Hajen - språkutveckling under Tamburvistelsen del 2

Undervisning under tambur vistelsen del 2

Enhetens Fokusområde

Vetenskapliga Teorier

Systematiskt kvalitets arbete

 

1.     Var är vi nu?

Vi har tidigare arbetat med att introducera och benämna olika klädesplagg för barnen i tamburen, vilket har lagt en grund för deras process inom språkutveckling och självständighet. Däremot upplever vi att barnens förmågor är olik den andre och för att säkerställa allas behov väljer vi att utveckla genom att bygga vidare på detta genom att koppla kläder till väder och låta barnen utforska vilka kläder som passar vid olika temperaturer. Vi vill utveckla deras förståelse för bland annat begreppen varmt och kallt och hjälpa dem att göra medvetna val kring kläder utifrån väderlek såsom snö, regn och sol.

 

Vårt mål är att stärka barnens självständighet genom att ge dem verktyg för att själva kunna resonera kring klädval. Vi ser att vissa barn redan har en grundläggande förståelse för detta, medan andra fortfarande behöver stöd och guidning då barnens mognad samt ålder är olik varandra. Därför anpassar vi undervisningen utifrån barnens individuella utvecklingsnivå men också utifrån gruppnivå där barnen kan bland annat hjälpa varandra. Vi ser även att detta arbete bidrar till att stärka barnens kommunikativa förmåga, vilket är centralt inom det sociokulturella perspektivet på lärande.

 

2   Vilka ord och begrepp kommer vi fokusera på under perioden för undervisning under måltiden?

Begrepp

Vi kommer att arbeta vidare med de klädesplagg vi tidigare introducerat:

• Jacka
• Mössa
• Byxor
• Skor
• Stövlar
• Vantar

Vi kommer nu att koppla dessa till de nya begreppen:

• Varmt
• Kallt
• Sol
• Snö
• Regn

 

Vi strävar efter att arbeta primärt med begreppen ”varmt” och ”kallt” där begreppen ”sol” ”snö” samt ”regn” blir sekundära men också ett hjälpmedel för att utveckla förståelsen mellan varmt och kallt.

Teorier och ramverk

Cummins fyrfältare och Marianis fyrfältare

Cummins fyrfältare hjälper oss att förstå hur vi kan stödja barnens språkutveckling genom att kombinera kognitiv utmaning och stöttning. Modellen har fyra fält där vi kan placera olika lärandesituationer beroende på om de är mer eller mindre kognitivt krävande och om de är kontextberoende eller kontextreducerade.

• B: Kontextberoende och låg kognitiv utmaning: Exempelvis när barnen härmar och pekar på kläder genom bildstöd.
• A: Kontextberoende och hög kognitiv utmaning: När barnen resonerar kring varför vissa kläder passar för olika väder, exempelvis genom att själva matcha bilder av kläder med olika väderförhållanden.
• C: Kontextreducerad och hög kognitiv utmaning: När barnen förklarar för varandra utan stöd vilka kläder som passar vid olika temperaturer.
• D: Kontextreducerad och låg kognitiv utmaning: När barnen lyssnar på en berättelse om kläder och väder utan bildstöd eller andra hjälpmedel.

Marianis fyrfältare fokuserar på trygghet och utmaning, vilket innebär att vi behöver skapa en lärmiljö där barnen vågar utforska och använda sina språkliga och kognitiva förmågor utan att känna osäkerhet.

• Hög trygghet och låg utmaning: Vi introducerar begreppen med hjälp av bilder som stöd och samtal i en trygg och känd miljö.
• Hög trygghet och hög utmaning: Vi låter barnen prova att själva benämna och resonera kring kläder och väder utifrån egna erfarenheter.
• Låg trygghet och hög utmaning: Barnen ombeds förklara klädval utan stöd, vilket kan bli för svårt.
• Låg trygghet och låg utmaning: Om vi exempelvis bara visar bilder utan att engagera barnen i samtal.

