Värme och väder år 8 V.12-15

Vi lär oss om materia, vad som styr vårt väder och hur värme fungerar.

Undervisning

Undervisningen kommer att utgå från följande punkter:

• Genomgångar
• Filmer
• Övningsfrågor 
• Klass/gruppdiskussioner
• laborationer

 

Kunskapsmål: detta ska du kunna efter när vi har jobbat med avsnittet 

• Förstå vad värme är
• Kunna materiens olika former och övergångarna mellan dem
• Förstå vad som händer när materia värms
• Förstå vad som händer när materia förlorar värme
• Förstå vad som är ovanligt med vatten och vilken betydelse detta har
• Förstå hur värme sprids
• Veta hur vi förutsäger vädret
• Kunna förklara olika väderhändelser
• Kunna förklara växthuseffekten
• Kunna diskutera faktorer som kan påverka klimatet i framtiden
• Veta något om olika temperaturskalor
• Veta något om hur man kan minska värmespridning
• Kunna förklara principen för solfångare
• Kunna diskutera olika extrema väderhändelser

Begrepp

Temperatur

Mått på hur varmt det är. Mäts med termometer i t.ex. enheten grad Celsius (°C)

Absoluta nollpunkten
Den lägsta temperaturen något kan ha. Kelvinskalan utgår från absoluta nollpunkten. 0 K = −273 °C

Värme
Rörelse hos molekylerna. När rörelsen avstannat helt har vi absoluta nollpunkten −273 °C = 0 K. (Kyla finns inte).

Kondensation
Övergången från gasform till flytande form.

Stelning
Övergången från flytande till fast form.

Smältpunkt
Den temperatur där ett ämne övergår från fast form till flytande form.

Kokpunkt
Den temperatur då en vätska övergår till gasform.

Ledning
Värmespridning främst i fasta material där värmen leds genom materialet.

Strömning
Värmespridning i vätska eller gas.

Strålning
Värmespridning som inte behöver något material att transporteras genom, utan kan ske i vakuum.

Väder
Väder är händelser i troposfären (den nedre tiondelen av atmosfären).

Klimat
Det väder statistiken säger att vi kan vänta oss under en längre tid.

Växthuseffekt
Vattenånga, koldioxid och andra växthusgaser hindrar värme från att stråla ut genom atmosfären.

Celsiusskalan
Vanligaste temperaturskalan i Sverige och i många andra europeiska länder. Temperaturen anges i enheten grad Celsius (°C). Vatten fryser vid 0 °C och kokar vid 100 °C.

Fahrenheitskalan
Används till exempel i USA och Storbritannien. Temperaturen anges i enheten grad Fahrenheit (°F). Vatten fryser vid 32 °F och kokar vid 212 °F.

Kelvinskalan
Används i vetenskapliga sammanhang. Temperaturen anges i enheten kelvin (K). Skalan har sin nollpunkt vid absoluta nollpunkten.

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
• Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
• Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräkningar av densitet och hastighet.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället.
• I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället.
• I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället.
• I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.