reviderad projektplanering Norrgården vt.25

Norrgårdens projektplan utifrån gemensamma temat Vatten

Projektplanering förskolan Svartviksslingan 89, avdelning Norrgården

 

Projektets namn utifrån det gemensamma temat Vatten:

Vattnets cirkel

Kort beskrivning av projektets innehåll:

Vi undersöker vad vatten är och dess värdefulla egenskaper och hur vi förhåller oss hållbart till vatten

Mål:

Vi utgår från 5 av våra enhetsmål vi har i förskoleområde 1:

1) Barn utvecklar ett rikt språk:

Vi har fokusord utifrån vårt vattentema och de kommer finnas översatta på de språk som finns representerade i barngruppen. Fokusordens syfte är att rama in projektet och att barnen på sikt själva ska kunna använda/förstå dessa begrepp och på så vis påverka projektets riktning. Vi läser böcker som på olika sätt kopplas till vatten. Vi har en bok som heter "Droppen Dripp på äventyr" som handlar om såväl vattnets olika faser, hållbart vattenhantering samt vattnets kretslopp. 

För de barn de som börjar intressera sig för bokstäver kommer vi i projektet fånga upp och koppla intresset till ovan nämnda fokusord. Vilka bokstäver finns t.ex. med i "is" och "droppe", hur låter de, hur ser de ut, kan du skriva dom? Våra fokusord: Vatten, is, droppe, åska, ånga, reningsverk

2) Barn utvecklar sin förmåga till matematiskt tänkande:

Vårt mål är att varje barn får en förståelse för begrepp som mått, mängd, volym och tyngd i förhållande till vatten. Vi använder både vattenbord och mindre behållare för att undersöka. Att varje barn får en förståelse för siffrorna 0-9 och geometriska former. För de barn som redan känner till siffrorna 0-9 introducerar vi lättare addition. 

3) Barn utvecklar förståelse för naturvetenskapliga fenomen och hållbart lärande:

Vi lär oss om vattnets kretslopp genom att bl.a experimentera med vattnets olika former (flytande, fast och gas). Vi tittar på vattnets egenskaper i förhållande till färger, olja etc. Vi undersöker ljud, t.ex. hur olika vattenmängd låter i glas. Vi gör experimentet "russinhissen" för flyta/sjunka, samt kokar ris för att undersöka vart vattnet tar vägen?

Vårt mål är att varje barn ska få verktyg för ett hållbart vattenanvändande, som t.ex. hur skräp i vatten och toaletten påverkar miljön, samt varför vatten är så viktigt för oss som lever på jorden. 

 

4) Barnens bästa tas tillvara genom samverkan: 

Vi ger varje barn en uppstartsuppgift de kan göra med sina vårdnadshavare hemma, "Mitt möte med vatten".

Vi uppmuntrar vårdnadshavare att titta på veckans projektlärlogg med sina barn 

Vi berättar om vårt projekt på vårens informationsmöte med vårdnadshavare samt gör en aktivitet ihop på temat.

Vi planerar in ett besök av en informatör från Stockholm vatten (en förälders arbetsplats) för att lära oss om hållbar vattenhantering, t.ex: vad får vi spola ned i toaletten.

Vi tar tillvara på att vi i huset jobbar med samma tema. Vi bjuder in barn från grannavdelningar för att berika varandras projekt. 

 

5) Barn ges möjlighet till kulturupplevelser och rörelseglädje:

Vi pedagoger kollar möjlighet till kulturupplevelser (teater/dans/bio) som knyter an till vatten. Vi bokar in biblioteksbesök som kommer och har sagostund med vatten i fokus.

Vårt mål är att varje barn ska hitta ett uttrycksätt som gör att de deltar och har inflytande i projektets utformning. Vi skapar med vattenbaserade färger, skapar med is och snö, dansar/rör oss med inspiration av vattnets kretslopp, vi lyssnar på musik och sjunger sånger om vatten och vi undersöker hur vatten låter på olika sätt och om vi kan skapa ljud av vatten med olika material.

Vi går varje vecka på utflykter för att uppmuntra till rörelse i olika miljöer/underlag. Vi bokar förskolans rörelserum för att komplettera de rörelser och lekar vi inte kan göra på avdelningen eller på gården. Utifrån projektet kommer vi återkoppla till rörelserna plaska, simma, samt olika vattendjurs rörelse och hur t.ex. kokande vatten rör på sig i jämförelse med is.

