I babblarnas värld

Babblarnas fantasifigurer kommer bli en del av vår undervisning under våren.

Projektplanering: vad och varför?

Mål

Målet för vårt projekt är att vi vill stärka barnens sociala samspel, utmana barnens matematiska och språkliga förmågor, ge tillfällen till sång, rörelse och skapande. Fokus kommer att ligga på språkutveckling och kommunikation. 

Vilka läroplansmål ska vara i fokus? Vad i utvecklingsplanen vill vi arbeta med?  

Vi väljer dessa mål utifrån vår skattning av arbetet kring våra mål.

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande, - Vi tänker använda oss av till exempel babblarkuddarna för att skapa rörelsebanor. Vi införskaffar "danssjalar" i babblanas färger för att använda oss av i rörelselek. Utomhus fortsätter vi med de hinderbanor vi tidigare arbetat med. Babblarfigurerna kommer få följa med. 
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.-Vi gör en ny beeboot bana med babblarfigurerna. Där får barnen möjlighet att programmera roboten. 
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,-Vi delger ett tydligt innehåll av vår utbildning i våra veckobrev så att VH kan få ta del av det och där har de även möjlighet att kommentera. Vi för dagliga samtal med VH vid både lämning och hämtning där vi delger hur undervisningen har varit under dagen och Vh har möjlighet till att ställa frågor. Vår går tillsammans igenom våra mål under utvecklingssamtalen. 

Syfte

Varför ska vi dit? Vilket lärande/vilken utveckling vill vi se hos barnen? 

Varför väljer vi just de målen?

Vi vill stärka barnens sociala samspel, utmana barnens matematiska och språkliga förmågor, ge tillfällen till sång, rörelse och skapande. Fokus kommer att ligga på språkutveckling och kommunikation. 

Vi vill att barnens lärande ska bli lustfyllt, mångsidigt och sammanhängande, i linje med läroplanens intentioner. 

 

Förbedömning/förberedelse

Vad ser vi att barnen kan? Vad ser vi att barnen är nyfikna på? (inom området/ämnet)

Många av barnen har visat intresse för babblarna, de har koll på vilken babblare som är vilken. Många kan benämna dom med namn. De väljer gärna att läsa babblarböckerna och dansar med i sångerna. 

Genomförande: Vilken planerad undervisning tänker vi ska ingå i projektet? Vi i arbetslaget planerar tillsammans hur arbetet ska läggas upp, förskolläraren ser till att det blir gjort. 

Hur (metod)? Varför har vi gjort de valen? Vi kommer att dela barngruppen efter mognad och presentera material efter barnens förmåga. Vi ser att barnen är på olika stadier i sin utveckling. 

Hur ska vi arbeta tillsammans med barnen i projektet? 

Varje figur i Babblarna kommer kopplas till olika områden i läroplanens mål och utifrån barnens intresse och önskemål utvecklas temat. Figurerna har kopplats till läroplanen på följande sätt:

Doddo- Ser till att värdegrunden upprätthålls och vi pratar om hur en bra kompis är.

Bibbi- Gillar matematik då man får klura ut, para ihop, sortera och undersöka samt att bygga. 

Bobbo- Gillar rörelse, sång och lek.

Diddi- Gillar att skapa, i alla möjliga material.

Babba- Gillar språk, att få prata om olika ord och leka med dom. 

Dadda- Gillar naturvetenskap och teknik. Tillsammans utforskar vi hur enkel teknik fungera i vår vardag.

 

Så länge barnen visar intresse kommer projektet fortgå på avdelningen. 

Hur tillgodoser vi det flerstämmiga lärandet/att barn lär på olika sätt? Genom bild och färg, sång och musik, dagliga samtal och högläsning. Genom planerad lek. 

Hur använder vi digitala verktyg i projektet? Vid sång och rörelse, använda och programmera vår beeboot.

Hur gör vi barnen delaktiga i processen? Alla barnen på lilla My deltar i de olika aktiviteterna utefter sin egen förmåga och mognad. 

Hur dokumenterar vi under projektets gång? -Utveckling och process dokumenterar vi i lärloggar på gruppnivå och individuell nivå. Vi dokumenterar med hjälp av foto, film, barnens verk och med teckningar. 

 

Hur kan vi arbeta med projektet både inom- och utomhus? Inomhus är projektet levande under hela dagen då figurerna finns tillgängliga.

Hur kan vi utmana barnen genom att använda olika material och miljöer i projektet? -Vi kommer använda oss av babblarna i olika former som rekvisita. Det är bland annat plastfigurer, handdockor och babblarböcker. 

Hur synliggör vi att det har skett en lärandeprocess hos barnen? Genom att uppmuntra Vh att ta del av dokumentationen som vi gör. Både på unikum och på avdelningen. 

 

Vem/vilka? Varför har vi gjort de valen?

Är det ett projekt som involverar hela gruppen eller några, t ex de äldsta på avdelningen...

-Projektet kommer involvera samtliga barn på avdelningen. 

 

Var/när? Varför har vi gjort de valen?

Ute/inne/grupper på förmiddagen/hela dagen...

-Vi kommer arbeta med projektet både inomhus och utomhus. Främst under förmiddagarna men det kommer vara levande under hela dagen.

 

 

Uppgifter

Reflektionsfrågor

Projektreflektion – Hur och varför blev det?

(Skriv i reflektionsrutan för personal under planeringen.)

Nådde vi resultatet (vårt mål)?

-Vilket lärande kan vi se hos barngruppen eller hos enskilda barn efter aktiviteten?

Framgångsfaktorer

-tex: lärmiljö, materialval, pedagogernas roll och förhållningssätt, hur aktiviteten introducerades, gruppsammansättning eller andra förutsättningar

Förbättringsområden

-tex: varför blev det inte som vi önskade, var aktiviteten lagom utmanande, vilka förutsättningar behöver ändras, vad kan bli bättre till nästa tillfälle? (se exempel från framgångsfaktorer)

Hur går vi vidare?

-tex: Vilka intressen hos barnen kan vi bygga vidare på, vilka behov i barngruppen ser vi att vi behöver utveckla efter den här aktiviteten osv?

Analysfrågor

Används vid djupanalys.

Djupanalys sker alltid vid projektavslut eller vid behov av avstämning under projektets gång.

Synliggör vad vi gör, varför och vad det leder till.

Skriv i reflektion/analysrutan för personal under planeringen.

1. Sammanfatta och jämföra

Genom att titta på och jämföra våra reflektioner värderar och summerar vi det vi ser (vårt resultat) och hittar skillnader och mönster.

Vad ville vi?

Kom vi dit vi ville? Vad blev det för resultat?

Vilken förändring har skett i barngruppen under arbetet mot målet?

Vilken förändring har skett hos de enskilda barnen under arbetet mot målet?

2. Tolka

Ta fram tänkbara anledningar för vad som kan förklara resultatet. Titta på det som finns mellan raderna.

Hur kan vårt arbetssätt och organisation av undervisningen, det vi gjort eller inte gjort, förklara resultaten?

Vilka förutsättningar fanns och hur kan de ha påverkat resultatet?

3. Problematisera och kritiskt granska

Hur vet vi det vi vet? Vilka ”bevis” har vi?

Behöver vi veta mer för att kunna göra en djupare analys, hur ska vi ta reda på mer?

Hur ska vi få mer kunskap till nästa gång?

4. Samlad analys

Vilka slutsatser kan vi dra av den genomförda analysen, vilka lärdomar tar vi med oss till nästa projekt?