 

Genom att kombinera Cummins och Marianis modeller skapar vi en undervisning där vi först bygger trygghet och kontext innan vi utmanar barnen till att använda sina nya kunskaper mer självständigt. Denna process är starkt kopplad till Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, där vi stöttar barnen precis så mycket som de behöver för att ta nästa steg i sitt lärande.

3.    Hur ska vi introducera det för barnen, vilka artefakter ska vi använda?

För att göra begreppen tillgängliga och stödja barnens förståelse använder vi flera artefakter i undervisningen. Vi inspireras av Vygotskijs teori, där artefakter fungerar som verktyg för att göra lärandet konkret och förståeligt. Vygotskijs 

• Kläder som artefakter: Vi använder kläderna – jackor, mössor, vantar och skor – som konkreta verktyg för att låta barnen förstå begreppen. Genom att hålla i och känna på kläderna får barnen en direkt koppling mellan ordet och föremålet. Detta praktiska förhållningssätt stödjer deras språkliga och kognitiva utveckling inom proximal utvecklingszon och stärker deras förmåga att självständigt hantera klädesplagg och relatera dem till olika väderförhållanden.

• Bildstöd och visuella hjälpmedel: Vi använder bilder som visar både klädesplagg och olika väderförhållanden, placerade på väggen i tamburen. Dessa bilder fungerar som visuella artefakter som barnen själva kan använda för att peka på och identifiera vad de behöver. På detta sätt främjas deras självständighet, då de kan använda bildstödet som ett verktyg i sin egen lärprocess.

• Gester och mimik: Vi förstärker vår undervisning med tydliga gester och ansiktsuttryck som stöd för varje begrepp, till exempel att visa genom att ta på en mössa eller peka ut ett regnigt väder. Dessa icke-verbala verktyg hjälper barnen att förstå och förankra orden i verkliga handlingar, vilket gör det enklare för dem att komma ihåg och använda begreppen själva.

Genom dessa artefakter och metoder ger vi barnen möjlighet att successivt utveckla sin självständighet och tillit till sin förmåga att hantera vardagliga rutiner, vilket är centralt i arbetet mot "det kompetenta barnet".

 

4.    Hur kommer vi se resultatet av undervisningen hos barnen?

Sensoriska upplevelser: Barnen får utforska varmt och kallt genom att känna på olika material som bland annat vatten i olika temperaturer för att låta barnen uppleva kontrasten mellan varmt och kallt på sina händer. Detta knyter an till barnens erfarenheter och hjälper dem att relatera begreppen till sin vardag.

Praktiska observationer: Vi går ut och observerar vädret tillsammans. Vi pratar om hur det känns: "Är det kallt idag? Vad behöver vi ha på oss?" eller "Solen värmer, behöver vi en jacka nu?" ”Fryser du om händerna?” Dessa exempel på frågor får oss att utforska konkret behovet av klädesplagg.

Bildstöd och konkreta exempel: Vi använder bildstöd för att förstärka begreppen ”varmt” och ”kallt” samt de olika klädesplaggen. Bildstödet används även för att visa olika väder och matcha kläder till varje situation. Genom att använda verbal kombination och bildstöd får barnen fler sätt att ta till sig och använda språket. Barnen får aktivt vara med och para ihop kläder med olika väderbilder. Bildstöd fungerar som en ingångsport samt som en bro mellan talat språk och barnens förståelse, särskilt för de barn som ännu inte utvecklat ett verbalt ordförråd.

Litteratur och sagor: Vi använder böcker och sagor där karaktärer möter olika väder och behöver anpassa sina kläder. Vi samtalar om vad de hade på sig och varför. Genom att använda litteratur stärker vi barnens narrativa förmåga och ger dem möjlighet att reflektera över klädval på ett berättande sätt.

 

Artefakter enligt Vygotskij: Kläder blir en central artefakt i lärandet. Genom att låta barnen hantera och använda kläder praktiskt i olika sammanhang får de en konkret förståelse för hur kläder skyddar mot kyla eller värme. Bildstöd och konkret material förstärker barnens förståelse för behovet av klädesplagg. Vi låter barnen prova olika klädkombinationer och känna efter själva hur de påverkas av olika lager kläder.

 

Hur kommer vi gå vidare under kommande period?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.