Organisk kemi - kolets kemi VT25

I detta arbetsområde kommer du lära dig att kol ingår i miljontals olika kemiska föreningar, att det finns inuti allt levande och att det har massor av olika användningsområden. Denna planering innehåller lektionsupplägg, läxor, checklista och begrepp.

Organisk kemi - kolets kemi

Kemi direkt.

Planering och mål åk 8 vt 25.

Planering:

Vecka 12

Torsdag 20/3

Vikarie - Uppstart "Kolets kemi kap 3"

Läs s. 106-110

Fredag 21/3

Vikarie - Binogi - kol och kolföreningar 3 filmer:

Kemi - Grundämnet kol

Kemi - Kolets kretslopp

Kemi - Organisk kemi

 

+ tillhörande quiz 

 

Vecka 13

Måndag 24/3

Vi läser "Kolväten en viktig grupp av kolföreningar" s. 111-117 och svarar på tillhörande frågor s 117.

Vi svarar på frågorna "Varför binder kol så lätt till andra ämnen?" och "Vad är enkel-,dubbel- och trippelbindningar"?

För filmer tillhörande sidorna:

Kemi - Kolväten
Kemi - Mättade och omättade kolväten

Onsdag 26/3

Simning spanska 8:45-11:00

Vi läser om "Fossila bränsle" s. 118-125 + svarar på frågor s 125

 

Gemensamt: Fysik - Fossila bränslen + gör quiz i helklass

Torsdag 27/3

Vi läser om "Fossila bränsle" s. 118-125 + svarar på frågor s 125

Lektionens mål: Läs och resonera utifrån texten “Vilken växthusgas är farligast” s. 126-127 parvis och sedan helklass.

 

Fredag 28/3

Vi läser "Alkoholer" s. 128-133

Kemi - Alkoholer

 

Övningsblad 3.39 “Vad används alkoholer till?”

 

Vecka 14

Måndag 31/3

Vi laborerar med bioplast, resultaten bör bli klara till fredagens lektion.

Onsdag 2/4

Vi läser om "Organiska syror och estrar" s. 134-137.

Demonstration om hur estrar fungerar (mer om syror och deras motsvarighet baser i åk 9).

Torsdag 3/4

"Livets kemi" s. 138-139 är repetition om fotosyntes och cellandning.

Vi börjar titta på näringsämnen och hur de är uppbyggda. Kolhydrater, fetter och proteiner.

Fredag 4/4

Vi noterar resultatet från laborationen i måndags och diskuterar resultatet (analys) tillsammans i grupper. 

Läxa: lämna in diskussion om resultat på Classroom.

Vi fortsätter sedan arbetet med kolhydrater, protein och fetter. s. 138-151

Vecka 15

Måndag 7/4

Arbete med uppgift “Forskningsresa” s. 153.

(tillhörande sidor är 138-151)

 

Läxa: lämna in svaren på frågorna till uppgiften i Classroom 

Onsdag 9/4

Repetition - svara på frågor "Beskriv och förklara" s. 154

Torsdag 10/4

Repetition

Fredag 11/4 

Repetition

Vecka 17

Onsdag 23/4

Repetition

Torsdag 24/4

Repetition

Fredag 25/4 

Prov - kolets kemi /organisk kemi

Checklista inför provet

Du ska kunna:

• Beskriva vad organisk kemi är.
• Beskriva de former av rent kol som finns och vad de kan användas till.
• Beskriva vad kolväten är och var de finns.
• Beskriva begreppen summaformel och strukturformel.
• Beskriva dubbel- och trippelbindningar och skillnaden mellan mättade och omättade kolväten.
• Förklara hur man kan använda omättade kolväten för att tillverka olika polymerer.
• Förklara vad en polymer är.
• Beskriva vad fossila bränslen är och hur de bildas.
• Beskriva hur man separerar olika kolväten från råolja.

• Beskriva vad som bildas när fossila bränslen förbränns.

• Förklara skillnaden mellan förnybara och icke förnybara energikällor.

• Förklara skillnaden mellan fossila bränslen och biobränslen.

• Beskriva vad en alkohol är, hur den är uppbyggd och ge exempel på vad de kan användas till.

• Beskriva vad en ester är, hur de framställs och vad de kan användas till.

• Beskriva vilken funktion kolhydrater, proteiner och fetter har för funktion i människokroppen.

Här följer begrepp med förklaringar indelade efter avsnitt - hjälpmedel.

 

Kol ett spännande ämne

Diamant
Det är en form av kol där alla kolatomer binder tätt till fyra andra kolatomer och det hårdaste ämnet i naturen.

