Kolets kemi 8b vt 25

Arbetsområde om kolets kemi eller "organisk kemi" som det ofta kallas. Kolets kemi är det absolut största området inom kemin p.g.a. kolatomernas enastående förmåga att binda till varandra och till andra grundämnen. Kolets kemi är grunden för allt liv på jorden.

Planering - Kolets kemi, vecka 5-11

 

Sidor i kemiboken: 46 - 58, 100 - 125

 

För att läsa på inför prov kan ni även använda:

 

Kurs Organisk kemi – Ugglans Kemi (ugglansno.se)

 

Häftena från enkel kemi som ni har fått under lektionerna. 

 

Lärandemål:

• Att du har fått kännedom om kolatomen och dess egenskaper samt vilken funktion den har i levande organismer. 
• Att du kan beskriva och förklara kolets kretslopp och vilken betydelse det har i växthuseffekten. 
• Att du vet skillnaden mellan en strukturformel och en summaformel.
• Att du har kunskaper om kolväten och alkoholer samt kan rita/skriva strukturformler och summaformler för dessa. 
• Att du förstår vad metanserien är samt förstår hur den är uppbyggd. 
• Att du kan resonera kring hur människan använder kol och hur det påverkar miljön. 
• Att du kan förklara och beskriva den förstärkta växthuseffekten och vad den kan få för konsekvenser. 

 

Arbetssätt:

• Genomgångar
• Filmer
• Enskilt arbete med arbetsblad, instuderingsuppgifter.
• Uppgifter i par/grupp. 
• Laborationer

Bedömning:

Prov fredag v. 10.  

 

Laborationer med tillhörande uppgifter samt enskild laboration. 

 

PowerPoints

 

TK 01

 

TK 02

 

TK 05

 

 

Filmer

 

Kemi - Grundämnet kol (binogi.se)

 

Kemi - Kolets kretslopp (binogi.se)

 

Kemi - Kolväten (binogi.se)

 

Kemi - Mättade och omättade kolväten (binogi.se)

 

Kemi - Alkoholer (binogi.se)

 

Fysik - Växthuseffekten (binogi.se)

 

Fraktionerad destillation (youtube.com)

 

 

 

Detta behöver du kunna till provet (övre delen för E):

 

• Beskriva hur rent kol i olika former är uppbyggda (grafit, diamant, grafen, nanorör) samt ha kunskaper om ämnenas egenskaper.
• Varför kolföreningar är så vanliga (pga kolatomens fyra bindningsmöjligheter).
• Känna till de fossila bränslena: stenkol, råolja och naturgas.
• Beskriva kolets kretslopp .
• Växthuseffekten – förklara vad den är – varför den ökar- vad vi kan göra för att förhindra att den ökar.
• Metanserien (metan, etan, propan, butan, pentan…) Rita och skriva kemiska tecken för dessa (strukturformler, molekylformler).
• Olika användningsområden för råolja och vilka produkter du kan få från råoljan.

  

 

• Veta vad som menas med mättade och omättade kolföreningar (tex etan, eten, etyn). Rita strukturformel.
• Sambandet mellan antalet kolatomer och ämnets egenskaper ( tex kokpunkt, löslighet).
• Hur man får fram andra produkter ur råoljan (bensin, asfalt, diesel mm) i ett oljeraffinaderi (fraktionerad destillation). Kunna beskriva hur den processen går till.
• Alkoholers uppbyggnad (metanol, etanol, glykol, glycerol osv) och några användningsområden. Rita strukturformler samt skriva molekylformler. 

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.

Uppgifter

kol och väte

Svara på följande frågor här i Unikum. Titta i kemiboken s 108 och framåt när du behöver fakta.

1. Vilka atomslag symboliserar de olikfärgade atommodellerna (kulorna) i byggsatsen?

2.Hur många bindningsmöjligheter har alltid kolatomen?

3.Hur kan man se det på atommodellen av kol?

4.Hur många bindningsmöjligheter har väteatomen

Resonemangsuppgift

Världens befolkning behöver bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.

Din uppgift är att:

Argumentera kring varför det är viktigt att minska beroendet av fossila bränslen. Utgå från dina kunskaper kring fossila bränslen och resonera i två led kring två olika naturvetenskapliga perspektiv.

