Hösten med Astrid

Vi har bestämt oss för att odödliggöra Astrid Lindgren- detta arbete gör vi under hösten 2025. Med hjälp av Astrids själ, kärlek och värme och förmåga att se andra människor skall vi genom hennes böcker och citat plantera frön av hennes arv i våra barn.

Planering

Syfte

Varför ska vi jobba med det här?

Vilka behov och intressen ser vi hos barnen?

Vi ser att barnen behöver få ännu mer tillgång till sin fantasi. Att skapa bilder och tankar att förhålla sig till och därmed utöka sin mentaliserings förmåga. Vi önskar erbjuda barnen en större inre värld! Vi vill att barnen skall ha verktyg att påverka sin vardag och hjälpa sig själva. Rolleken önskar vi stimulera med detta tema.

Vad vill vi att barnen kan/gör/förstår när målet är nått?

Barnen skall med hjälp av sin fantasi och förståelsen för att det finns en större och rikare värld än den de upplever i sin vardag tillsammans med sig själva. Barnen har tillgång till inre verktyg som möjliggör och gynnar leken, samförstånd och ömsesidighet. Det finns olikheter som skapar klyftor mellan människor och det skall motverkas. Barnen känner att det är självklart att dela med sig och att göra saker för dem som inte har det de har. Barnen känner till att det finns orättvisor i världen och att det är möjligt att göra världen vackrare även i det lilla.

 

Hur ska dagens och veckans rutiner organiseras?

Genom andan av Astrid kommer vi att med hjälp av hennes böcker och tillhörande bokprat ta oss fram i hösten. Vi kommer att lägga in böcker med tillhörande passande tema för var månad. Vi har några ideer om hur och vart vi börjar, och i skrivandes stund är det Saltkråkans serie som ser ut att bli startskottet. Då hösten inleds med introduktion av nya familjer kan vi se att grupperna och temat får liv runt September- det får finplaneringen ge svaret på.

 

Hur ska vi organisera för att ge tid, rum och ro för lek?

Vi tänker att med Astrids tema kommer att vara hållbart över tid. Vi erbjuder barnen Ny lärmiljö där rollek skall få mer utrymme än innan. Vi kommer att välja en av hennes figurer (karaktärer)för varje månad, och organiserar oss efter barnens intresse och mognad och antal. Vi vill ha mycket fokus på fantasi, eget ansvar att skapa sin lek, och UTRYMME. Svaren skall finna inuti barnen- vi ska skapa kartor för dem att hitta lösningar hur de skapar sin bästa dag- med hjälp av fantasi och glädje i att vara BARN!

 

Hur ska vi göra lärmiljön tillgänglig och inspirerande?

Vi anpassar för mer ordning och reda, genom att erbjuda ett visst antal aktiviteter per vecka. Vår aktivitetstavla tydliggör vad som erbjuds och vilka som kan ta del av det och vart det sker. Vi skapar så bra lärorik miljö vi bara kan utifrån de förutsättningar vi har för tillfället. Miljön skall så långt det går erbjuda barnen YTA och förutsättningar för att SKAPA och SKYDDA sin lek- fantasi och Rollekar MÅSTE få ta plats.

 

Även utemiljön skall få en uppdatering i Astrid Lindgrens anda. Vi ska försöka lösa så att barnen kan balansera på taket, snickarboa, kanske tälja, spela kula och ”äldre lekar”- temat sträcker sig utomhus!

 

AUGUSTI OCH SEPTEMBER

 Att arbeta med Astrid Lindgrens böcker, särskilt Saltkråkan, i förskolan är ett fantastiskt sätt att främja trygghet, relationer, känsloförståelse samt normer och värden. Här är ett exempel på hur vi kan arbeta med detta i praktiken.

 

 Skapa trygga relationer

Saltkråkan och andra verk av Astrid Lindgren skildrar nära vänskaper, familjerelationer och ett varmt gemenskapstänkande.

• Läsa högt och samtala: Läs kapitel ur den nya serien Vi på Saltkråkan tillsammans och diskutera karaktärernas relationer. T.ex. Tjorvens relation till Båtsman eller Pelle och Malin.
• Lekbaserade aktiviteter: Barnen får leka "Saltkråkan"-lekar där de turas om att vara Tjorven, Stina eller Melker. På så sätt tränas samspel, samarbete och omtanke.

