UItbildningsplan för Östberga förskolor: Förskolan Treklövern avdelning Blåklockan

Utbildningsplan 2025 för Östberga förskolor förskolan Treklövern avdelning Blåklockan

Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen ska organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer lärmiljösäkras. Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan med hjälp av det systematiska kvalitetsarbetet, synliggöra pågående lärprocesser samt skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

Introduktionsplan
Vi arbetar efter en gemensam introduktionsplan för hela Östberga förskolor som har utgångspunkt på varje enskilt barn.  

Hållbar och likvärdig förskola
Östberga förskolor genomför utbildning utifrån en hållbar och likvärdig förskola. Hållbarhetsarbetet delas upp i tre dimensioner; social, ekologisk och ekonomisk. De tre dimensionerna är likvärdiga och bör sammanflätas för ett hållbart arbete ska kunna uppnås. 

 

De underrubriker vi har valt att fokusera på inom de olika dimensionerna är:

• Social dimension - Social och kulturell mångfald
• Ekologisk dimension - Värna och vårda naturen 
• Ekonomisk dimension - Budgetfrågor och pengar

Dessa väljs ut efter att varje avdelning i enheten har genomfört en utvärdering av hållbarhetsarbetet med hjälp av OMEP-skalan. Detta genomförs i maj månad varje år. 

Främjande insatser med konventionen om barns rättigheter som grund

Alla barn har tillgång till alla rummen och materialet är uppbyggd och tillgänglig för alla barn. Pedagog finns nära barnen i alla sammanhang för att stötta och bidra till trygghet och utmaningar som ska stärka barns sociala lärande i såväl leken som i rutinsituationer där vi tränar på social kompetens, kommunikation och konflikthantering. För att skapa delaktighet i undervisningen delas barnen in i mindre undervisnings och utbildningsgrupper. Barnen får då möjlighet att uttrycka sig, bli sedda och lyssnade till samt för att barnen ska ges en bättre möjlighet till att uttrycka sig, bli sedda och lyssnade till. Pedagog följer och dokumenterar varje barns individuella och barngruppens lär och kunskapsutveckling.                                                                                                                   

Förebyggande insatser med konventionen om barns rättigheter som grund

Vi har en tydlig dags- och veckostruktur som skapar en förutsägbarhet för alla barn. I denna struktur tydliggörs att det alltid finns en pedagog närvarande i varje rum. På så sätt organiserar vi oss för att kunna främja och förebygga risker för diskriminering och kränkande behandling.

Rum i rummen som inbjuder till lek och social träning där pedagogerna är närvarande och finns tillgängliga som stöd. Vi utgår från att alla barn ska ha tillgänglighet och tillgång till materialet som finns på vår avdelning, barn kan själva välja vad de vill göra eller leka med under delar av dagen

Att inkludera alla barn så att de känner sig sedda och hörda. Genom att uppmuntra vänskap och samarbete stärker vi barnens sociala förmåga och skapar en trygg gruppdynamik där lek, omsorg och undervisning blir en självklar och trygg plattform under den under hela den dagliga verksamheten.

Vi strävar efter att ha daglig kontakt och ett nära samarbete med vårdnadshavare. Vi reflekterar tillsammans i arbetslaget kring våra attityder och arbetar med öppna dialoger för att alltid bibehålla en professionell attityd i möten med vårdnadshavare.

Undervisning

Undervisningen bedrivs utifrån fyra fokusområden som beskrivs nedan. Dessa fokusområden är språk samt ett från varje av de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk samt ekologisk dimension. Dessa kopplas till mål från Läroplanen för förskolan Lpfö18. I fokusområdena arbetar vi med relevanta begrepp kopplade till området. Alla barn deltar i planerade läsaktiviteter flera dagar i veckan. Alla barn deltar i planerade boksamtal flera gånger i veckan. Detta beskrivs i avdelningarnas superstruktur. Vi arbetar utifrån Östberga förskolors kulturplan och plan för måltidspedagogik. All undervisning i utbildningen utgår från barnets förutsättningar och behov samt intresse och redan erövrade kunskaper. Vi erbjuder barnen en rik och språklig kommunikativ miljö, en miljö där det finns god tillgång till böcker, texter, media, bilder och symboler. Det finns också gott om tid för barns egna samtal och berättande. Barnen tränar sig på att uttrycka sig kring de olika lärsituationer som sker under dagen, återberättandet blir en naturlig del av dagen och stärker tillit till den egna förmågan. All undervisning och gruppindelning är anpassad efter barnens ålder, mognad och förmåga och att alltid arbeta i mindre grupper stärker vårt arbete att nå och se alla barn på lika villkor. Under den planerade undervisningen arbetar vi alltid med en planering, ett genomförande, ett avslut och en reflektion om hur vi kan arbeta visare. All undervisning dokumenteras både i lärloggar och på våra dokumentationsväggar där barnen tydligt kan följa sitt eget lärande och sin utveckling.