Naturlig diamant
Det är den sortens diamant som bildas av kolföreningar och som omvandlas av det mycket höga trycket och värmen i jordens inre under en lång tid, kallas också för äkta diamant.

Konstgjord diamant
Det är en diamant som är tillverkade av grafit och den allra första framställdes år 1953 av företaget ASEA i Västerås.

Grafit
Det är en form av kol där kolatomerna ligger i skikt ovanpå varandra, ämnet leder ström och färgar av sig.

Fulleren
Det är en form av kol där kolatomerna är bundna till varandra i form av en boll.

Grafen
Ett kolbaserat ämne som påminner om grafit i strukturen men består enbart av ett skikt.

Amorft kol
Det är former av kol där kolatomerna inte är regelbundet ordnade i mönster, till exempel stenkol, träkol, aktivt kol.

Aktivt kol
Det är ett svart pulver som är mycket bra på att binda andra ämnen och därför används det bland annat inom sjukvården vid akut förgiftning eller för att rena luft i ventilationssystem.

 

Kolväten en viktig grupp av kolföreningar

Kolväten
Det är föreningar som bara innehåller kol och väte.

Metan
Det är en kemisk förening med kol och väte, CH4, den kallas också för gruvgas eller sumpgas och är lukt- och färglös.

Metanserien
Det är en serie av kolväten som bygger på antalet kolatomer i molekylen. 

Gruvgas
Det är en form av metan som finns i gruvor.

Sumpgas
Det är en form av metan som kan bubbla upp i myrar och bildas i tarmarna hos idisslare.

Summaformel
Den talar om vilka och hur många atomer av olika slag som finns i molekylen.

Strukturformel
Den ger en förenklad bild av hur en molekyl är uppbyggd.

Bindning
Det är den kraft som håller samman atomer med varandra i kemiska föreningar och molekyler.

Enkelbindning
Det är bara ett par elektroner som binder samman två atomer. Metanserien består av molekyler med enkelbindningar. 

Dubbelbindning
Det är två par elektroner som binder samman två atomer.

Trippelbindning
Det är tre par elektroner som binder samman två atomer.

Mättat kolväte
Det är ett kolväte som bara har enkelbindningar.  

Omättat kolväte
Det är kolväten som har dubbelbindningar eller trippelbindningar. Dessa bindningar är enklare att bryta än enkelbindningar. 

Polymer
Det är en jättemolekyl som består av en lång kedja med upprepade småmolekyler (monomerer) som är ihopkopplade. Alla plaster består av polymerer. 

Syntetisk
Det kallas en produkt som är framställd genom kemisk reaktion, det används ibland också för att beskriva produkter som är tillverkade på konstgjord väg.

 

Fossila bränslen

Fossila bränslen
Det är bränslen som kommer från växter och djur som levde för miljontals år sedan, till exempel är det kol, olja och naturgas.

Icke förnybara energikällor
Det är energikällor som använder sig av fossila bränslen.

Naturgas
Det är ett fossilt bränsle i gasform.

Gasol
Det är en blandning av propan och butan som används i spisar och i laborationssalar.

Råolja
Det är kolväten med långa kolkedjor som finns på havsbotten eller i marken.

Fraktionerad destillation
Det är ett sätt att skilja ut olika kolväten ur råolja med hjälp av destillation.

Fraktioneringstorn
Det är en anordning där råolja hettas upp och olika kolväten separeras.

Bensin
Det är ett bränsle som består av en blandning av flytande kolväten med 5-10 st. kolatomer som används som bränsle i bilar.

Diesel
Det är ett alternativt bränsle som består av kolkedjor med 10 – 22 kolatomer som används bland annat som bränsle i bilar och lastbilar.

Fotogen
Det är ett bränsle som består av kolkedjor med 10 – 16 kolatomer som används framför allt i motorer hos fartyg och flygplan

Torv
Det är ett fast bränsle som bildats på botten av sjöar eller i mossar.

Stenkol
Det är ett fast bränsle, en brännbar stenart, som bildats under flera hundra miljoner år och som har en kolhalt på 90 %.

Förnybara energikällor
Det är ett gemensamt namn på den energi vi får från bland annat vindkraft, vattenkraft och solceller.

Biogas
Det är den gas som bildas när organiskt material bryts ner, det kan användas som bränsle i bilar och bussar.

 

 

Alkoholer

Alkohol
Det är en bakteriedödande vätska som är brännbar, giftig och ofärgad.

Råvara
Det är det ursprungliga materialet eller resursen som används för att tillverka något.