 

Introduktion av nya familjer

Vi kommer ha ett möte för alla vårdnadshavare där vi med hjälp av Vårdnadshavarpyramiden erbjuder alla en insyn i vad en förskola är samt skapar ett forum för frågor och svar.

• Spegla nya barns situation: Använd tex familjen Melkersson som exempel för att prata om hur det känns att vara ny – och hur man kan välkomna nya kompisar.
• Gemensamma rutiner: Inspireras av den tydliga gemenskapen på Saltkråkan – arbeta fram rutiner där barnen känner sig inkluderade och trygga- våra boksamtal skall lyfta det varma och fina i gemenskap, att finnas för varandra.

 

 Känslor

Astrid Lindgrens karaktärer uttrycker känslor på ett nyanserat sätt, vilket gör det lätt för barn att förstå:

• Samtal: Använd bilder på karaktärerna (t.ex. en ledsen Pelle eller en glad Tjorven) och diskutera varför de känner så. Vad kan vi göra när någon är ledsen eller arg?
• Känslodockor eller känsloburkar: Låt barnen sätta upp känslor på en Saltkråkan-tavla – "Så här känner jag mig idag, som Stina när hon...".
• Reflektionsstunder: Efter varje läsning pratar ni om vad karaktärerna kände, varför, och hur de hanterade det. Vi skriver även ner ord och citat som berikar språkutvecklingen.

 

Normer och värden

Astrid Lindgrens berättelser belyser solidaritet, rättvisa, barns rättigheter och empati.

• Vänskap och respekt: Diskutera hur barnen i Saltkråkan hjälper varandra och visar respekt, oavsett ålder eller bakgrund.
• Jämställdhet: Vi pratar om hur Tjorven är en stark, modig tjej och jämför med andra karaktärer – utmana könsroller på ett naturligt sätt.
• Empatiövningar: Fråga barnen: "Hur skulle du känna om du var Melker och alla skrattade åt dig?" – det tränar inlevelseförmåga och värdegrund.

 

OKTOBER

Att arbeta med matematik, natur och djur genom Astrid Lindgren – särskilt Pippi Långstrump – ger stora möjligheter till ett lekfullt och tematiskt lärande. Här är en konkret pedagogisk idébank för förskolan:

Pippi utmanar ofta det traditionella – och det kan användas kreativt i matematik

Aktiviteter:

• "Hur många pepparkakor bakade Pippi?"
  → Räkna och baka pepparkakor tillsammans. Använd begrepp som antal, form, storlek och jämförelser.
• Pengar och guldpengar
  → Använd leksaksguldpengar. Låt barnen "handla" i Pippis affär. Träna begrepp som mer/mindre, flest/färst, betala och växla.
• Pippi-mått
  → Pippi använder egna mått! Låt barnen mäta saker med egna kroppar – "hur många fötter lång är mattan?" eller "hur många Pippi-skor lång är bänken?"

 

Natur med Astrid Lindgren

Astrid Lindgrens berättelser är ofta förankrade i naturen: ängar, skogar, årstider och odling.

Aktiviteter:

• Utflykt till "Villa Villekulla-skog"
  Gå på skogsutflykt där ni samlar naturmaterial som "Pippi kanske hade lekt med". Sortera pinnar, löv, stenar – räkna och jämför och vad är egentligen en SPUNK :)
• Årstidsväxlingar
  Följ naturens förändringar som i Bullerbyn – dokumentera med foto, teckning och samtal.

 

Djur i Pippis värld

Pippi har starka relationer till djur – Lilla Gubben (hästen), Herr Nilsson (apan) – vilket barn ofta fängslas av.

