Träklubba

Tillverka en egen träklubba. Genom att tillverka en träklubba får eleverna en gedigen känsla och respekt för klubbans och materialets egenskaper. Eleverna får utveckla kunskaper i planering, genomförande, följa beskrivningar och hantverkstekniker i de olika momenten. Genom att tillverka sina egna verktyg får man en djupare förståelse för verktyget och vad som är viktigt för formen och funktionen.

Träklubba

Skaftet

 

1. Välj vilken ända som ska gå in i klubbhuvudet. Gör ett kryss från hörn till hörn på änden. Ta en syll och bank till försiktigt med en träklubba så att du får ett litet hål i centrum. 

2. Mät från huvudändan 9 cm in på skaftet. Markera med en penna.

3. På den markeringen drar du ett streck med en vinkelhake runt hela skaftet.

4. Ta en passare, ställ in passaren på 1 cm. På skaftets ände där du har krysset gör du en cirkel runt centrumhålet på 2 cm i diameter. 

5. Sätt fast skaftet i såglådan och såga försiktigt ner till tejpen på sågbladet (5 mm djupt) runt hela skaftet

6. Ta ett stämjärn och träklubba och sakta men säkert skala av material runt om änden tills du kommer in till cirkeln på änden av skaftet och ner till det sågade snittet runt skaftet. Så att du har en rund och fin 9 cm lång rund tapp på 2 cm i diameter.

7. På två motsatta sidor av skaftet markera 1,5 och på de andra två motsatta sidorna markerar du 1 och gör sedan följande: 

• För de sidor med 1,5 ställer du in strykmåttet på 1.5 cm och drar en rak linje längst med skaftet. 

• För de sidor med 1 ställer du in strykmåttet på 1 cm och drar en rak linje längst med hela skaftet. Repetera på motsatta sidan.

8. Spänna fast skaftet mellan två bänkhakar och börja hyvla ner hörnen tills du kommer ner till de raka linjerna du dragit med strykmåttet.

9. Fortsätt med rasp och fil tills du har fått ett lent och fint skaft utan hack och ojämnheter. Fortsätt sedan med sandpapper p80 - p250

Huvudet.

 

1. Raksåga ena änden av plankan så den blir 90 grader. Se så ena änden är raksågad. Mät 16 cm in från den raka änden på den tjocka brädan med en penna. Dra ett streck över hela sidan med en vinkelhake. 

2. Såga av plankan vid strecket i såglådan. Spänn fast den tjocka brädan i såglådan och såga av där du har markeringen. 

3. Nu har du en tjock träbit på 16 cm. 

På ovan sidan drar du ett kryss från hörn till hörn. Ta en syll och banka till försiktigt med en hammare/träklubba så att du får ett litet hål. Repetera samma sak på undersidan.

4. Borra ett håll med en 20mm stor borr. Borr först ner till ca halva träbiten. Vänd sedan och borra från andra sidan. 

5. Ta ett strykmått och ställ in på 0.5 cm. Dra sedan jäms med hörnen på alla sidor och kortsidorna.

6. Hyvla ner hörnen tills du kommer ner till strecken. Hörnen på ändarna får du sned hyvla utåt. Annars kommer ändarna flisa upp sig.

7. Hyvla alla sidorna så du får en fin yta. 

8. Putsa med sandpapper 150 sedan 250.

 

Passa ihop huvudet på skaftet.

1. Prova passa in skaftets tapp i det borrade hålet på klubbhuvudet. Raspa och fila på tappen tills huvudet passar hela vägen ner på skaftets tapp. 

2. På tappens ände finns ett litet hål som du markerat tidigare. Dra ett streck över hela änden så du får ett “diameter streck”. Fortsätt dra det strecket hela vägen ner på tappen. Var noga med att strecket är i mitten av tappen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
• förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
• förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Metall, textil, trä och andra material. Materialens egenskaper, användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra.
• Verktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Enkla former av hantverkstekniker och begrepp som används i samband med dessa.
• Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar, hur de kan förstås och följas.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och reflektion över arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Undersökande av olika materials egenskaper och användbarhet i det egna slöjdarbetet.
• Hur färg, form och material bidrar till olika uttryck hos slöjdföremål.

Kriterier

• Eleven formger och framställer på ett delvis genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ.
• Eleven beskriver på ett enkelt sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
• Eleven formger och framställer på ett genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
• Eleven beskriver på ett utvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
• Eleven formger och framställer på ett väl genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
• Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.