Kantarellen_Projektberättelse_VT25_Farsta_förskolor

I början av terminen valde vi att ta tillvara på barnens återkommande lek kring troll. En lek som både innefattade fantasi och föreställningsförmåga, men som också för många barn var lite nervkittlande.

Projektberättelse:

Under det gågna året har vi utforskat hur fantasi och lek kan fungera som verktyg för barns sociala, språkliga och kreativa utveckling. Projektet har även haft inslag av hållbar utveckling, där vi tillsammans med barnen har närmat oss frågor om ansvar, natur och gemenskap. Med barnens intressen som utgångspunkt har vi arbetat tematiskt med bland annat berättande, skapande och upplevelsebaserat lärande.

 

Projektets uppstart

Projektet inleddes med en gemensam uppstart genom boken Skräphjältarna, som satte fokus på samarbete, miljömedvetenhet och hur vi tillsammans kan ta hand om vår omgivning. Berättelsen blev en naturlig ingång till samtal om återvinning, skräp, ansvar och hur vi påverkar naturen omkring oss. Vi arbetade vidare med dilemmasagor och gruppstärkande lekar för att bygga en god grund för samspel och tillhörighet.

Med hjälp av ett “kompis-troll” bearbetade och problematiserade vi vanliga situationer från barnens vardag, där barnen fick reflektera över känslor, konflikter och möjliga lösningar. Genom att koppla situationerna till konkreta berättelser stärktes barnens förståelse för hur man kan vara en bra kompis och hur man kan sätta ord på sina egna upplevelser. Genom detta ökade även förståelsen för att vi alla har ett gemensamt ansvar för att vi ska må bra på förskolan, detta märkte vi i reflektionerna tillsammans med barnen. Men vi upptäckte också att det skapats en större förståelse för olikheter. Att vi kan uppleva saker olika och tycka olika om saker.

Med detta som grund valde vi att sedan gå vidare och fördjupa oss i mer i barnens lekar och fantasi, i syfte att ge barnen förutsättningar att utveckla olika sociala och språkliga förmågor.

Lek, fantasi och språk som metod

Under projektets gång har barnen haft stort utrymme att använda fantasin både inne och ute. I skogen har de lekt fram berättelser, byggt miljöer och använt naturmaterial som en del av sina lekar. Ett växande intresse för troll och sagor ledde oss in i ett gemensamt tema där barnen skapade egna troll, byggde trolldomar, målade, berättade sagor tillsammans och framför allt lekte och fantiserade tillsammans. 

Detta var ett arbete som visade sig engagera barnen mycket och som följt oss sedan dess.

Med skogen som undervisningsmiljö ser vi att barnen leker med mycket fantasi, föreställning och samarbete. Vi ser också att barnen leker i nya gruppkonstellationer och utvecklar nya lekar, som i sin tur skapar nya och fördjupade relationer. Med skogen som "lekarena" och med naturmaterial att leka med, ser vi att barnens föreställningsförmåga och fantasi utvecklas mer. De formbara material som finns där använder barnen för att leka med, bygga, skapa och förvandla till olika saker. Berg blir till troll luckor, stenar och träd blir till hus, pinnar blir till trollspön, kåda blir till trollsnor, stubbar blir till sushiträd, kottar blir till trollbajs.

 

 

Språkutvecklingen har varit en röd tråd i hela projektet. Den planerade narrativa leken har möjliggjort för barnens språkutveckling, barnen har även lyssnat på högläsning, diskuterat innehåll, skapat berättelser tillsammans, skrivit brev tillsammans och använt digitala verktyg för att skapa egna sagor. Genom återkommande reflektioner har barnen fått sätta ord på tankar, känslor, händelser, upplevelser och lärdomar, har de utvecklat sitt ordförråd och sin förmåga att kommunicera. Vi har också uppmärksammat begrepp kopplade till natur och hållbarhet, t.ex. “skräp”, “återvinna”, “respektera”, “ta hand om”, ”kretslopp” och allemansrätten. 

 Barnen får även i arbetet med projektet möta olika typer av skapande aktiviteter. De får bland annat skapa med återbruksmaterial. Sådant som vi kan använda oss av i det fortsatta utforskandet av troll och skog, och som har lett till fördjupade fantasilekar.

De har även skapat egna troll i lera, måleri och stenar, utifrån deras egna reflektioner och tankar om hur de tror att troll kan se ut..

Dem har lite rufsigt hår"

"och lite busiga ansikten"

"Dem ser arga ut"

"och har mossa som kläder"

"Dem har gröna ögon"

"Har troll tänder..?"

"Tandtroll gillar tänder från människor"

"Ah dem bor i munnen"

"Under tungan"

"Dem gillar inte tandkräm!!"

 

Stentrollen blir sedan huvudkaraktärer i barnens egna filmer, när de även får möta digitala verktyg. Med digitala verktyg, i detta fall ipaden, i samband med reflektioner och samtal, vill vi utveckla barnens kritiska tänkande, kring sådant som vi ser på mobiltelefoner, ipad, tv och dator. Vi vill ge de en förståelse för att allt vi ser på olika typer av medier inte alltid är på riktigt.

Vi pratar och tittar bland annat på olika karaktärer som kan se läskiga ut. En av de är Lazlo från SVT barn. 
” Nej! jag vill inte titta, han är läskig”. Säger ett barn. När vi sedan kollar på bilder på hur han ser ut i verkligheten utbrister samma barn. ” Va är det han?? Åh honom vill jag gifta mig med!”

 

Hållbar utveckling i praktiken
Med trollen som verktyg vill vi även ge barnen ett naturligt möte med natur och insekter, och i samtal och lek med barnen skapa en förståelse för hållbar utveckling och vårat gemensamma ansvar. Barnens lekar och utforskande kring troll har skapat en respekt och försiktighet i skogen, och en empati för det som bor där. Allt från troll till skalbaggar och myror. Genom trollen lär vi oss om skogen och om insekter och djur som bor i skogen. Vi har fördjupat oss extra mycket i myrornas arbete i skogen, då vi upptäckte att många barn var rädda för myror, i hopp om att övervinna dessa rädslor.

Barnen har även varit delaktiga i samtal om hur vi tar hand om miljön – både i vår närmiljö och i ett större perspektiv. Vi har samtalat om nedskräpning, sortering och återbruk, vilket även tagit plats i leken. Genom att återanvända material i skapande och vara ute i naturen regelbundet har barnen fått en konkret upplevelse av vad hållbarhet kan innebära.

Reflektion och lärande

Vi har löpande reflekterat tillsammans med barnen. De har berättat vad de tyckt varit roligt, vad de funderat över, och vad de lärt sig. Flera barn har visat en ökad förståelse för både sina egna och andras känslor, en stärkt språklig förmåga och en större medvetenhet om vår gemensamma miljö.