Språk 

Läroplansmål:

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften

( Lpfö18, s. 14).

Delmål: 

• Varje barn ges möjlighet anpassat efter ålder, nivå och förutsättningar få möjlighet att berätta/narrativ och ställa frågor

• Varje barn ges förutsättningar anpassat efter ålder, nivå att utveckla förståelse för poesi, rim och ramsor

• Varje barn ska ges förutsättningar till att kunna ge och ta instruktioner i olika sammanhang

• Varje barn ges möjlighet att samtala med en pedagog varje dag.

Förväntat resultat: 

·       Alla barn utvecklar sin språkliga förmåga genom sagoberättelser, lek och fantasi tillsammans med andra.

• Alla barn har dialog med minst en pedagog varje dag (berätta och ställa frågor)

• Alla barn utvecklar förståelse för poesi, rim och ramsor

• Alla barn kan ta instruktioner i större omfattning i flera steg utifrån sina förutsättningar.

 

Metod: 

• Vi använder oss av Boksamtal som metod och verktyg för högläsning och en fördjupning av skönlitterära böcker och sagor.

• Vi använder Språkdomäner vid introduktionssamtalet och utvecklingssamtalet

• All personal använder sig av ett nyanserat språk med korrekta begrepp

• Vi erbjuder olika textttyper/genrer i den planerade språkliga undervisningen

Arbetssätt: 

Planerad högläsning i både liten och stor barngrupp

Planerad högläsning varje dag. Bokprojekt under längre tid.

Boksamtal med öppna frågor och planerad läsning

Ordlistor såsom verb, adjektiv och synonymer.

Sagoberättelser med stöd av rekvisita

Använda oss av olika genrer i litteraturen ex. fakta, skönlitteratur, sagor

Olika former av läsning där både digitala och analoga aktiviteter planeras

Vi använder oss av språkutvecklande måltider där varje pedagog har ansvar för sitt språkande vid olika måltider.   

Rim och ramsor introduceras med rim och ramsor genom sång, lek och i våra samlingar. Bokprojekt som vi fördjupar oss i stöds också av rim och ramstext. Detta främjar barnens språkliga medvetenhet och ordförråd samt ger dem en grundläggande förståelse för språkets rytm. Rim och ramsor skapar en rolig och trygg miljö där barnen utmanas att våga leka med språket. 

Instruktioner och samtal där barn får träna på att ta eller ge instruktioner i enklare steg

Språkstimulerande miljö. Vi skapar en språkstimulerande miljö där barnen får ta del av ett rikt och nyanserar språk. Vi pedagoger använder ett konkret samt varierat språk med olika begrepp för att stödja barnens språkutveckling och ge dem möjlighet att ta del av ett mångsidigt ordförråd.  

En ny bokstav varje vecka. Vi arbetar med berättande, bokstäver och symboler i olika former för att främja barnens språkutveckling där även hemmet inkluderas

Språkdomäner vid samtal: Vid introduktions- och utvecklingssamtal använder vi språkdomäner för att kartlägga barnens språkliga utveckling. Detta gör det möjligt att anpassa aktiviteter och mål efter deras individuella behov och ger oss en konkret bild av deras språkliga förmåga.

Social dimension - social och kulturell mångfald  

Läroplansmål: 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet ( Lpfö18, s. 14).
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem ( Lpfö18, s. 16).