Aktiviteter:

• Lilla Gubben och andra djur
  Skapa med information om hästar, apor och andra djur som förekommer i berättelserna. Här får fantasin en skjuts! Hur rimligt är det att bo ensam med sina djur?
• Besök från ett djur (eller bondgård)
  Prata om hur man tar hand om djur, vad de äter, hur de rör sig. Kolla om det finns barn som kanske har dessa djur hemma, vi sätter upp bilder på barnens djur och skapar ett lärande runt dem

 

 Koppling till läroplanen (Lpfö 18)

• Matematiska begrepp: Barnen utvecklar sin förståelse för mängd, antal, mätning och sortering.
• Natur och hållbarhet: Barnen får utforska och reflektera över naturens kretslopp och människans ansvar.
• Omsorg om djur: Barnen utvecklar empati och respekt för andra levande

NOVEMBER

Att arbeta med Barnkonventionen, resiliens och känslor genom Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga ger fantastiska möjligheter att skapa meningsfulla samtal och aktiviteter i förskolan. Emil är en karaktär som ofta hamnar i trubbel – men alltid med ett varmt hjärta – och hans värld är rik på exempel som stärker barns rättigheter, känsloförståelse och förmåga att återhämta sig efter svåra upplevelser. Betydelsen av en nära vän (Drängen Alfred)

 

 Tematiskt arbete: "Emil, känslor och rättigheter"

 

 Barnkonventionen i Emils värld

Barnkonventionen handlar om att alla barn har rätt till trygghet, att uttrycka sina åsikter och bli tagna på allvar – precis som Emil ibland inte blir.

• Rätt att vara sig själv- du är perfekt som du är
  Emil är en kreativ och nyfiken pojke som ofta blir missförstådd. Prata med barnen om deras rätt att uttrycka sig, leka, undersöka – och att få göra misstag. Vad behöver du när det blir fel, vad mår du bra av?
• Artikel 12 – Rätt att säga sin mening
  Låt barnen få diskutera: Vad tycker Emil är orättvist? Vad tycker du är orättvist ibland? Hur kan vuxna lyssna bättre?
• Skapa egna rättighetskort
  Barnen får måla eller göra collage av sina viktigaste rättigheter –kanske inspirerat av Emil och andra karaktärer.

 

 Resiliens – att klara svåra saker

Emil hamnar ofta i knipa, men han ger aldrig upp – han bygger, tänker, skrattar och lär av sina misstag.

Aktiviteter:

• Prata om Emils snickeboa
   Emil låses in i snickarboden när han "gjort hyss" – men där bygger han träfigurer. Det visar hur man kan vända något svårt till något kreativt. Får man låsa in barn? Hur känns det för Emil? Finns det förståelse ( mentalisering) runt de olika situationerna?
• Känslo/Reflektionssamtal: "Vad gör du när du blir ledsen eller arg?"
  Prata om känslor och strategier. Skapa en lista med "hjälpande idéer" – precis som Emil hittar lösningar.
• Lär av hyssen
   Gör en lista över Emils "hyss" och diskutera vad han lärde sig av dem. Hur kan vi lära oss av våra misstag? Vad är ett hyss?
• Samtal och känslor runt Emils liv
   Hur kände Emil när pappa skrek? När Alfred blev sjuk? När han fick hjälpa till? Låt barnen koppla känslor till färger eller bilder.

 

Känslor genom Emil

Astrid Lindgren är mästare på att beskriva barns känslor – både starka och sårbara.

Aktiviteter:

• Känslosamtal efter läsning
  → Efter varje Emil-bok eller kapitel: Vad kände Emil? Vad kände Ida? Vad kände mamman? Låt barnen gissa, diskutera och visa med kroppsspråk eller känslokort.
• Känslolek "Som Emil kände sig"
  → Barnen drar ett kort med en känsla (arg, ledsen, glad, rädd) och visar hur Emil kanske såg ut eller lät då.
• Skapa känsloböcker
  → Barnen ritar bilder på Emil i olika situationer – sedan får de skriva eller berätta vad Emil kände och varför.

 

 Koppling till läroplanen (Lpfö 18)

• Barns rättigheter (Barnkonventionen): Barnen får ökad kunskap om sina rättigheter och om hur man kan påverka sin omgivning.
• Empati och känsloförståelse: Barnen tränar sig i att förstå och uttrycka känslor, både egna och andras.
• Förmåga att hantera motgångar (resiliens): Genom Emils exempel lär sig barnen att man kan lära sig av misstag, be om hjälp och komma vidare.

 

December

Att arbeta med konstruktion, problemlösning, barns inflytande och delaktighet utifrån ett jul- och luciatema kopplat till Astrid Lindgrens berättelser (bl.a. Kajsa Kavat, Emil i Lönneberga och Pippi Långstrump) är både kreativt och värdegrundsbyggande.

