Projektavstämning konduktören

Gemensamt tema: Gemensamt tema: HÅLLBAR FRAMTID – Social hållbarhet och resiliens. Projektuppdrag med frågan: Hur leker och bygger vi framtidstro tillsammans? Det här är den andra planeringen i det pedagogiska året, där vi följer upp arbetet från projektuppstarten och de mål vi satte upp samt planerar framåt.

 

Mål - VAD?

Vilka mål satte vi upp för barngruppens utveckling och lärande och vad har det bidragit till? Vad har barnen fått möjlighet att utveckla och lära om? Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att utveckla? Vilka tecken ser vi på detta?

• Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar i uttrycksformen dans.
• Barnen ska få möjlighet att utveckla sitt ordförråd, olika begrepp och sin förmåga att berätta och uttrycka tankar. 
  
  
• Barnen ska få utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga samt utveckla relationer och känslor tillsammans med sin kompisar. 
  
  
• Barnen ska få förutsättningar att utveckla sin fantasi och föreställningsförmåga.

Social hållbarhet – mål för barngruppen kommande läsår utifrån detta område (till exempel: arbete kring demokrati, delaktighet, inflytande, relationer, känslor, resiliens, framtidstro).

 

Vi pedagoger upplever och tolkar att barnen är trygga i miljön och i gruppen, barnen har byggt upp relationer mellan varandra och med oss pedagoger. Vi ser tecken på att barnen har utvecklat en trygghet i sig själva och i relation till kompisar när de dansar till musiken och rörelser pedagogen visat. Vi ser hur barnen förhåller sig fint till varandra och vågar uttrycka sig i rörelser till musiken. I de små grupperna har barnen på ett tryggt sätt utvecklat relationer till varandra och vågar visa olika känslor i dansen. Vi ser tecken på att barnen utvecklat sin självkänsla och självtillit i dansen på sättet de uttrycker sig på när de dansar, dels har de ett eget uttryck men även att de dansar tillsammans med varandra. Detta bidrar till en högre resiliens hos barnen.

 

 

Språk – mål för barngruppen kommande läsår utifrån detta område. Vad behöver vi arbeta med kring språket? Vilka språkliga förmågor behöver barnen utveckla?

 

Vi ser tecken på att barnen utvecklat språket genom att de verbalt och/eller kroppsligt kan kommunicera nya ord och begrepp som vi fokuserat på i undervisningen. Vi ser att barnen kan återberätta, uttrycka tankar och upplevelser med hjälp av rekvisita, foton, bilder och böcker. Vi ser att barnens process vägg är ett stort stöd för barnens reflekterande och berättande

 

Lek – mål för barngruppen kommande läsår utifrån detta område. Hur ska vi arbeta med leken i fokus? Vilka förmågor ska barnen få möjlighet att utveckla i leken?

 

Vi ser tecken på att barnen utvecklat sin fantasi och föreställningsförmåga i dansen då vi ser hur de fantiserar och föreställer olika rörelser. Vi kommer fortsätta att utveckla barnens förmågor att dramatisera i uttrycksformen dans.

 

Syfte - VARFÖR?
Håller det syfte vi formulerade i uppstarten eller behöver det utvecklas? Varför behöver barnen utveckla och lära just detta? Ta stöd i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, Södermalms pedagogiska ställningstaganden, projektuppdraget, andra teoretiska perspektiv mm.

I läroplanen står det beskrivet att förskolan ska ge barn förutsättningar att få uttrycka sig och kommunicera sina upplevelser i olika uttrycksformer där en form är dans, samt att utveckla sitt ordförråd, berättande och uttrycka tankar och upplevelser. Vi kan även läsa i läroplanen om leken och hur lek kan utmana och stimulera barns kommunikation, samarbete och förmåga att tänka i bilder. Om en pedagog leder leken på ett lämpligt sätt främjas barns lek och barnens kommunikation med varandra och med pedagogen.