Delmål: 

• Barn uppmärksammas då de nationella minoriteterna har sin nationaldag genom böcker, film, bilder och samtal 

• Barn ges delaktighet och inflytande om Barnkonventionen och de 4 artiklarna 2, 3, 6 och 12 uppmärksammas
•  
• Alla barn erbjuds en kulturupplevelse per termin

• Alla barn erbjuds en trygg plats att göra sin röst inom förskolans miljöer

• Alla barn uppmärksammas och ges delaktighet och inflytande genom de sju diskrimineringsgrunderna

Förväntat resultat: 

• De nationella minoriteterna har synliggjorts för alla barn genom kultur och språk.
• Att alla barn och att deras åsikter ska ges betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Att alla barn ska känna att de är lika mycket värda. Att alla barn får rätt till lek och vila. Att alla får rätt till överlevnad och utveckling
• Alla barn ges möjlighet till teater, bibliotek och konst.
• Att alla barn har genomfört trygghetsvandringar både i inomhus miljö och i närmiljön
• Barnen ska aldrig utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier
• Metod/arbetssätt: 

Metod:

• Vi använder oss av litteratur om minoriteter (Minoritetsväskan + andra media) 
• Trygghetsvandringar 
• Vi använder oss av stödmaterial så som Okej med dig
• Snurran 

Arbetssätt:

Barnen delas in i mindre undervisningsgrupper där de utmanas genom att lösa gemensamma problem eller slutföra uppgifter tillsammans.

Under dessa övningar får barnen lära sig att lyssna på varandra, ta initiativ och ge stöd i gruppen.

Dessa övningar kan innefatta praktiska uppgifter som att bygga något tillsammans eller genomföra aktiviteter som kräver samordning och gemensamma beslut. På så sätt utvecklar barnen sina sociala färdigheter och lär sig vikten över samarbete, kompromissa och respektera andras åsikter.

Vi kommer att arbeta med barnkonventionen genom böcker, sång och samtal får barnen möjlighet att lära sig nya begrepp som knyter an till deras rättigheter och demokratiska processer. 

Läsa böcker och sedan diskutera hur man är en bra kompis eller att vi gör olika övningar för att träna på demokrati och att lyssna på varandra. Barnen delas in i mindre undervisningsgrupper efter ålder och mognad

Kartläggning av talutrymme för att säkerhetsställa att alla barn får möjlighet att uttrycka sig.

Vi planerar aktiviteter kring de nationella minoriteternas nationaldagar, samt diskuterar deras traditioner och historia genom böcker, film och samtal.

Tillsammans med barnen genomför vi trygghetsvandringar i både förskolans innemiljö och utemiljö. Vi kartlägger vad som gör barnen trygga eller otrygga och vilka platser dom helst vill leka i och vara på.

Förebyggande arbete mot kränkningar. Vi förebygger vårt arbete mot kränkningar eftersom det genomsyrar hela vår verksamhet. Vi arbetar aktivt för att förhindra diskriminering genom diskussioner och aktiviteter som främjar ett respektfullt bemötande både mellan oss pedagoger tillika mellan barnen.

Undervisningen och aktiviteterna anpassas så att alla barn ges möjlighet att lära och utvecklas. Vi lägger stor vikt vid att skapa en trygg och inkluderande atmosfär där barnen får göra sina röster hörda och känna sig delaktiga. Fokus ligger på aktiviteter som uppmuntrar samarbete, respekt för olikheter, likheter, barns lika värde och delaktighet.

Ekonomisk dimension - matematik

Läroplansmål: 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring samt att resonera matematiskt om detta (Lpfö18, s. 14). 

Delmål: 

• Varje barn ska anpassat efter ålder, nivå och förutsättningar få möjlighet att utveckla grundläggande antalsuppfattning och känna igen matematiska symboler såsom siffror, former och mönster.
• Varje barn ska anpassat efter ålder, nivå och förutsättningar få möjlighet att utveckla kunskap i mätning och mängd.
• Varje barn ska anpassat efter ålder, nivå och förutsättningar få möjlighet att utveckla kunskap för samband.

Förväntat resultat: 

• Varje barn utvecklar grundläggande antalsuppfattning
• Varje barn känner igen flera siffror och känner igen vad de symboliserar som mängd och antal.
• Varje barn kan utifrån ålder, nivå och förutsättningar benämna flera former och mönster.
• Varje barn kan utifrån ålder, nivå och förutsättningar känna igen storlekskillnader.

Metod: 

• Vi använder oss av och benämner korrekta matematiska begrepp och meningar
• Vi delar in barnen i mindre grupper.