 Tematiskt arbete: "Jul i Astrids värld – med Kajsa, Emil och Pippi"

 

🧱 Konstruktion och problemlösning

🛠️ 1. Bygg och skapa som Emil

• Inspireras av snickarboden bygg juliga figurer eller snickerier i trä, kartong eller återbruksmaterial.
• Syfte: Träna finmotorik, rumslig förståelse, problemlösning och samarbete.
• Pedagogiskt samtal: Hur kan man skapa julklappar, vad skulle du vilja ge bort i julklapp? 

🎁 2. Kajsa Kavats jul

• Aktivitet: Bygg ett julstånd som i berättelsen där Kajsa säljer karameller. Barnen kanske skapar eller gör en  marknad
• Problemlösning: Vad behöver vi för att "sälja"? och vad ska vi sälja och vad ska det kosta? Vad ska vi göra för pengarna?

🏠 3. Pippis pepparkakshus (med twist!)

• Aktivitet: Bygg ett fantasifullt pepparkakshus med Pippi-tema – kanske är taket upp-och-ned eller fullt av godis på fel plats!
• Utmaning: Vad händer om väggarna lutar? Hur kan vi få det att hålla? 

 

Barns inflytande och delaktighet

🗣️ 1. Rådslag med barnen

• Aktivitet: Fråga barnen: Hur vill ni att vi firar jul på förskolan? Låt dem komma med förslag på aktiviteter, dekorationer, sånger eller lekar.
• Dokumentation: Skriv/dokumentera barnens idéer och låt dem vara med och planera och genomföra aktiviteterna.

🎭 2. Lucia med Pippi eller Emil?

• Aktivitet: Barnen får själva vara med och bestämma hur luciatåget ser ut – kanske är Pippi lucia? Kanske vill någon vara Emil i tåget?
• Pedagogisk vinst: Skapa en inkluderande tradition där alla barn får uttrycka sig utifrån lust, inte könsroller eller mallar.

🎨 3. Egna jultraditioner

• Aktivitet: Prata om olika sätt att fira jul – både som Kajsa, Emil och barnen själva gör. Barnen får bidra med bilder eller berättelser från sina familjer.
• Syfte: Skapa förståelse för mångfald och barnens rätt till kultur (barnkonventionen art. 30–31).

 

Värdegrund, känslor och empati

📖 Kajsa Kavat – ett ansvarstagande barn

• Samtal efter högläsning: Hur känns det att ta hand om någon man älskar? Hur visar Kajsa omsorg? Är det rätt att ett barn tar ansvar för sin mormor? Får barn vara ensamma på byn och sälja saker?
• Aktivitet: Barnen får göra "hjälpande handlingar" som Kajsa – hjälpa till i köket, ta hand om yngre barn, pyssla till andra.

🕯️ Emil – att vilja väl men göra fel

• Samtal: Hur kände Emil när han ville bjuda alla fattiga på julbord? Hur känns det att vilja göra gott? Hur kan vi göra bra saker för andra? I det lilla bor det stora. Beroende på ork och flytt kanske vi ska göra en insats i RIA stugan i Falun.
• Aktivitet: Skapa en "godhetskalender" – varje dag i december gör barnen något snällt, precis som Emil ville. Barnen får säga 24 fina saker man kan göra och säga, så gör vi en kalender av det.

  🎵 Kreativa uttryck med jul- och Astrid-tema

  🎶 Musik och sång

  • Sjung traditionella lucia- och julsånger men addera "Astrid-variationer":
  • Pippi på besök hos luciatåget
  • Kajsa Kavats julsång (rim och rytm utifrån berättelsen)

  🎭 Drama och rolllek

  • Skapa små dramascener, kanske ett Jul Spel?
  • Kajsa på torget
  • Emil som bjuder hela fattigstugan
  • Pippi som hittar på eget julfirande

   Koppling till Lpfö 18

  • Barns inflytande: Barnen får delta i planering, beslut och utformning av verksamhetens innehåll.
  • Språk och kommunikation: Genom berättelser, drama och reflektion utvecklas barnens språk och förståelse.
  • Matematik och teknik: Bygg- och konstruktionsaktiviteter tränar problemlösning och tekniska lösningar.
  • Normer och värden: Genom Astrid Lindgrens berättelser tränar barnen empati, respekt och demokrati.