Aktiv Högläsning, Sunnanäng 2025

Hur kan vi genom Aktiv Högläsning och de tre pedagogerna skapa ökade förutsättningar för barns språkutveckling?

Hur ska undervisningen ske genom Aktiv Högläsning för att öka förutsättningarna för barns språkutveckling?

Syftet är att barnen ska utmanas och känna glädje till högläsning genom att få möjlighet, i både större och mindre grupper, samtala och lyssna på böcker för att barn ska få upptäcka och utmanas i sitt språkande.  

Det kan vara i form av boksamtal där både barn, pedagoger och boken själv (miljön) har en talan. Vår högläsning ska vara en inkluderande och inbjudande stund där våra boksamtal kan se olika ut. Pedagoger och barn kan turas om att starta boksamtalet. Ibland kan pedagogen läsa hela boken eller några sidor och därefter få in barnen i en diskussion. Ibland kan barnen själva få återberätta boken och föra boksamtalet.  

Högläsning kan också skapas genom att ta tillvara andra estetiska uttrycksätt som teater eller musik där vi tar tillvara andra sätt att återskapa en boks budskap för att utöka barnets språkutveckling ytterligare. 

Förhållningssätt pedagogisk relation - vad blir särskilt viktigt för mig/arbetslaget att tänka på?

Kognitivt: Förberedd och tydlig undervisning, tillgänglig miljö.

Socialt: Flexibel i sitt förhållningssätt, ta vara på spontana undervisningssituationer. 

Emotionellt: Expansivt språkbruk, fördela talutrymmet. Närvarande, lyhörda och inkännande. 

För oss pedagoger handlar det om att själv vara medveten och förberedd genom att ha varje planering nära och även se till att samtliga i arbetslaget vet hur undervisning ska ske. Detta är något som läroplanen (LPFÖ18) för förskolan beskriver som viktigt att barn ska erbjudas en stimulerande miljö där det får möjlighet att både lyssna och samtala till högläsning vilket gör att vi pedagoger behöver ha en medveten planering så att barns möjligheter till ett ökat språk främjas.  

Det handlar också om att se varje undervisning situation som unik och vara flexibel i sitt tänkande, eftersom vi pedagoger ska vara i symbios med de tre pedagogerna kan undervisningen ge uttryck i en annan mening än syftet från början. Många gånger kan det bli ett bättre resultat om vi kan fånga och följa barnens behov och intressen och utforma en spontan undervisningssituation.

Som pedagog behöver vi därför vara närvarande, lyhörda och inkännande och stötta varje barn efter sin förmåga att vilja delta på sitt sätt i en högläsning. Det kan vara att låta samtliga barn få en möjlighet att prata, då handlar det om att fördela talutrymmet så att eventuellt de barn som har svårare att prata i grupp får en chans att uttrycka sig. Genom att vi pedagoger använder ett expansivt språk och själva deltar aktivt i varje högläsning på att medvetet sätt kan det ge förutsättningar till att ge fler barn vill delta. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

Uppgifter

Uppföljning

Uppföljning Datum åååå-mm-dd

(Kopiera frågorna och klistra in och svara i analys rutan nedan)

Vilka barn har deltagit?

Hur var barnen delaktiga? Hur påverkar de innehållet framåt?

Vilket stöd behöver vi tänka på att ge barnen framåt?

Justeringar i erbjudandet? socialt? emotionellt?

Justeringar/tillägg i lärmiljön

Stöd

Emotionellt, socialt och kognitivt.docx

Högläsningens ABC.docx

Fördjupa och utveckla högläsningen.docx

uppfoljning.pdf