Historiebruk, källkritik och historiska begrepp

Syfte och upplägg

Syftet med detta arbetsområde är att eleverna ska få öva på, och repetera, källkritiska begrepp. Det syftar också till att ge eleverna kunskap om vad historiebruk är och hur historia kan användas på olika sätt. Eleverna får själva använda historia för att resonera och diskutera kring hur historia används i olika sammanhang.

 

Eleverna får även övning i att använda sig av historiska begrepp såsom kontinuitet, förändring, epoker och identitet. I centrum för genomgångar, diskussioner, resonemang och övningar står det centrala innehållet om revolutionernas tid och 1800-talets omvälvande samhällsförändringar fram till första världskrigets utbrott. 

 

Lärandemål

Historiebruk

• Förstå och analysera hur historia används i olika sammanhang, exempelvis i politik, populärkultur och identitetsskapande.

• Ge exempel på hur historiska händelser och personer kan tolkas och användas på olika sätt beroende på syfte och perspektiv.

• Resonera kring hur historiebruk kan påverka individers och gruppers förståelse av det förflutna och samtiden.

Källkritik

• Värdera och tolka olika typer av historiska källor genom att granska deras tendens, äkthet, beroende och närhet.

• Resonera kring hur historiska källor kan vara användbara men samtidigt innehålla begränsningar och olika perspektiv.

• Identifiera och analysera hur digitala medier och internet påverkar tillgången till och spridningen av historisk information.

Historiska begrepp

• Använda historiska begrepp, såsom revolution, nationalism, imperialism och industrialisering, för att analysera och förstå historiska skeenden.

• Förklara samband mellan händelser och processer genom att använda historiska begrepp i egna resonemang.

• Diskutera hur historiska begrepp kan användas för att jämföra olika tidsepoker och samhällsutvecklingar. 

Bedömning

• Löpande observationer i undervisningen – Elevens engagemang, arbete med uppgifter och förmåga att tillämpa historiska begrepp och källkritik följs kontinuerligt.

• Deltagande i diskussioner och övningar – Elevens förmåga att resonera, analysera och använda historiska perspektiv i samtal och gruppövningar bedöms.

• Skriftliga och muntliga uppföljningar – Elevens förståelse och utveckling synliggörs genom reflektioner, argumenterande resonemang och presentationer.

• Quiz och tester – Elevens faktakunskaper, källkritiska färdigheter och förståelse för historiska samband kontrolleras regelbundet.

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

Uppgifter

Historiebruk, källkritik och historiska begrepp

Sammanvägning av resultatet på uppföljningen med flervalsfrågor i Dugga samt öppna frågor på papper.