväxter en femtedel av mängden mat på tallriken.'

och enligt Lpfö18 ''ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppslig uppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.''

 

Syftet med denna planeringen är att: Vi vill ge en djupare förståelse om vad som händer med maten längst vägen.
Vi vill att barnen under middag, mellanmål och fruktstund m.m ska våga smaka på allt som förskolan har och erbjuda. Få en helhetsbild och framförallt ett positiv bemötande gällande mat. 

 

Vi kommer använda oss utav bilden nedan och förklara steg för steg:

 

 

Genomförandet är att förklara matens resa genom kroppen:

När vi tuggar maten blandas det med saliv, maten börjar brytas ned med hjälp av enzymer. Saliv hjälper till att mjuka upp maten och gör det lättare att svälja. Tungan tar över och hjälper maten att ta sig ned mot svalget och då fälls epiglottis (struplocket) ned och täcker över luftstrupen för att maten inte ska hamna i lungorna.
Musklerna i svalget drar ihop sig för att hjälpa maten att ta sig ned mot magen. När maten hamnar i magsäcken knådas och bryts maten ned med hjälp av enzymer.

Vidare färdas maten till tarmarna, först till tunntarmen och där tas näringen upp som kroppen behöver för att orka leka och koncentrera sig.

Thulin (2011) skriver att naturvetenskap är något självklart som alltid finns runtomkring oss och något som barn således möter varje dag. Hon menar att pedagogerna ute på förskolorna har i uppgift att i vardagen uppmärksamma barnen på sådant som har naturvetenskaplig anknytning.
Vidare skriver hon med hänvisning till Pramling, Samuelsson att det finns många naturvetenskapliga fenomen i vår vardag men att dessa förblir osynliga för barnen om vi inte belyser dem och hjälper barnen att urskilja dem som just vetenskapliga fenomen. Thulin skriver också att vi genom samtal med barnen bör sätta ord på vad som händer och hjälpa dem att förstå vad som faktiskt sker samt att vi måste ta barnens frågor på allvar och försöka besvara dem.
Thulin, S. (2011). Lärarens tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborgs universitet.

 

Tallriksmodellen som är uppdelat i tre delar: 
1: Grönsaker ”det som gör oss pigga och ger oss vitaminer.”
2: Kolhydrater ”det som ger oss energi till att springa och leka.”
3: Protein ”det som gör oss starka.''

Barnen ska få: 
Göra sin egna tallriksmodell. 
Få dem att reflektera över sina tallrikar vid lunch. 
Rörelse i form av dans.
Se en video från Urplay: frågeriet om kroppen: mat och mage. 

 

Dokumentation:
Alla pedagoger på Skutan ansvarar för att dokumentera barnens upplevelser och reflektioner. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,