Powerpoint kolets kemi

_organiskkemi (1).pptx

Instuderingsfrågor till kolföreningar

s. 100 - 108

1. Räkna upp fyra former av grundämnet kol (rent kol).

2. Vad menar man med organiska ämnen?

3. Vilka är de tre fossila bränslena?

4. Varför kallas de för fossila?

5. Hur bildas de fossila bränslena?

6. Beskriv kolets kretslopp.

7. Varför finns det så många olika sorters ämnen med kolatomer?

s. 109-112

8. Vilka atomslag finns i kolväten?

9. Vad heter de fyra första kolvätena?

10. Varför har kolväten svårt att lösa sig i t ex vatten?

11. Vad bildas när ämnen som innehåller kolväten förbränns?

s. 113-116 & 54-55

12. Räkna upp minst fem ämnen eller produkter som man kan framställa av råolja.

13. På vilket sätt är det dåligt för vår miljö att använda fossila bränslen?

14. Vad är växthuseffekten?

15. Vilka ämnen bidrar till en förstärkt växthuseffekt?

16. Hur kan växthuseffekten kopplas ihop med användning av fossila bränslen?

17. Vilka konsekvensen kan den förstärkta växthuseffekten leda till?

s. 117-119

18. Vad är en alkohol, hur skiljer det sig från ett kolväte?

19. Vad heter den alkohol som finns i öl, vin och sprit?

Fördjupningsfrågor

s. 109-112

1. Antalet kolatomer har betydelse för egenskaperna hos kolväten. Hur?

2. Vilka kolväten består naturgas av?

3. Varifrån får vi naturgas?

4. Vilka kolväten innehåller gasol och vad använder vi gasol till?

5. Vad menas med omättade kolväten?

6. Vad är skillnaden mellan mättade och omättade kolväten?

s. 113-116

7. Hur går det till när man separera (destillerar) råolja i ett raffinaderi?

8. Förklara bilden på s 114. Varför sjunker kurvan som visar hur vi konsumerat olja?

9. Ge exempel på kolväten som är föroreningar. Hur påverkar de oss och naturen?

s. 117-119

10. Vad är gemensamt för ämnena etan, eten, etyn, etanol och etansyra?

11. Svara med ord och strukturformel eller molekylformel.

12. Vad är gemensamt för ämnena metanol, propanol och pentanol?

13. Svara med ord och strukturformel eller molekylformel.

14. Vad används metanol till och varför är den farlig att få i sig?

15. Vad används etanol till, utöver att det finns i alkolholhaltiga drycker?

16. Hur skiljer sig glykol och glycerol från te x etanol? Utgå från hur molekylerna är uppbyggda.

17. Vad används glykol och glycerol till?

s. 120-122

18. Räkna upp minst fem organiska syror.

19. Vad kallas etansyra till vardags?

20. Till vad används estrar?

21. Vilka två sorters kolföreningar ska man blanda när man tillverkar en ester?

organiska syror

1. Ge exempel på några organiska syror.

2. Vad kännetecknar en organisk syra?

3. Vad är en ester? (Vad används den till?)

4. Hur bildas en ester?

alkoholer

Arbetsblad : Alkoholer S.117-119

1.Vilka grundämnen ingår i alla alkoholer?

2.OH-gruppen finns i alla alkoholer, vad kallas den med ett

annat namn?

3.Nämn två egenskaper som de flesta alkoholer har

gemensamt.

4.a) Ofta använder man ett annat namn på metanol. Vilket?

b) Varför kallas det så?

c) Vilka giftverkningar har metanol?

5. a) Vad används T-röd till?

b) Vilken alkohol ingår i T-röd?

c) Vilka varningssymboler finns?

6. a) Vad används spolarvätska till?

b) Vilken alkohol ingår i spolarvätska?

c) Vilka varningssymboler finns?

7. a) Vad används glykol till?

b) Vilken alkohol ingår i glykol?

c) Finns det några varningssymboler?

8. a) Vad används K-sprit till?

b) Vilken alkohol ingår i K-sprit?

c) Finns det några varningssymboler?

9. Vad används glycerol till?

10. a) Vad används T-grön till?

b) Vilken alkohol ingår i T-grön?

c) Finns det några varningssymboler?

vad innehåller råolja?

vad innehåller råolja.docx

Facit instuderingsfrågor

Facit instuderingsfrågor.docx

Växthuseffekten

Växthuseffekten

Förklara hur växthuseffekten fungerar med hjälp av bilden.

Vilken är den vanligaste växthusgaserna i atmosfären?

Ge exempel på några mänskliga aktiviteter som förstärker växthuseffekten.

Vad kan vi göra för att inte öka växthuseffekten ännu mer?

Kolets kretslopp

Beskriv kolets kretslopp med dina egna ord.