Matematik Ht- 25

När vi arbetar med temat matematik kommer vi utgå ifrån boken Nya hys av Emil i Lönneberga och ta del av hans olika äventyr.

Innehåll

Baklängesplanering

Innehåll 

Målstyrd planering av ett tema, ett projekt eller en rutin i en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö utifrån Ann S. Pihlgrens planeringsmodell, ”Baklängesplanering”. Se ”Undervisning i förskolan – att skapa lärande undervisningsmiljöer” av Ann S. Pihlgren (2018) kapitel 9 -11. Stödtexterna under rubrikerna i mallen nedan beskriver arbetet med ett tema. 

 

1. MÅLOMRÅDE 

VAD & VARFÖR? 

1a. SYFTE – GENERATIV FRÅGA         

Vad ska läras? Ni börjar med att titta i Lpfö -18, framför allt de övergripande delarna och ringar in ett ämnesområde som ni vill lyfta fram för att möjliggöra ett lärande hos barnen. Området ska gärna vara ämnesövergripande och göra det möjligt att knyta ihop arbetet inom ämnen, med sociala förmågor och skapande till en helhet. Valet av ämnesområde görs utifrån er kunskap om barngruppen och om de individuella barnen samt om vilka ämnesområden barnen redan mött och vilka ämnesområden ni inte tror att de kommer att möta på eget initiativ. Men även analysen av resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet och de utvecklingsområden ni lyft fram kommer att ligga till grund för vad ni väljer att fokusera på. 

• Att synliggöra för barn och vårdnadshavare hur vi kan undervisa i Matematik på förskolan samt att barnen ska få en utvecklande egenskap i mängder, antal och en förmåga att använda matematiken för att pröva olika matematiska lösningar. Vi vill tydliggöra hur viktigt det är att kunna räkna samt att känna igen de olika siffrorna om vi ska räkna ut mängd på exempelvis ett recept. Att man vågar pröva olika matematiska lösningar i våra matematik uppdrag. 

 

Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen? 

Det är sedan viktigt att fundera över varför det är viktigt för barnen att möta detta ämnesområde ur ett större perspektiv, ett livsperspektiv men också ett globalt perspektiv. När ni pratat ihop er kring varför det är viktigt att arbeta med ämnesområdet, formulerar ni syftet som en generativ fråga. Det vill säga en fråga som kan växa i olika riktningar och som väcker nyfikenhet och lust att utforska hos både barn och vuxna. Den generativa frågan ska fungera som ledstjärna under hela processen. (Läs mer: sid. 140 – 142).
• Vi känner att i barnens framtida utvecklingsprocess att de har en bra kunskap om att räkna ut antal och mängd i exempelvis mat/bakning samt våga pröva räkna fram olika matematiska lösningar de kommer möta.

 

Övergripande mål 

1b. MÅL ur Lpfö 18       

Här skrivs hela läroplansmålet/målen.

Många av läroplanens mål kan stämma in på ett övergripande ämnesområde, men det är viktigt att göra urval. Välj inte ut fler mål än att de kan hållas levande hos alla i arbetslaget under hela processen. Läroplansmålen består oftast av flera innehållsdelar och ibland kanske ni väljer ut en specifik del av ett mål som stämmer överens med det ni vill uppnå i ert tema. Det är klokt att begränsa sig till högst en eller två mål, i ett tema, ni väljer kanske t.ex. ett mål som syftar på hållbar utveckling, ett språkinriktat mål eller ett som handlar om barnens sociala kompetens. Dessa långsiktiga breda mål blir utgångspunkten och längre fram i planeringen tar ni sen ställning till vad det är för förståelse, förmågor och begrepp inom målen som är aktuella att fokusera på under just detta tema för just denna barngrupp. OBS: Tänk på att gärna välja ett ”förmåga”mål och ett ”förståelse”mål”. (Läs mer: sid. 142 – 143) 

 

# Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

 

# Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

 

Delmål

Här avgränsar ni ert valda läroplansmål genom att ta ut de mål i målet ni kommer att arbeta med under temaperioden. 

