Sagor

Undervisningsplan:

1. Nulägesbeskrivning.

 

Just nu ser vi ett stort intresse av läsning hos barnen samt sång , rim och ramsor, skrift och rollek.

Detta vill vi ge barnen möjlighet att fördjupa sig vidare i inom tema sagor. 

Under denna termin kommer vi att arbeta med "sagan om pannkakan", utifrån barnens intresse. Vi arbetar med att stärka barnens självbild och identitets upplevelse genom lekar med deras namn. Vi kommer att sätta fokus på språkets form genom att rimma på namn och även sång.  Vi vill ge barnen möjlighet att känna rytmen i språket och melodin med hela kroppen.

Vi kommer även att lägga vikt och fördjupa barnens förståelse för ord och språkliga strukturer genom lek och repetition. Barnen får öva på att återberätta och interagera med sagan.

Just nu är de äldre barnen intresserade av olika geometriska former såsom cirkel, triangel, kvadrat osv.

Hur ser en pannkaka ut? Vilken form har en pannkaka? Var kan vi hitta den här formen?

De yngre barnen är mer intresserade av alla djur i sagan (hönan, tuppen, ankan, haren och räven). Hur låtar djuren i sagan? Var bor djuren? Det bli även många besök till Akalla by för att titta närmare på djuren.

 

 

"Sagan om pannkakan"  av Anna Högglund är en klassisk svensk bilderbok  som handlar om en förrymd pannkaka som rymmer från en mamma och sju hungriga barn, Pannkakan bestämmer sig att rulla ut  i världen och träffar många som vill äta upp den Grisen, ankan, tuppen , hönan osv. För varje gång den rymmer igen så sjunger den en sång som blir längre och längre för varje gång. Pannkakan blir till slut överlistad av en räv som äter upp den. 

 

Vi kan se att den språkliga nivån skiljer sig i barngruppen och att vi behöver utveckla och utmana deras  språkliga och kommunikativa förmåga. 

De visar ett stort intresse för sagor, bokstund och bibliotekets besöken.  De vill gärna att vi läser för de vid olika tillfällen under dagen. Vi erbjuder gemensamma högläsnings stund med boksamtal, sånger och rim och ramsor varje dag i små grupper.

 Vi kan även se i deras lek och skapande att det har stor fantasi som ibland kan bli egna sagor och berättelser .I leken  får barnen möjlighet att öva empati, social och verbal kompetens och kommunikation.

 

Mål

 

  Att ge barnen ett större intresse för litteratur, böcker och utveckla deras ordförråd . 

 

1. Utgå från de övergripande målen i utbildningsplanen/enhetsmålen.

 

-Vad är barnen upptagna med utifrån målområden?

 

Språk:

 

•  Alla barn får möjlighet att utveckla metakognitiva samtal genom att pedagogerna fångar alla tillfällen för språkutveckling i alla aktiviteter.
• Alla barn får ett varierat bok/läsutbud som omfattas av olika textformer och textgenrer. Sagor, fakta, lyrik, dikt, poesi, manualer, recept, böcker, tidningar, artiklar, digitala verktyg med mera 
• Alla barn får tillsammans med vuxna utforska texter genom högläsning, återgivande, berättande, beskrivande, skrivande, förklarande, instruerande och diskuterande. 
• Alla barn får möjlighet att språkutveckla det svenska språket utifrån sin egen förmåga

 

 Vi arbetar med tillgängliga lärmiljöer som främjar barnens språk och lek.

 Alla barn får möjlighet till att besöker biblioteket och även vara med  i bokstunden som är inplanerat två gånger i månaden.

 

Pedagoger är aktiva, närvarande och språkmedvetna (använda sig av ord bank, begrepp, avancerat språk och takk , sång och text).

 

Naturvetenskap, Matematik och teknik:

I undervisningen ska barnen erbjudas olika arbetssätt som främjar och stödjer deras förändrade kunnande inom matematik, naturvetenskap, teknik skapande med hjälp av olika material och konstruktion. Barnen ges möjlighet att använda och pröva olika verktyg, material och tekniker.

 

Vi kommer att arbeta utifrån barnens intressen och nyfikenhet för teknik i vardagen och avdelningens miljö (av/påklädning, hälla vatten, dela mat, handtag, öppna/stänga vattenkranen) naturvetenskapliga experiment, kretsloppsbesök för fem-åringar, promenader i närområde och till skogen, samt matematiska utmaningar i form av bygg och konstruktion samt spel.

 

 

Fysisk aktivitet: vi arbetar efter stadsdelens rörelsestrategi 

 

Minimitid utomhus 3 timmar per dag. Lämning och hämtning sker utomhus. Barnen är utomhus både förmiddag och eftermiddag. Organiserade, pedagogledda och pulshöjande aktiviteter minst 20 minuter/dag. Aktiviteterna kan med fördel delas upp i flera kortare pass varje dag, t ex 10 min förmiddag och 10 min eftermiddag. Besöka natur minst en gång/vecka. Detta kan vara en park med kuperat terräng och "skogskänsla”, men helst av allt ”riktig” skog.
 

Vi kommer att arbeta

• skogen minst en gång i veckan
• Promenader i närområden
•  pulshöjande aktiviteter vid morgonrörelse (varje avdelning ansvarar för en dag),
• pedagogledda lekar ute på gården med medlekande vuxna.
•  Idrottslekis för fem-åringar,
• fredagsvila på äldre barns avdelningar; främjar avslappning och återhämtning.
• Barnens val,  Barnen röstar varje Fredag vilken park de ska besöka.

