Barnens delaktighet och inflytande

Att barn får vara delaktiga och ha inflytande i förskolan är en central del av utbildningens demokratiska uppdrag. Enligt Lpfö 18 (rev. 2025) ska barnen ges möjlighet att påverka sin vardag och sitt lärande utifrån sina intressen och förutsättningar. Forskning visar att detta stärker barnens motivation, självständighet, ansvarstagande och kognitiva förmågor (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2020). Enligt Maria Montessori är barn kompetenta och nyfikna, med en naturlig drivkraft att förstå sin omvärld. Hennes pedagogik bygger på tillit till barnets förmåga att lära självständigt i en noggrant förberedd miljö. Genom att själva välja material och aktiviteter får barnen praktisk erfarenhet av inflytande och eget ansvar. I detta arbetsområde fokuserar vi på hur undervisningen kan organiseras så att barns tankar och initiativ tas tillvara och synliggörs genom reflektion och dokumentation.

Vad ska läras ut?

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga."
"Arbetslaget ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning"

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

Syfte:

Syftet med undervisningen är att främja barnens delaktighet och inflytande i sin egen lärprocess, samt att stärka deras självständighet, ansvarstagande och initiativförmåga. Med hjälp av Montessorimaterial och metoder får barnen möjlighet att utforska, välja och påverka innehållet i undervisningen.

 

Hur ska undervisningen genomföras?

Undervisningen sker i en förberedd miljö där barnen själva får välja aktiviteter utifrån sina intressen. Pedagogen presenterar Montessorimaterialet individuellt eller i smågrupper, och ger barnen frihet att utforska vidare i egen takt. Undervisningen grundar sig i observationer av barnens behov, intressen och utvecklingsnivå.

• Material presenteras enligt barnens mognad och intresse.

• Pedagogen vägleder snarare än styr, barnet är aktiv aktör.

• Valmöjligheter skapas inom tydliga ramar.

Hur ska reflektionen tillsammans med barnen organiseras?

Reflektionen sker på olika sätt beroende på barnens ålder och förmåga:

• Samtal i samling – barnen får uttrycka vad de har gjort, vad de tyckte om det och vad de vill göra mer av.

• Individuell reflektion – enskilda samtal med pedagogen där barnets tankar lyfts fram.

• Dokumentation med bilder och barnens egna ord – barnen får se och prata om sin egen utveckling.

• Användning av reflektionsverktyg som känslokort, bilder eller reflektionsböcker där barnen kan sätta ord eller symboler på sina upplevelser.

Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation, med mera)

• Pedagogerna ansvarar för att:

  • Förbereda och anpassa lärmiljön.

  • Observera, dokumentera och analysera barns intressen och utveckling.

  • Organisera undervisning och reflektion.

  • Dokumentera i form av loggböcker, foton och barnens egna uttryck.

  • Följa upp undervisningen och göra justeringar.

• Barnen ansvarar i möjligaste mån för sitt eget lärande: att välja aktivitet, ta ansvar för material och reflektera över sitt arbete.

Vad är målet med undervisningen?

Huvudmål:

Att barnen utvecklar förmåga att påverka sin vardag, göra val, ta ansvar och känna sig delaktiga i sitt eget lärande.

Delmål (mätbara):

• Barnen kan i samtal eller bild uttrycka minst ett exempel på när de fått påverka sin dag.

• Barnen visar ökad självständighet i val och användning av Montessorimaterial.

 

Läroplansmål

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,