Enskede Gårds förskola Sången/Visan Utbildningsplan 2025

Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen ska organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer lärmiljösäkras. Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan med hjälp av det systematiska kvalitetsarbetet, synliggöra pågående lärprocesser samt skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs sdf

 

Arbetet i PoB:en blir en central del av arbetslagets, förskolans och stadsdelsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete.

 

Följande moment är gemensamma för alla förskolor:

•       Utbildningsplan (januari-maj)

•       Uppföljning och analys (maj-juni)

•       Reviderad utbildningsplan (augusti-december)

•       Analys och utvärdering (november-december)

 

Utbildningsplan 2025 för avdelning Sången/Visan på förskolan Enskede Gård

 

 

Utbildningens organisation och struktur

 

·       Genom en välplanerad verksamhet med rutiner och tydlig struktur. I det ges möjligheter till en god och lärorik verksamhet genom utbildningen och undervisningen.

 

·       Dokumentation

·       Lärlogg

·       Reflektion

·       Planering

 

 

Undervisning

 

·       Språk- Vi skapar möjligheter för daglig kommunikation runt händelser och rutiner med reflektioner och analyser. Vi läser böcker och berättar/dramatiserar sagor och berättelser. Vi har Aktiv sagostund/boksamtal i mindre grupper. Sjunger och rim och ramsar. Vi har bokstäver synligt för barnen, samt bokstäver i olika material. Vi har deras namn skrivet på olika ställen och jobbar med igenkänning av deras namn samt deras första bokstav. Vi använder oss av Takk tecken som ett tillägg till talade språket.

 

·       Naturvetenskap- vi går på naturpromenad i vårt närområde. Där ges det möjlighet till att utforska djur, natur, väder, årstidsväxlingar, naturvetenskap och fysikaliska fenomen som vi gör barnen uppmärksamma på och försöker skapa ett intresse kring. Vi plockar med oss naturmaterial. Natur - materialet använder vi bla. Till att utforska/förstå matematik som: stor/liten, lång/kort, tung/lätt, lite/mycket, antal, mönster och färg/form.

·       I lärmiljön används naturmaterialet också till skapandet i olika former tillsammans med olika typer av färg, papper, lim, vatten och sand mm.

·       Digitala verktyg använder vi oss av för att söka fakta tillsammans med barnen, samt att titta och lyssna på storbildsskärm.

 

·       Matematik-Vi lägger grunden och skapar möjligheter för att få förståelse för olika matematiska begrepp. Vi utforskar och vrider och vänder för att förstå matematikens norm. Vi ”Delar på en apelsin” ” En klyfta till dig och en klyfta till mig” Vi räknar kompisar.

·       Vi har matematikhörna med siffror, flaskor med olika tyngd och tillgång till att utforska på ljusbord. Olika material att mäta med och klossar att stapla med.

 

Pedagogiska undervisningsmiljöer

 

     Undervisningsmiljön är ständigt under förändring vart efter barnen/gruppen utvecklas och deras intresse förändras.

·       Vi har dokumentationer i barnens höjd för samtal, reflektion och analys mellan barnen.

·       Vi har bokstäver, siffror på väggar och golv samt utomhus på gården.

·       Pusselmatta med siffror. Vi har också böcker tillgängliga både inom och utomhus.

·       Vi har en samlingsmatta där vi reflekterar, samtalar, återberättar, räknar, presenterar, sjunger, leker, dramatiserar, ramsar både spontant och organiserat. Vi har en tavla med veckodagar och vädersymboler.

·        Skapande hörna inne/ute med olika papper, material, och färger som vi uppdaterar efter intresse och årstid.

·       Ljusbord med material i olika genomskinliga färger och former, ficklampor.

·       Hylla med olika byggmaterial, klossar, bilar, tågbana, duplo, magnatiles mm.

·       Hylla med pussel och spel

·       Bord med färgat ris/kinetisk sand

·       Flaskor med färgat vatten/olja, dunkar med ris, återbruk av   matförpackningar.

·       Skogs/hemvrå och utklädning för rollek, socialt samspel och dramatisering

·       Vi skapar plats och tid för en aktivsagostund där barnen fritt får reflektera under lässtunden

 

 

 

 

Hållbar och likvärdig förskola

 

Hållbar Förskola-Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

 

Enligt Agenda 2030-De globala världsmålen så plockar vi delar som stämmer in på Förskolans uppdrag.

Vi lägger grunden för hållbara normer

God hälsa och Välbefinnande, God utbildning för alla, Jämställdhetsarbetet på avdelningen.

 

Vi samlar mat som blir över i ”Kompostina” (Skräpsamlarmonstren)

Vi använder oss av återvinnings och naturmaterial i vår utbildning med barnen.

Och vi stänger av kranen mellan intvålning och skölj.

Och vi jobbar med Hållbara relationer.

 

• Välkomnande förskola – presentationen av verksamheten på avdelningen ska vara varm och välkomnande genom text, bild, färg, lekmaterial, skapande material, möblering och ljuspunkter. Alla barn ska erbjudas samma förutsättningar och material oavsett kön, familjeförhållande bakgrund mm.
• Vi planerar att lyssna på sånger och böcker på andra språk så de förstår att det talas andra språk i världen.
• Fokusord – vi arbetar med fokusorden ”tillsammans” och ”stopp” genom att använda och visa på hur vi gör

 

• Pulshöjande aktivitet – vi har dans och rörelse  ute på gården eller inne, vi använder ”Häng med” med Hopphatten, Miniröris, Bamsegympa och Tabata. Vi springer också in våren med ett litet lopp runt förskolan.

 

 

Vår utgångsfråga kring hållbar förskola är: Hur skapar vi hållbara sociala relationer bland barn 1-3 år?

 

·       Vi vill utveckla barnens empati, ge dom redskap att delta i leken, tilliten till sin egen förmåga. Barnen är inte, dom blir utifrån olika sammanhang.

·       Se förskolan som en magisk plats där man får misslyckas och lyckas, hantera puttar och kramar, att få vara den man vill vara.

·       Detta genom att vara lyhörd, närvarande förebild som pedagog, se alla, erbjuda lika utrymme. Ha ett öppet och tillåtande förhållningssätt samt att sätta ord på känslor och acceptera olikheter som en tillgång.

 

·       Uppmuntra och ge positiv förstärkning, introducera individ och grupp till lek som övergår till fri lek med fortsatt pedagogisk närvaro.

 

·       Skapa situationer där barnen kan lyckas och växa i sin självständighet