Kommer ni arbeta med hela målet? Dela då upp det stora målet i delmålen utifrån förmågor, förståelse, övriga kunskaper eller intresse för. Detta kommer underlätta för er när det kommer till skrivandet av lärloggar och arbetet med reflektioner och analys.

# Förskolan ska varje barn förutsättningar att utveckla grundläggande egenskaper hos mängd

# Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla grundläggande egenskaper hos antal

# Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att pröva olika lösningar.

 

BARNENS INTRESSE, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV 

1c. NULÄGE – BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Här kan ni eventuellt behöva göra en paus i planeringen för att ta reda på mer om vad barnen vet och vad de är nyfikna på att utforska kring det ämnesområde ni valt. Kanske planerar ni en spännande aktivitet eller ett utforskande samtal för att få svar på frågor som t.ex. Vad intresserar barnen? Vad vet de redan? Vad har de för hypoteser? Vad vill de veta mer om? Har några av barnen specifika behov som ni behöver planera utifrån? (Läs mer: sid. 144 – 145) 

Barn är experter på att ställa fyndiga spännande frågor, så kanske är det något av barnen som bidrar med en fråga som skulle kunna användas som generativ fråga för temat. Det kan då vara aktuellt att komplettera eller byta ut er första generativa fråga mot barnets. 

 

1e. BARNENS FÖRMÅGOR 

Vilka förmågor är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen och var befinner de sig nu gällande de förmågor ni valt ut? Här bryter ni ner delmålet ”förmågor” i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förmågor. Även detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen. 

# Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att pröva olika lösningar. 
Barngruppen är så pass ny för oss i temat att vi har svårt att höra deras förmåga att pröva olika matematiska lösningar. 

 

 

1f. BARNENS ÖVRIGA KUNSKAPER

Vilka övriga kunskaper är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen och var befinner de sig nu gällande dessa övriga kunskaper? Här bryter ni ner delmålet som handlar om övriga kunskaper i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade kunskaper. Även detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen. 

 

# Förskolan ska varje barn förutsättningar att utveckla grundläggande egenskaper hos mängd.

Vi hör att barnen kan se skillnad på om något är fullt eller tomt. 

# Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla grundläggande egenskaper hos antal.

Vi hör att barnen kan se om det är en eller många. Många har svårt att räkna upp till tre. 

 

1h. BARNENS BEGREPP 

Vilka begrepp är det barngruppen ska få möjlighet att lära sig under processen och var befinner de sig nu kunskapsmässigt gällande begreppen? Här bryter ni ner de delmål ni valt i flera konkreta mål för barnens ökade begreppsvärld. Även detta är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen. 

• Antal 

• Mängd

 

1i. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT 

Vilket förhållningssätt ska ni alla i arbetslaget ha under processen för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande? Vilken undervisningsmiljö vill ni erbjuda barnen? Vilka arbetssätt? Vilka samtalstyper? Vilka frågetyper? Hur ska alla barns röster bli hörda? Hur främjar vi likvärdighet och jämställdhet? Etc. Här blir det viktigt att beakta de utvecklingsområden ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet. 

•  Vi ska vara närvarande pedagoger som aktivt ska reflektera över vårt förhållningssätt. Vi skall ta tillvara på våra beprövade erfarenheter och reflektera tillsammans. Vi utgår från att barnen är kompetenta människor och kommer genom metakognitiva diskussioner stötta barnen och uppmuntra till utforskande enligt scaffolding-teorin.

 

 1j. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET 

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

• Vi ska vara lyhörda, se varje barn samt lyfta dem som behöver

 

2. UTVÄRDERING 

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?  

ÖNSKAT NYLÄGE – Kriterier (medvetet mot strävansmål i LPFÖ18)

Att gå från nuläge till nyläge!