 

 

 

Delaktighet & inflytande: 

 

Vi utgår från barnets bästa och barns rätt till delaktighet och inflytande. Vi stödjer barnen i att utveckla förståelse för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. 
Barnen ska ha inflytande över dokumentation av det egna lärandet och hur det presenteras.
Vi respekterar varje barns personliga och kroppsliga integritet. Därför är vi noga med att barnen görs delaktiga i de olika omsorgssituationerna. 

 

Vi kommer att arbeta genom ett normkritiskt förhållningssätt i hur vi pedagoger bemöter alla och varje barn, och genom att använda oss av ”feedback-trappan” pedagoger emellan, detta kopplar vi till artikel 3 och 12 i barnkonventionen.

 

 

Vad kan vi erbjuda mer som vi inte erbjuder idag?

 

Att vi pedagoger tillsammans med barnen skapar en teater föreställning.

 

 

2. Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande

 

"Hur synliggörs transdisciplinära /multimodala läroprocessen i förhållande till barns lek  genom olika litteratur ? Och i arbetet med barnen har vi projektfrågan " vem blir jag i leken" Alla barn ska känna sig trygga i barngruppen och leken ska vara spontan, lustfylld och frivillig för dem som deltar och den ska vara fri .

 Det är pedagogernas ansvar att ge barnen förutsättningarna för lek genom att erbjuda tid, inspirerande miljö samt stöd att förstå leksignalerna .

Att ge barnen ett större intresse för litteratur, böcker och utveckla deras ordförråd.

 

 

1.  Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden

 

 

LPFÖ:

"Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande"

 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra"

 

 

1. Organisering av miljö - material för att nå målbilden

 

 

 

A. Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

 

• Vi strävar att ha en  organiserad och inbjudande och norm kreativt pedagogisk lärmiljö på avdelningen, där barnen är delaktiga i utformning av miljö, material ,aktiviteter som erbjuds, samt att de har inflytande över deras val av uttrycksformer.vi vill att ge barnen möjlighet att kunna utforska olika böcker och gärna få möjlighet att kunna berätta om sina fantasier och sago berättelser . Leka teater.

• Laminera sagoboken  sagofigurer som inspiration i miljön med rekvisita där barnen har tillgänglighet till att dramatisera sagan med bild och text och sång.

 

 

B.  Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

 

 

•                Tillgänglig material som stödjer barnens språk utveckling
•                 Närvarande och medlekande pedagoger
•                 Superstruktur erbjuder barnen olika stationer med olika variationer av material , lek, och spel som stödjer barnens lek och språk utveckling
•                Fysiska aktiviteter med fokus på grovmotorik, uppmuntrar barnen till att använda sig av tex förskole gårdens förutsättningar, genom att klättra, gå på                    trappan , cykla osv..
•               Dans och musik är en stor tillgång för ett gemenskap samt glädje och trygghet.

 

 

 

 

 

 

1. Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen för att stödja barnens utveckling och lärande kopplat till målbilden och de valda läroplansmålen.

Arbeta i  mindre grupper, vara lyhörda, nyfikna och närvarande. Ställa öppna och ledande frågor till barnen för att skapa möjligheter för samtal och diskussion. Som pedagoger bör vi lyssna och utgå från deras intresse och nyfikenhet, då kan vi ge förutsättningar för utveckling och lärande på ett roligt och meningsfullt sätt. Vid varje planeringstid ska vi reflektera kring; hur har vi kommit vidare med temat. Vad varje pedagog har planerat inför aktiviteten osv. Som pedagog måste vi vara närvarande och medforskande.  Använda oss av pedagogisk dokumentation som verktyg i syfte att reflektera kring barnens utveckling och lärande

 

 6.Hur kommer ni arbeta med måltidspedagogilen utifrån projektet?

Måltids pedagogiken

Måltids pedagogiken är inte bara en pedagogik som lär barnen att pröva nya maträtter, utan ett förhållningssätt som ökar barns inflytande, delaktighet och självkännedom. Det är ett sätt göra barnens delaktiga . Barnen tar själva  till sig av det de vill äta och pedagogerna stödjer och inspirerar till att våga smaka maten. Vi har dock delat upp barnen i tre olika matbord med olika ålders indelade grupper för att skapa ett samtals forum kring måltids pedagogik. Pedagogerna roterar sina platser veckovis, så att alla få möjlighet att bekanta sig med barnen under måltiderna.

 Vi har duk värdar, varje dag får två barn vara med och duka fram måltiden tillsammans med en pedagog .

Varje barn ska få möjligheten att ta eget ansvar och utveckla sin självständighet och förmåga att använda enkel matematik på ett lustfyllt sätt i vardagen. Vi vill att barnen ska få möjlighet att hjälpa till vid dukningen och på så vis lära sig saker som att tillsammans räkna hur många knivar och gafflar som behövs, på vilken plats ska dem ligga, vad mer behövs på bordet, gå och fråga efter saker i köket. Vi ser detta som ett lustfyllt undervisningstillfälle som utgår ifrån barnens intressen.

Vi erbjuder även månadens frukt och grönsak till barnen för att väcka deras nyfikenhet och lusten till att smak, känna och lukta. 

.

- Aktiviteter/tema kopplat till målbilden

• Skogen ( i två olika grupper en gång i veckan )
• Estetiska uttrycksformer
• Utforskning av närområdet ( promenader, parker osv…)
• Högläsning
• Sångsamling varje fredag

 

 

Så här ska vi använda pedagogisk dokumentation som stöd för vårt systematiska kvalitetsarbete.

Ta bilder på barnens görande och låta barnen samtala reflektera utifrån bilder, återberätta och reflektera på sätt kunna få fatt på barnens intresse och hur vi kan fortsätta arbetet vidare.

 

 

1.  Vad behöver vi för nya kunskaper/kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete?

 

1.  (Tankekarta)