Motorik och rörelseglädje i skogen! Hållbar utveckling till kropp och själ!

I skogen finns många tillfällen att uppmuntra till motorik, kroppsuppfattning och rörelseglädje! Vi vill förmedla vikten och glädjen av att röra på sig. Vi vill ge barnen möjlighet till ett lustfyllt lärande, där barnen får utveckla en tilltro till den egna förmågan. Vi vill bygga en grund till att rörelseglädjen följer dem genom livet och utgör grunden till ett hållbart leverne. Samtidigt förmedlar vi vikten av att också ta hand om den natur vi lever i och utvecklar barnens kunskaper om djur och natur, så att barnen även fortsatt får växa upp i en hållbar natur.

Vad? Varför?

Syfte/mål:

Förskolan är en viktig arena för att ge barnen förutsättningar och inspiration till rörelseglädje, fysisk aktivitet, utforskande och lek. De fysiska aktiviteter vi erbjuder och skapar förutsättningar för kan ha många goda effekter på barns välbefinnande och hälsa – minskad stress, förbättrad motorik, ökad kondition och muskelstyrka. Rörelse är helt avgörande för att skelett, musklernas arbetsförmåga och hjärta, lungor och blodomlopp ska stärkas. Vårt mål är att den fysiska aktiviteten blir en naturlig del i både undervisning och i den miljö som barnen möter här på Björken, för att ge barnen förutsättningar för att skapa en hållbar livsstil som förhoppningsvis varar livet ut. Vi vill också att barnen ska ges kunskap om naturen och att de ska känna glädje i naturen och ser vikten av att ta hand även om den. 

 

Vilka läroplansmål ska vara i fokus och varför väljer vi dessa? Vad i utvecklingsplanen vill vi arbeta med? 

 

Vi vill ge ”varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.” Vi vill också ge barnen ”medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet”

På våra promenader i skogen är det viktigt att vi ger varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ”samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.”

Vi vill också att barnen ska se samband i naturen och upptäcka naturens olika kretslopp samt få förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Vi vill att barnen genom detta ska få mer förståelse för hur människorna påverkar naturen och omgivningen med våra handlingar. 

Vi vill att barnen ska utveckla en förmåga till balans mellan aktivitet och vila genom miljön i skogen och de hjälpmedel såsom vagnar som tar många barn.

Förbedömning

Vad ser vi att barnen kan? Vad ser vi att barnen är nyfikna på?

Barnen (1-3 år) balanserar ofta ute på sandlådskanten och går balansgång, även inne finns balansplattor som barnen gärna balanserar på. Sånger (med rörelser) om kroppen och dans är också omtyckta av barngruppen. Barnen är intresserade av de miljöbilder på skog, växter och djur som vi har på avdelningen. Barnen ber om att få gå på utflykt till skogen. Barnen är öppna över att utforska naturfenomen och har funderingar över tecken på årstidens växlingar. 

 

Hur?

Metod:

Hur ska vi arbeta tillsammans med barnen i projektet? Hur tillgodoser vi det flerstämmiga lärandet/att barn lär på olika sätt?   

 

Genom leken och undervisning skapar vi lärande situationer för att konkretisera hållbar utveckling, tex omsorg om djur och varandra, vår natur och material. Vi har sortering som ett samlingsmaterial inne och som en större aktivitet även i skogen. Vi uppmuntrar barnens egna vilja att leta skräp.

Kunskap om naturen presenteras i bilder, böcker, filmsnuttar, och i konkreta upplevelser av tex grodor, sniglar maskar, blommor, vattnets olika former mm. 

Vi låter barnen prova motoriska utmaningar i sin egen takt, presenterar olika utmaningar och uppmuntrar dem att våga. Barnen får växla i vagnen mellan aktivitet och vila. Skogen ger oss skydd från både regn och kyla.

På hela förskolan arrangerar vi Vårruset som sker i skogen som också bidrar till en känsla av gemenskap, en chans att heja på och bli hejad på och rörelseglädje. Barnen har då fått uppleva stigarna i skogen innan vilket ger en ökad trygghetsnivå. 

 

Skogen är full av lärande och är en plats som inbjuder till rörelse. Vi tränar motorik när vi klättrar på stenar och träd. Vi lär oss om årstidsväxlingar och om det som växer och bor i skogen. Vi öppnar upp för frågor om vår plats i naturen, allemansrätten och vad vi kan göra för att ta hand om skogen. Vi lär oss former för hur vi kan gå fritt och när vi ska komma tillbaka till gruppen och om när vi ska turas om. Vi kan samla på naturmaterial till kommande projekt. Men framförallt ger skogen oss en positiv känsla och glädje!  

