Tvåspråkiga barn

Vi är en mångkulturella förskola, vissa barn har minst två språk. Modersmål hemma och svenska på förskolan.

Dibbers mall för undervisningsplanering 

 

 

Varför?	Förskolan har en viktig roll I att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer. Vi vill att flerspråkiga barnen utveckla både sitt modersmål och svenskan.
Vad?	Se nedan.
Hur?	Barnen uppmanas att prata själva/ småprat  Allt är lekbaserat. Barnen hör sina kompisar och vuxna pratar svenska. Pedagoger behärskar språket väl Högläsning/ återberättande  Stöd material - bilder, musik, rim och ramsor.
När?	Barnen får erfarenhet av språket varje dag
Ansvarig förskollärare	Jelena Juhno, men hela arbetslaget i avdelningen deltar i undervisningen och samarbetar kring dess metoder

 

 

STÖDMATERIAL UNDERVISNINGSSTRATEGIER FRÅN RÖTTERNA I TRÄDET

Upptäcka och utforska	Aktiva vuxna	Aktivt begreppslärande
Målkriterier  Pedagoger måste arbeta systematisk med barns språkutveckling och skapa trygg miljön där varje barn skulle våga prata. Utveckling pågår när barn aktiv deltar aktiviteter, lyssnar vad pedagog läser, säger eller frågar. Även utveckling pågår när barn vågar själv formulera sina tankar och skapar meningar.	På vår avdelning har vi majoritet av  flerspråkiga barn därför vi ska tänka om  vilka språknivå redan har barnen.  Det är betydelsefullt att skapa möjligheter där  barn får mötas i verksamheten och samspela  med varandra. Det är bra att låta barn ta hjälp  av varandra för att barn lär sig i samspel med  andra barn och pedagoger samt att imitation är  ett verktyg att ta hjälp av för att lära sig  någonting nytt. Pedagoger måste väldigt bra känna alla barn för  att främja deras språkutveckling. Aktiviteter  med mindre antal barn i barngruppen visade sig  ha bättre kvalitet i syfte att stimulera språk barnen då det kan ge en större möjlighet att se och lyssna till alla barn.	Barnen skulle lära sig massa nya ordet genom frilek, vardagliga kommunikation med vuxna/barn , eller inom planerade aktiviteter ( skapande, högläsning, sagoprojekt, dramatisering, promenad i skogen, samtal vid samling, vardagliga rutiner osv).     Språket genomsyrar hela verksamheten
Repetition och progression	Interaktiva samlingar och grupper	Fysisk lek- och lärmiljö
Undervisninger sker under hela läsår, det kan vara spontant eller planerad aktivitet. Alla barn har olika förutsättningar och gör på olika sätt, och kan vara delaktiga på sitt vis. Vi lyfter barnens styrkor och olikheter för att stötta varandra. Barn måste ges tillfällen att använda språket. Att själv få skapa och producera  språk, och inte bara vara en mottagare, är  avgörande för att språket ska utvecklas. När barnet själv använder språket  automatiseras och internaliseras det så att  barnet så småningom kan använda språket som redskap för tanken. Därför pratar vi  mycket med barnen under dagen, pedagog  nämner olika föremål/handlingar, ställer  olika vanliga frågor, pedagog ber att barnska prova upprepa 1- 2 ordet. Alla  aktiviteter, rutiner, skulle jag säga att hela verksamhet knytas ihop med  språk/kommunikation.    Barn har stor intresse mot TAKK och nilbilder. Dem upplever aktiviteter som en rolig lek.	Vi alla pedagoger ansvarar och dokumenterar barnens utveckling och lärande med hjälp av olika metoder så som video, foto, samtal och diskussioner, reflektioner observationer, samlingar, blogg, lärlog. Utvärdering kommer att ske genom samtal och reflektion i arbetslaget under hela perioden. Samtidigt kommer vi utvärdera utifrån några frågeställningar: Hur fungerar barngruppen? Vad har vi sett ? Kommer alla till tals? Har barnen ökat sitt ordförråd? Hur kan vi utmana barnen för att gå vidare i utvecklingen?	Pedagoger har skapat alfabeta hörna. Där finns en bok hylla med anpassat litteratur för de yngsta barn.   Vi har olika tematiska lekstationer med didaktiska materialet och leksaker.   Där barn har möjlighet att utveckla kommunikations förmåga, att våga börja prata vanliga ordet i samspel med kompisar.   Materialet är anpassat till konkreta barngrupp (ålder, erfarenhet, intresse). Alla leksaker, böcker, lådor är lätt tillgängliga för alla barn.     Vi har massa fokusveckor och speciella Dibber dagar, där barnen också få möjlighet utveckla sin ordförråd och kunskaper om världen

 

 

 

Frågor för förskollärarens löpande uppföljning - skriv löpande reflektionen i rutan nedan.

Exempel:  

•  

• Vad fungerar bra? 

• Vilka tecken på förändrat kunnande ser vi hos barnen? 

• Vad ser vi för tecken på önskade effekter som vi formulerade i undervisningsplaneringen?

• Utifrån ovanstående – vad behöver förändras/förbättras i undervisningsaktiviteten/området? 

• Vad behöver tas om hand på nästa nivå? Vad behöver rektor förändra i organisationen/förutsättningar?