Medveten motorisk träning

Hjärnans utveckling och lärandet är intimt inflätad med utvecklingen av barnets sinnen, reflexer och motorik. Varje "kugghjul" är en förutsättning för de andra. Alla behöver fungera i samspel. För att uppnå detta -och för att få syn på de barn som har svårigheter med vissa saker - behöver vi ge barnen möjlighet att röra på sig på många olika sätt. Inne på avdelningen är detta behov tyvärr begränsat och därför utnyttjar vi Sporthallen en gång/vecka. Här blandas barnens fria val med pedagogernas medvetna motoriska träning för att alla ska få träna på allt och i synnerhet det som vi ser att de behöver utveckla.

För att barnens hjärnor (och kroppar) skall utvecklas på bästa möjliga sätt, behöver de få massor av tillfällen att röra på hela kroppen. Små barn har inte förmågan att sitta still - deras hjärnor har ett obetvingligt behov av att kroppen rör sig så mycket som möjligt och att alla sinnen utmanas på olika sätt så ofta som möjligt för att alla synapser i hjärnan skall skapas och utvecklas och spädbarnsreflexerna släckas ut ordentligt. 

Det senare gäller inte bara spädbarn; även barn som är bra mycket äldre kan ha kvar delar av sina spädbarnsreflexer och dessa hindrar då effektivt barnet att gå vidare med inlärning av såväl teoretiska ämnen som de praktiska, men även det sociala, empatiska och kognitiva förmågorna bromsas.

Även för barn utan dessa problem är det viktigt att arbeta med motorik på ett medvetet sätt. Dels för att få möjlighet att upptäcka ev. problemområden, dels för att - alldeles oavsett om vi kan upptäcka problem eller ej - verka i förebyggande syfte och förhindra framtida dåligt självförtroende, läs-, skriv - och matematiksvårigheter.

Reflexerna:

Spädbarnet föds med ett antal primitiva reflexer för att överleva de första månaderna innan hjärnan "kopplat upp sig" ordentligt. Det handlar bl.a om att röra huvudet, hur kroppen böjs och sträcks, hur händerna griper, reaktion på smärta/hastiga lägesförändringar mm. Alla dessa måste automatiseras för att barnet ska kunna utveckla inte bara sin motorik, utan även väsentliga saker som stresstålighet, kunna följa en läsrad med ögonen - eller lära sig cykla och simma.

Sinnena:

De åtta sinnena utgörs av hörsel, smak, syn, känsel, muskel-och ledsinnet samt det vestibulära sinnet (=balansen) Dessa är dessutom sammanflätade med varandra - t.ex syn- hörsel- och balanssinnena eftersom det senare sitter i innerörat och är beroende av hur ögonen kan uppfatta var/hur i rummet man befinner sig. 

De grundläggande motoriska rörelserna:

Dessa är elva till antalet, och barnen når de gradvis efterhand som de bygger upp sin kropp och hjärna. (En ettåring hoppar inte på ett ben, t.ex).

I utvecklingsturordning är de:

Rulla - Flyga (lyfta överkroppen från golvet utan hjälp av armarna) - Dra sig fram - Åla - Gunga på alla fyra - Krypa - Gå - Springa - Hoppa - Snurra - Hänga. 

För att stärka kroppen och sin självkännedom behöver (små) barn även känna att de kan arbeta med hela kroppen och upptäcka sin egen styrka genom att få bära, släpa, dra och knuffa på tunga saker. 

Grundtanke med motorikträningen

Förutom den träning av finmotorik och sinnen som sker i det dagliga arbetet/omsorgen på avdelningen såväl som utevistelse på gården, så kompletterar vi med utflykter till skogen - där all träning av samtliga förmågor och sinnen kan utföras - samt med en timme/vecka i Sporthallen.

Genom att dela in barnen i mindre (tvär-)grupper efter förmågor och dagsform, kan två pedagoger ta med upp till tio barn och bedriva en planerad aktivitet där pedagogerna kan fokusera på ett eller flera områden och samtidigt hinna observera de individuella barnens framsteg/svårigheter.

Sporthallen erbjuder stora ytor som inbjuder till att springa och klättra, vilket är en av de förutsättningar vi saknar inne på förskolan och därför ska utnyttjas i möjligaste mån. 

Här erbjuds även andra saker som möjlighet att hänga (i romerska ringar), klättra (på ribbstolar), knuffa och släpa på tunga saker (hoppmattorna). Få saker är dessutom ömtåliga, så barnen behöver sällan begränsas i sitt eget utforskande.

Strävansmål och kännetecken att sträva efter:

Vi behöver ha med oss grundrörelserna i olika former av aktiviteter samt göra någon form av "screening" för att få syn på vilka barn som kräver extra av något med hänvisning till spädbarnsreflexerna.

Strävansmålet är att alla barn, med utgångspunkt i det individuella barnets startpunkt och förmågor, skall röra sig framåt i sin utveckling så mycket som möjligt.

Kännetecken på att vi når fram är:

-barnen vill gå med till Sporthallen och efterfrågar den aktiviteten

-positiv stämning i Sporthallen

-starkare, smidigare och bättre balanserade barn 

-barn som tror sig om att klara av utmaningar - och gör det också

-vi får se att barnens inlärningsförmågor (i andra situationer som undervisning och lek) förbättras

-barn med svårigheter som förbättras i sina förmågor

-förbättrad motorik /finmotorik mm i lekar och aktiviteter inne på förskolan/gården

Litteraturhänvisning:

Medveten motorisk träning - K. Andréason, G. Bergaskörd  Natur & Kultur 2016

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,