Arbetssätt:

I dessa undervisningstillfällen kommer fokus ligga på att utveckla barnens grundläggande matematiska färdigheter. 

Matematiska samlingar där barnen tränar antalsuppfattning, räknar (gärna med hjälp av kroppen såsom klappa & stampa.

Undervisning om Längre & kortare, liten & stor, tung & lätt, mindre än & större än och sortering.

Vi arbetar med materialet som vi hittar vi i skogen, det kan vara nypon, rönnbär, kottar, barr, olika sorters löv, kastanjer, stenar och ekollon och pedagogiskt matematiskt material inne på avdelningen.

Träna på och uppmärksamma geometriska former i vår närmiljö där vi spårar och ritar geometriska former.

Vi lär oss matematiska ramsor, sånger och upplever matematik genom kroppen med kombinerad rörelse och rytm.

Hitta matematik i sagoböcker och låta barnen upptäcka matematiska detaljer. Spela spel såsom memory och arbeta med våra digitala robotar Blue-Bot där uppdrag, samarbete och instruktioner tränas, allt utefter ålder och mognad.

Mäta och väga maten under tvåveckorsperioder per termin. Förhållandet mellan rum, tid och form i förhållande till barnens egna kroppar såsom hur de rör sig och orienterar sig i ett rum. Barnen tränar sig på att sortera, mäta, se skillnader, mindre än och större än, lättare och tyngre.

Bygg och konstruktion varje vecka. I våra bygg- och konstruktions aktiviteter benämner vi matematiska begrepp och integrerar dem i barns skapande och problemlösning. Barnen får möjlighet att upptäcka och använda matematiska begrepp genom praktisk tillämpning.

Matematiska begrepp används inte bara i planerade aktiviteter och undervisningstillfällen utan även spontant och i vardagliga rutinsituationer. Vi skapar en miljö där barnen får upptäcka och använda matematik i vardagen.

Ekologisk dimension - värna och vårda naturen

Läroplansmål: 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö18, s. 14). 

Delmål: 

• Varje barn ska anpassat efter ålder, nivå och förutsättningar erbjudas utflykt till naturområden en gång per vecka för att utforska djur, växter och naturens kretslopp. 
• Varje barn ska anpassat efter ålder, nivå och förutsättningar få möjlighet att erfara enklare kemiska och fysikaliska experiment.
• Alla avdelningar källsorterar och använder återbruksmaterial

Förväntat resultat: 

• Varje barn utvecklar intresse för och kunskap om växter och djur
• Varje barn utvecklar intresse för och kunskap om enkla kemiska och fysikaliska processer
• Varje barn utvecklar intresse och kunskap om sortering och återbruk

Metod: 

• Vi genomför kemiska och fysikaliska experiment, genom att ställa hypoteser - genomföra experiment - se om hypotesen stämmer.  
• Vi utforskar närområdet 
• Vi återbrukar och återvinner 

Arbetssätt:

Vi går till skogen en dag i veckan där vi startar upp i stor grupp för att därefter dela in barnen i mindre grupper. Vi samlar naturmaterial från vår närliggande skog och naturplats och sorterar in det utefter material. Ta reda på vad barnen vill lära sig om olika djur, växter eller områden i närmiljön och utforska dessa tillsammans. Sortera olika material, former och färger tillsammans med barnen. Det kan uppmärksamma barnen på olika ämnens egenskaper, likheter och olikheter

Barnen deltar regelbundet i olika typer av sambruk av material och resurser i närområdet ex lekplatsen, idrottsplatsen och bibliotek. Här ser barnen samarbete med att omfördela material, resurser och kunnande. Barnens tankar och funderingar blir hörda samt leder till utvecklingen på avdelningen och förskolan. Barnen är delaktiga och har inflytande i återanvändning av material för att konstruera med skräp som konstmaterial. Barnen kommer att få möjlighet att ta med skräp/konstmaterial hemifrån.