 

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att gruppen samt vart och ett av barnen utvecklats mot de förmågor, den förståelse, det intresset, den övriga kunskapen och de begrepp ni har satt upp som mål? Vilka kriterier ska visa att vi nått vårt mål (Vad ser vi att barnen gör, säger, visar m.m)?

Kriterierna skrivs i nutidsform, exempel ”vi ser att…” eller ”vi hör att…”

Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen, intresset, övriga kunskaper och begreppen ni satt upp under rubriken ”Delmål”.

 

2b Önskat nyläge BARNENS FÖRMÅGOR 

 

# Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att pröva olika lösningar. 

Vi ser att barnen vågar pröva på olika sätt att lösa  matematiska lösningar

2c Önskat nyläge BARNENS ÖVRIGA KUNSKAPER

# Förskolan ska varje barn förutsättningar att utveckla grundläggande egenskaper hos mängd

Vi ser att barnen har utvecklat en egenskap att se om något är tomt, halvfullt eller fullt. 

 

# Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla grundläggande egenskaper hos antal

Barnen kan räkna upp till tre och kanske upp till fem.

 

2e Önskat nyläge BARNENS BEGREPP 

Mängd - Vi ser att barnen har utvecklat en egenskap att se om något är tomt, halvfullt eller fullt. 

Antal - Barnen kan räkna upp till tre och kanske upp till fem.

 

2f. UTVÄRDERINGSSÄTT 

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer: sid. 158 – 162).

• Vi har formativ utvärdering varje torsdag innan Lärloggen som skrivs på fredagen. Barnen får reflektera utifrån veckans bilder och ev böcker och vi/ de hör/ser vilka kunskaper de börjat utveckla. 

Efter temat har vi analysvecka då vi reflekterar med barnen om vad som de behöver i vidare repetitioner samt vilka kunskaper som utvecklats.

 

 

3. AKTIVITETSPLAN 

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta? 

3a. STARTAKTIVITET 

Planera hur ni ska sätta igång temat för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans.  

Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare, men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer: sid. 164 – 172) 

• Vi kommer prata med barnen om begreppen antal, mängd genom att höra deras tankar. Vad menas med de begrepp?
För att väcka barnens intresse lite mer läser vi sagoboken Nya hys med Emil i Lönneberga. Vi kommer jobba med olika matematikuppdrag utifrån bokens innehåll. Vi kommer också använda oss av sifferkort för att barnen ska bekanta sig med siffrornas utseende samt ta lite matematiska idéer ur boken Kul med matte.
Vi kommer ha högläsning med boken för att barnen ska få en bättre fokus och det kan väcka deras nyfikenhet och intresse mer. Vartefter planerar vi aktiviteter utefter barnens tankar samt mycket skapande. 

 

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningen? 

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare) 

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc. så att det kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er ”planeringsryggsäck”. (Läs mer: sid. 172 – 173) 

• Vi kommer alltid låta barnen ha ett inflytande på vår planerad verksamhet. Vi är lyhörda vid deras reflektioner där vi ser/hör deras läroprocess samt att vi fångar upp deras idéer och tankar för vidare undervisning. 

 

Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang? 

3c. LÄRANDEMILJÖ 

•Sammanhang (kontext) 

•Material o teknik 

•Samverka, samarbeta, samlärande 

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter för barnens utforskande och lärande som möjligt? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? 

Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möbleringen/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar lärmiljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer: sid. 173 – 179). 

• Vi vill ha en tillgänglig miljö där vi väver ihop temat med de vi gör i vardagen. Vi skapar en miljö där barnen är med och påverkar, där de har sina lekar, berättelser samt använda sina egna nya kunskaper. Vi arbetar för att barnen ska få sitt egna inflytande i verksamheten samt att de ska vara med att göra avdelningens miljö levande.  

Vi kommer dela upp barnen i två mindre grupper för att kunna se/höra varje barn.