OH-grupp
Det är en molekyl som består av en syreatom och en väteatom.

Lika löser lika
Det är en minnesregel för lösningsmedel, att två vätskor med liknande uppbyggnad löser sig i varandra.

T-sprit
Det är ett rengöringsmedel som består av etanol och ett medel som gör den odrickbar.

Träsprit
Ett annat namn på metanol.

Denaturerad
Det kallar man en alkohol som tillsats med ett medel för att göra alkoholen odrickbar.

Etanol
Det heter den alkohol som finns i öl, sprit och vin men det används också som bränsle i bilar och bussar.

Glykol
En alkohol som innehåller två OH-grupper och används bland annat som kylarvätska i motorfordon.

Tvåvärd alkohol
En alkohol som innehåller två stycken OH-grupper.

Glycerol
En alkohol som innehåller tre OH-grupper och används bland annat i hudkrämer.

Trevärd alkohol
En alkohol med tre OH-grupper.

 

 

Organiska syror och estrar

Organiska syror
Det är en kemisk förening som innehåller kol, väte, syre och minst en karboxylgrupp (summaformeln slutar på -COOH).

COOH-grupp
En molekyl som består av en kolatom, två syreatomer och en väteatom och kallas för en karboxylgrupp.

Karboxylsyra
Det är en syra som innehåller en eller flera COOH-grupper.

Metansyra
Den kallas också för myrsyra då den upptäcktes första gången i rödmyror.

Etansyra
Den kallas också för ättiksyra och finns i livsmedel, både som smaksättare och för att öka hållbarheten.

Butansyra
Kallas också för smörsyra för att den bildas när sockret i fett bryts ner av bakterier, det vill säga när smör härsknar och det luktar väldigt illa.

Estrar

Estrar är en grupp av kolväten som luktar. Dessa kemiska lukter finns naturligt i till exempel frukt men kan också tillverkas genom en kemisk reaktion. När en alkohol och en syra blandas försvinner de frätande och giftiga egenskaperna och i vissa fall uppstår en trevlig lukt. I andra fall uppstår en otrevlig lukt eller ingen lukt alls. Alkohol + Syra →  Ester + Vatten

 

Livets kemi, kolhydrater, fetter och proteiner

Fotosyntes
Den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska bindningar. Sker i kloroplasterna, som innehåller det gröna pigmentet klorofyll. Solljus + koldioxid (CO2) + vatten (H2O) = Druvsocker (C6H12O6) + syre (O2)

Cellandning
Omvända processen från fotosyntes. Druvsocker (C6H12O6) + syre (O2) = solljus + koldioxid (CO2) + vatten (H2O)

Processen sker i våra celler i kroppen för att få energi, druvsocker finns i godis och frukt och behöver inte brytas ner utan kan tas upp direkt av blodet. 

Kolhydrater

Druvsocker (glukos) i olika längder kallas för kolhydrater: i sin enklaste form använder växter druvsocker som näring när solen inte skiner (cellandning). Stärkelse är längre kedjor av druvsocker som växterna tillverkar för att lagra energi. Ännu längre kedjor kallas cellulosa. Cellulosan bildar fibrer som bygger upp blad, grenar och trädstammar. 

Fruktos - enkel sockerart (monosackarid)
Har samma kemiska formel som glukos (C6H12O6) men har en annan strukturformel. Innan kroppen kan använda energin i fruktos måste det omvandlas till glukos (görs i levern). Fruktos finns i frukt, honung m.m. och är naturens sötningsmedel. 

Sammansatta sockerarter (disackarider)

* Sackaros (vanligt socker) säljs i många olika storlekar: bitsocker, strösocker, pärlsocker och florsocker. Sackaros består av en glukos- och en fruktosmolekyl.

* Laktos (mjölksocker) är också en disackarid och även den består av två stycken enkla sockerarter. Laktos finns i mjölkprodukter. I Norden är 3 % laktosintoleranta. Laktosintoleranta som får i sig mjölksocker kan få problem med magen till exempel diarré.

* Maltsocker är ett annat exempel på en sammansatt sockerart. Det används vid tillverkningen av öl och andra alkoholhaltiga drycker.

 

Polysackarider
Består av flera sammansatta sockerarter - långa kedjor av druvsocker. Exempel är stärkelse och cellulosa. 

Stärkelse
Stärkelse fungerar som växtens energiförråd. Består av upp till 1000 druvsockermolekyler. Stärkelse är en viktig del av vår kost och finns i potatis, ris och pasta.