Barnen erbjuds att utföra mindre experiment och drar slutsatser om vad och varför saker händer. Barnen ska få ta del av processen i omvandlingen eller sammansättningen. Ett exempel på detta är att tillsammans med barnen observera och undersöka hur snö blir till vatten. Exempel på fysikaliska fenomen är friktion och vattnets fasövergångar. Exempel på sådana aktiviteter är hur barn undersöker friktion på rutschkanan, att utforska hävstångslagen med gungbrädor och att undersöka hur skuggor uppstår i utemiljön. En av dessa aktiviteter är att få barn att stå med ryggen mot solen, medan pedagogen ställer sig bakom barnen och lyfter upp ett föremål. Den här aktiviteten leder till att föremålet bildar en skugga på marken och på så vis kan barnen identifiera föremål

Vi prövar hur en ytspänning och kapillärkraft förändras med karamellfärg och diskmedel eller vatten, kanel/peppar och diskmedel. Språket och nya ord ska ligga till grund i all undervisning som i sin tur lägger grund för barns utveckling och livslånga lärande i ämnet.

Utbildningens organisation och struktur

• Använder superstruktur - ett detaljerat schema över veckan med vad och när aktiviteter och rutiner ska göras och med vem/vilka. 
• Tydliga regler och rutiner uppmuntrar självständighet och eget val.   
•  Undervisningsgrupper med anpassad storlek
• Avdelningsreflektion varje vecka med anpassad reflektionsmall för vår verksamhet

·       Genom att arbeta med ett projekt/tema under en längre tid för att fånga och befästa kunskap hos barnen.                                                                                             

·       Genom att arbeta med barns inflytande, individuella och gruppens förmågor.

Pedagogiska undervisningsmiljöer

Vilken pedagogisk miljö?       

Vi bygger upp avdelningen så att det finns rum i rummen och där barnen kan känna igen sig i vilka teman som erbjuds. Vi erbjuder barnen pedagogiskt material som är utvecklande och utmanande i både leken och undervisningen.  Allt material är på barnens nivå så att de kan välja själva vad de vill göra. Barnen har möjlighet att röra på sig fysiskt, både genom pulshöjande aktiviteter och yogastunder. Vi har stora rum och flyttbara möbler så att alla barn får plats. Detta tillsammans med en trygg omsorg där vi pedagoger med en trygg famn alltid är närvarande för att stötta, gör att det bildas en helhet av lärande och god omsorg. Vi anpassar verksamheten och ger särskilt stöd till de barn som behöver. Alla barn får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Vi använder oss av digitala verktyg för dokumentation och arbetar även med dessa i undervisningen.

Gynna kreaktivitet: Vi arbetar med barns trygghet och lärande i fokus. Vår verksamhet är utformad utifrån en helhetssyn på barn och barns behov. Tydliga regler och rutiner uppmuntrar självständighet och eget val. Barnen erbjuds stimulerande lärsituationer i meningsfulla sammanhang. All undervisning i utbildningen utgår från barnets förutsättningar och behov samt intresse och redan erövrade kunskaper. Vi erbjuder barnen en rik och språklig kommunikativ miljö, en miljö där det finns god tillgång till böcker, texter, media, bilder och symboler. Det finns också gott om tid för barns egna samtal och berättande. Under dagen utnyttjas alla situationer till barnens språkutveckling, för oss innebär det att vi alltid använder oss av ett så rikt språk som möjligt i samtal med barnen. Att barn får duschas i ord, meningar, berättelser och att bli lyssnade till och vi utgår får varje enskilt barns proximala utvecklingszon. Den pedagogiska miljön är uppbyggd med rum i rummet där barnen har tillgång till bygg och konstruktion, matematiskt material, skapande, språk, lek, rörelse, musik och sång. Allt material är synligt och inbjuder barnen till att välja var de vill vara och vad de vill göra,

Föränderlig utifrån barnens intresse och behov: Tydliga regler och rutiner uppmuntrar självständighet och eget val. Barnens tankar och funderingar blir hörda samt leder till utvecklingen på avdelningen och i förskolan. 
Fortsätta vårt arbete med vänskap, konflikthantering, empati och kamratskap. Att ge barnen kunskap kring hållbara val såsom hållbara relationer.
Träna på viktiga begrepp såsom stopp, lyssna, prata, samarbeta, turtagning, lösa, säga förlåt, göra något snällt, ta stöd av en vuxen och okej med dig?

Barnen ges tid till att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra. Alla barn ska ha samma möjligheter och lika villkor för att få utveckla sina förmågor och intressen. Vi arbetar aktivt med jämställdhet mellan flickor och pojkar genom hur vi tilltalar och pratar med barnen och könsneutralt material.