 

I skogen kan vi träna på begrepp och vad vi kan göra för att vara varsamma om naturen. Siffrorna på holkarna eller skyltar är en annan sak barnen kan fundera över. Pinnar och kottar mm kan användas för att öka den matematiska förståelsen och lära sig matematiska begrepp.

 

Hur gör vi barnen delaktiga i processen?

 

Förutom att barnen får välja sin egen takt och bygga upp en trygghet i att de kan och vågar under processen så får barnen själva vara med och önska vägar. Barnen berättar gärna för oss om de redan känner till platserna vi besöker tillsammans och om vilka upplevelser som de vill återuppleva.

 

Hur kan miljö och material utmana och levandegöra projektet både ute och inne? 

Skogen är en av de viktigaste lärmiljöerna här på Björken. Vi går till skogen så mycket vi kan! Det här året har det blivit än mer tillgängligt då vi har nya vagnar som gör att vi kan komma längre innan energin tryter och upptäcka flera olika naturmiljöer i vår närmiljö. Inne levandegör vi skogen genom bilder på väggar på djur, växter och på barnen i tidigare upplevd utflykt. Vi har skogen även i kuben och svampar på pallar. I övriga projekt såsom tältprojektet och adventskalender tar vi upp kunskap om djur i litteratur och i filmer. Vi har även djur i lekmiljön för att uppmuntra till samtal om djur.

Hur dokumenterar vi processen?

Med hjälp av bilder och filmer gör vi barnen medvetna om sin progression och vi reflekterar över våra metoder och barnens lärande under avdelningens reflektionstillfällen. 

Vem/vilka?

Alla barn och pedagoger. I både mindre grupper och som gemensam grupp. 

Var/när?

I skogen, i innemiljön, på samlingen och integrerat in i andra projekt och undervisning under hela dagen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

Uppgifter

Reflektionsfrågor

Projektreflektion – Hur och varför blev det?

(Skriv i reflektionsrutan för personal under planeringen).

Nådde vi resultatet (vårt mål)?

-Vilket lärande kan vi se hos barngruppen eller hos enskilda barn efter aktiviteten?

Framgångsfaktorer

-tex: lärmiljö, materialval, pedagogernas roll och förhållningssätt, hur aktiviteten introducerades, gruppsammansättning eller andra förutsättningar

Förbättringsområden

-tex: varför blev det inte som vi önskade, var aktiviteten lagom utmanande, vilka förutsättningar behöver ändras, vad kan bli bättre till nästa tillfälle? (se exempel från framgångsfaktorer)

Hur går vi vidare?

-tex: Vilka intressen hos barnen kan vi bygga vidare på, vilka behov i barngruppen ser vi att vi behöver utveckla efter den här aktiviteten osv?

Analysfrågor

Används vid djupanalys.

Djupanalys sker alltid vid projektavslut eller vid behov av avstämning under projektets gång.

Synliggör vad vi gör, varför och vad det leder till.

Skriv i reflektion/analysrutan för personal under planeringen.

1. Sammanfatta och jämföra

Genom att titta på och jämföra våra reflektioner värderar och summerar vi det vi ser (vårt resultat) och hittar skillnader och mönster.

Vad ville vi?

Kom vi dit vi ville? Vad blev det för resultat?

Vilken förändring har skett i barngruppen under arbetet mot målet?

Vilken förändring har skett hos de enskilda barnen under arbetet mot målet?

2. Tolka

Ta fram tänkbara anledningar för vad som kan förklara resultatet. Titta på det som finns mellan raderna.

Hur kan vårt arbetssätt och organisation av undervisningen, det vi gjort eller inte gjort, förklara resultaten?

Vilka förutsättningar fanns och hur kan de ha påverkat resultatet?

3. Problematisera och kritiskt granska

Hur vet vi det vi vet? Vilka ”bevis” har vi?

Behöver vi veta mer för att kunna göra en djupare analys, hur ska vi ta reda på mer?

Hur ska vi få mer kunskap till nästa gång?

4. Samlad analys

Vilka slutsatser kan vi dra av den genomförda analysen, vilka lärdomar tar vi med oss till nästa projekt?