Förskolan Jungfrun Plan för trygghet mot kränkande behandling & arbete mot diskriminering

Förskolan ska genom sitt demokratiska uppdrag främja ett klimat där alla barn känner sig trygga och respekterade. Detta ska uppnås genom ett aktivt och medvetet värdegrundsarbete som genomsyrar all undervisning.

Planen gäller från 2025-02-01 till 2026-01-31

Christina Skogkvist är ansvarig för planen

Här kan du se förra årets insatser för ökad trygghet och hur det blev för barnen.

AKTIVITETER

1. Alla barn får en känsla av sammanhang och delaktighet

2. Vi har ett nära samarbete med hemmet som kännetecknas av tillit och förtroende

SÅ HÄR BLEV DET FÖR BARNEN

1. Barnen har delats in i mindre grupper, både inom- och utomhus. Pedagogerna är närvarande med barnen i deras aktiviteter och lek. Vi har fokuserat och arbetat mycket med barnens språkutveckling. Genom att vi har haft en tydlig lärmiljö där vi använt oss av bildstöd och TAKK så har barnen fått möjlighet att kommunicera på olika sätt utifrån deras förutsättningar. 

2. Vi har erbjudit vårdnadshavarna må bra-samtal två gånger under året. När ett önskemål/behov har funnits har vi haft fler samtal. Genom dessa samtal så bygger vi och stärker våra relationer med vårdnadshavarna, där vi får en helhetssyn av barnet och vårdnadshavarna blir delaktiga i utbildningen. Under inskolning har vi haft ett inskolningssamtal där vårdnadshavarna får en första inblick och en delaktighet i utbildningen. Vi har använt oss av unikum där vårdnadshavarna har fått ta del av planeringar och lärloggar. Genom unikum har vårdnadshavarna fått ta del av sitt barns utveckling och lärande.

Delaktiga vid utvärderingen: Ulrika Skarp, Christina Skogkvist och Malin Clarström.

 

Främjande basinsatser

För att främja trygghet arbetar vi inom Falu förskola med följande basinsatser:

• Förtroendefulla relationer mellan barn och vuxna
• Auktoritativt ledarskap
• Barns känsla av sammanhang
• Icke konfrontativt bemötande
• Organisation av arbetet för trygghet
• Vuxennärvaro

Läs mer på Insidan om främjande basinsatser i dokumentet "Riktlinjer för trygghet mot kränkande behandling"
kapitel 2. TEORI: FRÄMJANDE BASINSATSER FÖR ÖKAD TRYGGHET

Vi behöver arbeta med följande trygghetsskapande basinsatser under det kommande året.
Alla basinsatser behöver inte arbetas med på en gång, välj de som ni behöver utveckla och förbättra under året. 

FRÄMJANDE BASINSATS

1. Förtroendefulla relationer mellan barn och vuxna

2. Icke konfrontativt bemötande

AKTIVITET

1. Vi erbjuder vårdnadshavarna må bra-samtal två gånger under året. Om önskemål/behov finns har vi möjlighet att ha fler samtal. Genom dessa samtal så bygger vi och stärker våra relationer med vårdnadshavarna, där vi får en helhetssyn av barnet och vårdnadshavarna blir delaktiga i utbildningen. Under inskolning har vi ett inskolningssamtal där vårdnadshavarna får en första inblick och en delaktighet i utbildningen. Vi använder oss av unikum där vårdnadshavarna får ta del av planeringar, lärloggar och sitt barns utveckling och lärande. Genom daglig kontakt i hallen så underhåller vi goda relationer med vårdnadshavarna.

2. Vi använder oss av verktyg vi har fått genom kursen "Se barnet inifrån" som vi pedagoger gått. Vi har ett mentaliserande förhållningssätt gentemot barnen och varandra. Vi använder oss även av positiv omformulering.

Förebyggande insatser

För att vi ska veta vilka risker det finns för kränkande behandling har vi gjort en kartläggning genom att diskutera i arbetslagen och prata med barnen under till exempel en samling kring olika frågor som kopplas till dessa risker. 
Nedan ser du vilka risker vi har identifierat och vilka aktiviteter vi kommer att genomföra för att förebygga risken.

RISK

1. Vår utegård, storleken på gården gör att det kan bli otryggt på vissa platser
2. På vissa avdelningar finns ej något insynsskydd på toaletten, vilket kan skapa otrygghet under blöjbyten och toabesök.

AKTIVITETEN FÖR ATT FÖREBYGGA RISKEN 

1. Att vi vuxna placerar ut oss och bestämmer vart vi ska vara under utevistelse. Att vi har koll på skymda delar av gården. 

2. Att vi sätter upp insynskydd. Vi pratar med barnen hur vi gör och inte gör när någon är på toaletten. 

Åtgärdande arbete

Om kränkande behandling trots våra insatser ändå skulle inträffa följer vi dessa rutiner, finns på Insidan

• Bilaga 1 Rutin för anmälan vid uppgifter om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling - utförd av personal
• Bilaga 2 Rutin för anmälan vid uppgifter om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling - utförd av barn

Arbete mot diskriminering 

Ni behöver ingen plan för arbetet mot diskriminering då plankravet i diskrimineringslagen är borttaget.

Däremot ska man aktivt och löpande under året arbeta kartläggande, dvs. undersöka var och på vilket sätt diskriminering kan uppstå och sätta in aktiva åtgärder för att detta inte ska inträffa – arbetet ska utvärderas och dokumenteras. 

Diskrimineringsgrunderna är: Kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder.

Utifrån observationer/diskussioner har vi undersökt på vilket sätt diskriminering kan uppstå. 
Nedan ser du vilka risker för diskriminering vi har identifierat och vilka aktiviteter vi kommer att genomföra för att förebygga risken.

Alla diskrimineringsgrunder behöver kartläggas men inte arbetas med på en gång, välj de där ni ser risk för diskriminering.

Risk: Att barnen förväntas vara eller agera på ett visst sätt utifrån ålder eller kön. Att barnen benämner sina kompisar utifrån ålder/kön i negativ bemärkelse.

Diskrimineringsgrund: Ålder

 Att ett barn uttrycker att ett barn är en "bebis" på grund av sin ålder. På grund av att barnet har blöja till exempel. Det kan ske utanförskap bland barnen på grund av ålder, att de yngre barnen inte blir inkluderade i lek till exempel. 

Diskrimineringsgrund: Kön

Om barnen uttrycker åsikter kring vilka material som pojkar/flickor ska leka med. Färger på kläder och så vidare.

Aktiviteter för att förebygga risken: 

Diskrimineringsgrund: Ålder

Att vi vuxna tänker på hur vi benämner barnen. Att vi inte säger "små och stora barn". Istället kan vi säga "äldre och yngre barn". Och att vi talar mer om individen och att vi är olika och har olika förutsättningar. Vi samtalar med barnen kring ålder, att alla är olika oavsett ålder. 

Diskrimineringsgrund: Kön

Vi väljer och utvärderar vårt material regelbundet. Pratar med barnen kring frågor som "vad är en pojke och flicka?". Att alla barn kan leka med eller klä sig hur de vill oavsett kön. Att vi arbetar regelbundet med dessa frågor tillsammans med barnen på olika sätt. Detta blir ett förhållningssätt som vi hela tiden också utvärderar och diskuterar tillsammans i arbetslagen.

Följ upp, utvärdera

Diskrimineringsgrund:

Diskrimineringsgrund: