Vasatiden

Följ med på en spännande resa tillbaka till 1500-talets Sverige! Under den här perioden förändrades vårt land på ett sätt som påverkar oss än idag. Vi ska lära känna Gustav Vasa – bondesonen som blev kung och formade det Sverige vi känner till. Hur kunde en man som först jagades genom skogar och gömdes i lador bli en av Sveriges mäktigaste kungar? Vilka förändringar genomförde han och hur påverkade de människors liv? Under detta arbetsområde kommer vi att ta reda på hur Gustav Vasa bröt Sverige ur Kalmarunionen, varför han införde reformationen och hur hans beslut påverkade både kyrkan och folket. Vi kommer också att utforska hur det var att leva under Vasatiden, vilka som bestämde och vilka som fick rätta sig efter kungens vilja.

Så här kommer vi att arbeta

Under de kommande veckorna kommer vi att ta oss igenom Vasatiden genom en kombination av läsning, diskussioner, analyser och övningar. Vi kommer att använda läroboken (s. 124–143), arbetsboken, begreppslistor och historiska källor för att skapa en bred förståelse för perioden.

Varje vecka har vi tre lektioner där vi fokuserar på olika delar av Vasatiden. Vi kommer att:

📖 Läsa och sammanfatta viktiga händelser – Vi går igenom lärobokens texter och diskuterar innehållet tillsammans.

💬 Diskutera och reflektera – Vi använder diskussionsfrågor och gruppuppgifter för att förstå hur människor tänkte och levde under denna tid.

📅 Skapa tidslinjer och historiska översikter – För att få en klar bild av Vasatidens händelser kommer vi att sammanställa tidslinjer där vi markerar viktiga årtal och förändringar.

🎭 Rollspel och dramatisering – Vi sätter oss in i olika personers liv under Vasatiden, exempelvis en bonde som betalar skatt, en fogde som samlar in pengar eller en präst som får se kyrkan förändras.

🔎 Arbeta med historiska källor – Vi kommer att analysera utdrag från Gustav Vasas krönika och diskutera hur man kan vara källkritisk.

🧩 Arbeta med begrepp och viktiga personer – Vi lär oss ord och begrepp som är centrala för att förstå Vasatiden, som fogde, reformation, knekt och arvrike.

🎯 Repetera och träna inför provet – Genom quiz, gruppuppgifter och sammanfattningar säkerställer vi att alla förstår innehållet och är redo för provet.

---

Vad du ska kunna efter avslutat arbetsområde

Efter att vi har arbetat med Vasatiden ska du kunna förklara och diskutera följande områden:

📌 Hur Gustav Vasa blev kung

• Vad Kalmarunionen var och varför Sverige bröt sig ur den.
• Vad som hände vid Stockholms blodbad och varför det var en avgörande händelse.
• Hur Gustav Vasa organiserade sitt uppror och fick stöd av Dalarna.

📌 Hur Sverige förändrades under Gustav Vasas styre

• Hur Gustav Vasa stärkte kungamakten och minskade adelns och kyrkans makt.
• Varför han införde arvkungadöme och vad det innebar för Sverige.
• Hur han använde skatter för att bygga upp landet och varför detta ledde till missnöje.

📌 Hur människor levde under Vasatiden

• Vilka de fyra stånden var (adel, präster, borgare, bönder) och vilken roll de hade i samhället.
• Hur böndernas liv såg ut och varför många gjorde uppror mot Gustav Vasa.
• Vilka skillnader det fanns mellan rika och fattiga.

📌 Reformationen och förändringarna i kyrkan

• Varför Gustav Vasa bröt med den katolska kyrkan och införde protestantismen.
• Vilka konsekvenser detta fick för kungen, prästerna, nunnorna och folket.
• Hur Bibeln översattes till svenska och varför det var viktigt.

📌 Gustav Vasas söner och deras tid vid makten

• Hur Sverige styrdes av Erik XIV, Johan III och Karl IX.
• Vilka konflikter och förändringar som skedde under deras tid.
• Vad som var typiskt för Vasasönernas styre.

📌 Hur vi vet vad som hände under Vasatiden

• Vilka historiska källor vi har från denna tid.
• Hur vi kan vara källkritiska när vi läser berättelser om Gustav Vasa.

📌 Hur Vasatiden påverkar oss idag

• Varför Gustav Vasas namn fortfarande används (t.ex. Vasaloppet, Vasamuseet).
• Hur reformationen förändrade Sverige för alltid.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
• Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några välgrundade exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
• Eleven ger exempel på hur och i vilket syfte historia kan brukas i olika sammanhang.