Cellulosa
I cellulosa är druvsockermolekylerna (upp till 3000 stycken) sammansatta på ett sätt som gör cellulosa till ett hårt och stabilt ämne. Cellulosan används till att bygga upp växtens delar, stam, blad, m.m.

Cellolusa finns i vår kost men kroppen kan inte bryta ner den. Cellulosa är ändå en viktig del av kosten eftersom den underlättar matspjälkningen och bidrar till mättnadskänslan. Cellulosa kallas ibland för kostfiber. Kostfiber är som tarmarnas tandborste. De finns i fullkornsbröd, linser, ärtor, rotfrukter och frukt.

Snabba och långsamma kolhydrater
När kroppen får i sig kolhydrater måste den bryta ner dem till druvsocker för att kunna använda dem. Snabba kolhydrater är enkla sockerarter som direkt tas upp av blodet. Långsamma kolhydrater har längre druvsockerkedjor, som stärkelse. De måste spjälkas (brytas ner) till druvsocker innan de kan användas och det tar tid innan du känner av energitillskottet.

Blodet behöver en viss nivå av sockermolekyler för att vi ska må bra. 

Fett
Fett är en stor organisk molekyl. Fett består av alkoholen glycerol och olika fettsyror. Fett är alltså en ester. 

Fett är en viktig energikälla för kroppen och vår energireserv. Människan måste också få i sig en viss mängd fett eftersom en del viktiga vitaminer bara finns lösta i fett. Fett lagrar energi mer effektivt än kolhydrater. Fett är också viktigt för att skydda de inre organen mot stötar.

Omättat fett 
* Enkelomättade fetter: det finns en dubbelbindning bland fettsyrorna. 

• * Fleromättade fetter: det finns två eller fler dubbelbindningar bland fettsyrorna. 
•  
• Vegetabiliska fetter: de kommer från växtriket och de består huvudsakligen av omättade fetter. Finns i exempelvis olivolja, fet fisk och nötter. 
•  
• Omega 3 är en grupp fleromättade fetter som är bra för kroppen. Kroppen kan inte tillverka dessa fettsyror själv utan de måste komma med kosten.

Mättat fett
Består av enkelbindningar, mättade kolväten. Finns i exempelvis smör.

• - Animaliska fetter: de kommer från djurriket och är oftast fasta eftersom de innehåller en hög halt mättade fetter.

Proteiner
Kolhydrater är vår energikälla och fett vårt energilager och proteinet är kroppens byggnadsmaterial. Proteiner styr också de flesta kemiska processer i kroppen. 

Proteiner byggs upp av aminosyror. En aminosyra är en organisk molekyl och det finns 20 stycken olika. Ett protein består av ett antal aminosyror som sitter ihop som pärlor på ett pärlhalsband.

Kroppen kan tillverka elva aminosyror på egen hand men resten måste komma med kosten. När människor äter protein så måste proteinet först spjälkas till aminosyror. Sedan bygger kroppen upp nya proteiner med hjälp av aminosyrorna i cellens ribosomer.

Livsmedel med mycket protein är bönor, linser, fisk, kött, frön och nötter samt en del ost.

Två typer av protein som är viktiga för kroppen är:

 

• Enzymer – De är biologiska katalysatorer och påskyndar reaktioner i kroppen utan att själva förbrukas. Enzymer spjälkar upp din kost till druvsocker och aminosyror. Till exempel finns enzymet amylas i saliven och sönderdelar kolhydrater i munnen. Pepsin spjälkar protein i magsäcken.
• Hormoner – De är kroppens budbärare. En del av signalerna inuti kroppen sker med hormoner. Hormonerna styr tillverkningen av andra nödvändiga ämnen i kroppen till exempel insulin. Hormoner styr också stora processer till exempel puberteten.

Vitaminer

Vitaminer är organiska molekyler som kroppen själv inte kan tillverka (undantag vitamin D) utan de måste komma med kosten. Det finns 13 olika vitaminer. En del är fettlösliga och en del är vattenlösliga. Vitaminerna heter A, B (8 olika), C, D, E och K. 

Vitaminer används i enzymer samt i hormoner för olika processer i kroppen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Uppgifter

Forskningsresa

“Forskningsresa” s. 153 - tillhörande sidor är 138-151. Arbete med information och resonemang på lektionstid.

Läxa: lämna in svaren på frågorna till uppgiften i Classroom

Laboration bioplast

På lektionstid kommer vi skapa bioplast, notera resultat och diskutera vad som skett. Er uppgift blir sedan att sammanfatta resultatet och förklara vad som skett i en egen analys. Lämnas in i Classroom.

Läxa: lämna in diskussion om resultat på Classroom.