Akustik åk 8

Vi lär oss om vad ljud är (svängning i materia) och om några egenskaper hos ljud. Bl.a lär vi oss om våglängd, frekvens, starkt och svagt ljud, buller, övertoner, resonans, infraljud och ultraljud

Planering Akustik åk 8, vt 2025

Vi lär oss om vad ljud (svängning i materia) och om några egenskaper hos ljud. Bl.a lär vi oss om våglängd, frekvens, starkt och svagt ljud, buller, övertoner, resonans, infraljud och ultraljud

Lektion	Innehåll	Sidor och uppgifter	Begrepp att kunna
1 (v. 2)	Utdelning av material Introduktion till ljud/akustik Vad ljud är Hörseln Ljudets hastighet	s. 110-111 Uppgifter (”Testa dig” och ”Förklara och resonera”) 6.1-6.4 (s.111)	våglängd svängningstid frekvens hög ton (hög frekvens) låg ton (låg frekvens)
2 (v.2)	Stationslaborationer – undersöka egenskaper hos ljud (vågrörelser/svängningar)
3 (v.3)	Att rita ljud: Frekvens – Hög och låg ton Amplitud – Stark och svag ton Grundton och överton Resonans	s.112-114 Uppgifter: 6.5-6.12 (s. 114)	amplitud stark ton (hög amplitud) svag ton (låg amplitud) resonans   infraljud ultraljud
4 (v.3)	Ljud som inte hörs: infraljud och ultraljud	s. 115 Uppgifter: 6.13-6.16 (s. 115)
5 (v.3)	Störande ljud och att använda ljud (buller, ljudnivå)	s. 116-119 Uppgifter: 6.17-6.22 (s. 117)	buller ljudnivå (decibel) tinnitus
6 (v.4)	Laboration: Bestäm ljudets hastighet i luft	Läs igenom instruktionen och ställ upp en hypotes innan laborationen
7 (v.4)	Rapportskrivning	s. 7-8
8 (v.4)	Dopplereffekten Eko och ekolod	s. 120-121	eko ekolod
9 (v.5)	Repetition	s. 110-124
10 (v.5)	Prov på ”Akustik” (onsdag vecka 5)	s. 110-124

 

Koppling till Centralt innehåll, läroplanen lgr 22:

Om fysiken i naturen och samhället:

·       Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt.

·       Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräk­ningar av densitet och hastighet.

Systematiska undersökningar och granskning av information:

·       Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. For­mulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

·       Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och ut­veck­lingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklarings­modeller­nas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.

·       Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.