Björklund Dahlberg framhåller i sin föreläsning att dansen ger barn möjlighet att ha roligt tillsammans och den sociala dynamiken som uppstår att dansa tillsammans ger gruppen ökad sammanhållning vilket i sin tur kan ge förståelse för olikheter och på så vis kan barn känna sig trygga att få vara den man är. Dansen stärker på så vis barns självkänsla och självförtroende.

Furu & Heikkilä (2022) betonar att barns resiliens kan stärkas genom estetiska ämnen, författarna belyser hur pedagoger kan använda dans för att stärka kreativiteten och skaparförmågan samt att det bidrar till välmående både fysiskt och psykiskt hos barnen. Vidare beskriver de att dans är ett roligt sätt att öka olika motoriska färdigheter som balans, koordination, uthållighet och styrka. Denna kroppskännedom bidrar till den egna identiteten, självkänslan och självförtroendet.  Detta går i linje med hur Bäversten & Larsson Samoladas (2024) framhåller dansens betydelse, de betonar att rörelse stimulerar och utvecklar barnen att uttrycka sina känslor och upplevelser vilket ökar barnens egna rörelseerfarenheter och rörelseförmåga samt tilltron till sig själv. 

Dans är dessutom något man ofta gör tillsammans och på så vis kan barnen se sig själva i ett sammanhang. Furu & Heikkilä (2022) menar på att dans är ett viktigt verktyg att stödja barns resiliens inom pedagogiken. 

Undervisning - HUR?

Hur har vi arbetat för att nå målen? Vilken undervisning har skett? Vilka didaktiska arbetssätt har vi använt?  Vad har det bidragit till? Hur behöver vi utveckla arbetet vidare?

Vi har utvecklat arbetet vidare med två nya danser, med nya rörelser och ny musik i början av denna termin. En dans om ”fjärilens livscykel” och en ”jojkdans” i anslutning till samernas nationaldag. Barnens intressen för ägg, larv och puppa fördjupades med bilder, foton och böcker med fokus på språket. Både i dansen, i böckerna och i reflektioner med barnen har pedagogen använt sig av fokusord och begrepp som upprepas konsekvent i undervisningen. Det uppstod ett intresse för renen som är en huvudkaraktär i jojkdansen vilket resulterade i att vi tillsatte en ren i samlingen som ett inslag innan dansen. Vi har lånat en väska från biblioteket dieselverkstan med artefakter som en ren, gädda, kåsa, samiska flaggan, magisk ring. Vi har även satt upp bilder på renen, vad den äter (lav), var den lever (sapmifjällen). Nya ord som ren, klövar, lav, horn, stångas med flera har blivit fokusord.

Arbetssätt och organisation - NÄR, VAR, VEM/VILKA?

Hur har organisationen av barngrupp, arbetslag, rum/miljö, material och tid bidragit till att uppnå våra mål? Vad behöver vi utveckla vidare?

Vi arbetar i små grupper och ser till att dessa grupper får samma undervisning under veckan, vi är konsekventa med vår planering och ställer aldrig in en undervisning. Vi ser till att lösa eventuell frånvaro hos pedagoger genom att snabbt strukturera om för att barnen ska få den undervisning vi planerat för. Alla i arbetslaget har en positiv inställning till projektet, är kreativa och bidrar till att barnen utvecklas utefter deras intressen. Vi har tillsatt material för att fördjupa barnens kunskaper och språkutveckling. Vi har bland annat tillsatt bilder och foton på barnens processvägg och på barnen själva när de dansar. Barnen återkommer flera gånger per dag till processväggen och sätter ord på vad de ser. Vi har lånat böcker om fjärilens livscykel och om samerna, vi har en ren samt en väska med artefakter och faktaböcker om den samiska kulturen. Vi har satt upp danstyger och ljusslinga i taket, vi använder danskjolar och tyger och vi har tillsatt rekvisita som förstärkning.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• fantasi och föreställningsförmåga,