Syfte (varför ska dessa mål uppnås):

Att varje barn ska få en förståelse för vad vatten är och dess värdefulla egenskaper. Att barnen breddar sina erfarenheter hur vi förhåller oss hållbart till vatten

 

Strategi (hur ska dessa mål uppnås):

Vi gör veckovis planering för den undervisning som ska ske, vi anger syfte, vem som ska hålla i aktiviteten, vad behövs för att genomföra. Veckan efter reflekterar vi ihop hur det gick och hur vi går vidare. 

 

-Vilket lärande vill vi att barnen ska tillägna sig? -Vilket förändrat kunnande vill vi se hos barnen?

Vart finns vatten. Varför behövs vatten. Hållbart vattenanvändande. 

 

-Hur ska barnen vara delaktiga och ha inflytande i projektet?

Vi delar ut en uppstartsuppgift "Mitt möte med vatten" i samband med terminsstart (ht.24).

Vi arbetar i små projektgrupper tre gånger i veckan för att öka chans för varje barn att aktivt kunna delta i undervisningen och påverka dess innehåll. detta för att varje barn får uppleva demokrati och får ett reellt inflytande över innehållet i sin utbildning.

Delar av den dokumentation vi gör finns till för barnen.

Vi har reflektionsmöte på torsdagar med barnen veckovis för att uppmärksamma vad har vi gjort i projektet

 

-Hur ska vi få in enhetsmålen i projektet?

 se ovan

 

-Utifrån ert veckoramschema - hur ofta ska det vara projekttillfällen per vecka?

 

Tre dagar i veckan, i tre olika grupper

 

-Hur organiserar vi barngruppen för att skapa goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande? Hur ska projektgrupperna se ut? (antal barn i gruppen, utifrån vilka kriterier. Namn skrivs ej här)

 

Vi har tre projektgrupper utifrån barnens åldrar och behov. 

 

september - enhetsmål 1 (språk)

oktober - enhetsmål 2 (matematik)

november - enhetsmål 3 (hållbarhet)

februari - enhetsmål 4 (samverkan)

mars och april - enhetsmål 5 (kultur och rörelse)

 

Vilken vuxen har ansvar för vad? Hur ska projektgrupperna få tillgång till alla vuxnas kompetenser?

Varje vecka på avdelningsreflektionen gör vi en mer detaljerad plan för vilken vuxen som ska ansvara för vad. Alla kommer hålla i varsin projektgrupp

 

-Vilket material behöver vi? Behöver vi göra ändringar i lärmiljön? (Ute/inne) 

Vi kommer utveckla lärmiljön efter projektet. Vi har en projekttavla och vi vidareutvecklar avdelningens miljö vartefter projektets gång.

Material som kommer behövas är en fysisk upplaga av boken Droppen Dripp på äventyr (finns digitalt på Polyglutt), skapandematerial, experimentflaskor, vattenbord + "tillhörande bricka". Vi utvecklar punkten vartefter projektets gång samt efter flytt i februari-25.

 

 

-Hur intar vi ett normkreativt och genusmedvetet förhållningssätt i projektet?

 

Vi erbjuder alla barn samma möjligheter att delta och är uppmärksamma på att vårt förhållningssätt påverkar hur barnen synliggörs och får möjlighet att påverka projektets innehåll.  

 

-Hur blir mångfald en resurs i projektet?

Att ta vara på mångfalden som finns representerad i gruppen, såväl språklig som erfarenhetsmässigt. Detta med barn, pedagoger och vårdnadshavare i åtanke

 

-Vilka observations- och dokumentationsmetoder ska vi använda?

bilder, foto, ljud, reflektion

 

-Hur gör vi barnen delaktiga i dokumentationen?

 

Dokumentation finns tillgängligt för barnen.

Vi inför reflektionmöte med barnen på torsdagssamlingen med utgångsfrågan "Vad har vi gjort i projektet denna vecka?"

Vi uppmuntrar vårdnadshavare att läsa projektlärlogg ihop med deras barn hemma

 

-Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet?

Se mål 4, samt uppstartsuppgift och projektlärlogg varje vecka