Gustav Vasa

Medeltiden avslutades med Stockholms blodbad och följdes av 1500-talet som kom att kallas för Vasatiden här i Sverige. Gustav Eriksson lyckades göra Sverige till ett självständigt land och bytte namn till Gustav Vasa. Under 1500-talet och början på 1600-talet styrs Sverige av släkten Vasa. 

Mål 

• Att ha kännedom om händelserna som leder fram till att Gustav Eriksson Vasa blir kung i Sverige.
• Att ha kunskap om människornas levnadsvillkor under Vasatiden.
•  Att ha kännedom om samhällsförändringar som skedde under Vasatiden
• Utveckla sin förmåga att resonera om orsak och konsekvens, förändringar och samband, likheter och skillnader, tolka och värdera källor och begrepp.

Arbetssätt och redovisningsform

• Vi ska läsa, ha genomgångar och svara på frågor utifrån läroboken och filmer. 

• Vi ska arbeta muntligt och skriftligt med arbetsuppgifter som hjälper oss att få kunskap om hur Sveriges historia har sett ut.

• Vi kommer att spela teater kring Gustav Vasas liv.

• Du bedöms utifrån de uppgifter vi gör på lektionerna, samt en skriftlig bedömningsuppgift.
  
  
  

  Visa din kunskap - Bedömning

   

  Du visar att:

  • du har kunskaper om Vasatiden, både personer och händelser,

  • du kan resonera kring orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor,

  • du kan berätta hur Vasatiden har påverkat vår tid ,

  • du kan analysera och värdera olika historiska källor,

  • du kan använda historiska begrepp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.