1700 talets revolutioner

Historiker brukar ofta kalla tiden från 1700-talets mitt och omkring 100 år framåt för "revolutionernas tidsålder". Med revolution menar de en betydelsefull, snabb och ibland våldsam förändring. I detta arbetsområde kommer du att få läsa om tre olika revolutioner: Den industriella revolutionen, Franska revolutionen och Amerikanska frihetskriget. Alla tre har spelat en avgörande roll i världshistorien. Utan dessa hade världen antagligen sett annorlunda ut.

Undervisningens mål:

Är att du ska lära dig:

• Vad var det som orsakade de olika förändringarna?
• På vilka olika sätt förändrades samhället genom de här revolutionerna?
• Vilka grupper i samhället drev på de olika revolutionerna? Och varför gjorde de det?
• Vilka vann på revolutionerna och vilka förlorade på dem?
• Vilken betydelse har förändringarna som ägde rum under "revolutionernas tidsålder" för oss som lever idag?

Arbetssätt, metod, material:

Undervisningen består av muntliga lärargenomgångar och visningar av bland annat filmer och bilder. Växelvis arbetar eleverna självständigt under lärarhandledning med bland annat läroboken CAPENSIS 7-9,  digitala läromedel och verktyg (som t.ex. BEGREPPA och BINOGI).

Bedömning och betygssättning:

Arbetsområdet pågår vecka 34-41. Elevernas kunskaper och förmågor bedöms kontinuerligt och fortlöpande under lektionsarbetets gång såväl skriftligt som muntligt. Följande moment bedöms.

• Deltagande på lektionerna (aktivt deltagande i grupp och klass diskussioner)
• Skriftlig examination

 

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.