Kom så ska vi läsa! HT-25

Med böcker och läsning kan vi öka språkandet, söka kunskap, möta fantasi, väcka läs- och skrivlust. Vi läser med barnen varje dag och prioriterar den medvetna högläsningen.

Högläsning i förskolan är ett viktigt pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling, ordförråd och fantasi genom att skapa en aktiv dialog om texten och bilderna. Vi kan lyckas genom att  variera texter, ställa öppna frågor för att uppmuntra delaktighet, använda hela kroppsspråket för att förstärka berättelsen och ge tid för barn att reagera och reflektera över innehållet.

Högläsning är inte bara en  estetisk och lugnande upplevelse, utan kan också bygga en gemensam referensram och öka barnens förståelse för både sig själva och världen!

Kunskapsområde: Läsande

Med tanke på nyheter i Skollagen och den reviderade läroplanen. Nya rekommendationer för bibliotekssamverkan med förskolan:

Här betonar man vikten av att stärka barns språkutveckling och läslust genom samarbete och dialogisk högläsning. Biblioteken bör erbjuda resurser och aktiviteter som stimulerar språkutveckling och läsning, och förskolor bör se biblioteken som en naturlig samarbetspartner

Förskolans roll:
-Förskolor bör prioritera högläsning och samtal om böcker för att främja språk och läsutveckling
-Regelbundna besök på folkbiblioteket och/eller att låna bokpåsar kan introducera barnen till en bredare värld av litteratur. 
-Använda dialogisk högläsning som en metod för att fördjupa läsupplevelsen och uppmuntra barnens tankar och reflektioner. 
-Skapa en stimulerande läsmiljö på förskolan och visa sig själva som läsande förebilder. 

GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN
Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

FÖRSTÅELSE OCH MEDMÄNSKLIGHET
Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor. Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar

SAKLIGHET OCH ALLSIDIGHET
Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar. Alla som verkar i förskolan ska samtidigt hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från sådant som strider mot dessa värden. Förskolan ska uppmuntra barnen att föra fram sina tankar och idéer och skapa förutsättningar för detta. Barnens åsikter ska tas tillvara i utbildningen och de ska få möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån sina egna förutsättningar. På så sätt kan barnen utveckla tilltro till sin egen förmåga samt bli delaktiga och utöva inflytande över utbildningen. Barn i förskolan ska inte bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Därför ska undervisningen vara saklig, allsidig och icke-konfessionell. Förhållningssättet hos alla som verkar i förskolan, och deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder.

Kommunikation och skapande
Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. 

Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

I förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Förskolan ska också se till att olika kulturer synliggörs i utbildningen.

Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer.  

Var är vi?

På Emmabo läser vi böcker för barnen varje dag. På morgonen, innan lunch, på vilan, efter vilan och gärna utöver det. Våra böcker finns på flera platser i våra lärmiljöer inomhus, men också utomhus i vårt vilrum och uterum. Vi har en vetgirig, intresserad och nyfiken barngrupp. Deras olika språk och erfarenheter blir en styrka i samtalen när vi läser. I läsningen har vi kunnat skapa gemensamma upplevelser med stor rikedom och variation.

 

 

Många av böckerna vi läser är våra egna, favoriter som funnits med länge och som väljs om och om igen. Vi har lånat regelbundet på Biblioteket. Dels har pedagoger att handplockat böcker efter barnens behov och intressen, men också en stor möjlighet för barnen att följa med och välja fritt. Vi har märkt de konfessionella böckerna med tejphörn för att förtydliga för oss själva och barnen - vi väljer inte dessa böcker vid undervisning. Vi har märkt att planering och omsorg av vilka böcker vi läser på läsvilan givit resultat - barnen har lättare att varva ner om det är böcker som fångar deras intresse.

 

Efter arbete att skapa inbjudande läsmiljöer både ute och inne märker vi att barnen oftare väljer att sitta med bok. Från dagens början till dagens slut, ber barnen att få en bok läst för sig, eller väljer själva att sitta och bläddra i bok. Flera vårdnadshavare har påtalat att barnen utveckat sitt läsintresse och frågat efter mer läsning hemma.

 

Under vårterminen -25 har vi konsulterat Skolverkets läslista för att öka bredden av läsandet. Vårt mål att läsa alla böcker på den är ännu inte uppnått och vi fortsätter därför att läsa de återstående under HT25. 

 

Vi har under en längre tid haft en policy för läsandet som säger att varje barn på Emmabo ska varje dag få tre böcker lästa för sig. Vi har gjort observationer för att säkerställa detta. Där såg vi att läsningen också måste prioriteras utomhus vilket ledde till vårt utebibliotek samt bokhörn i vilorummet.

 

Vi använt oss av barnens namnstavar för omröstning av vilken bok som ska läsas först. Ett försök att presentera "Veckans bok" (som valts av pedagoger/barn) på måndagar har gjorts. Barnen har uppskattat att läsa en ny bok flera gånger under veckan och återkomma till den. Presentationen och kontinuiteten  har dock inte fungerat som vi och faktorer kan vara: ansvars-oklarhet (vem av oss presenterar) samt strukturen (varierande schema och barngrupp på måndagar. 

 

Vi har i samarbete med hemmet erbjudit vårdnadshavare att föreslå favoritböcker till Emmabos egen läslista. Familjerna har engagerat sig med listor vi nu sammanställer.

 

Vi har aktivit och regelbundet lånat böcker på Biblioteket som behandlat ämnen aktuella för barngruppen. Biblioteket är en plats som kan väcka läs- och skrivlust, vi erbjudit alla barn att få följa med dit - i olika konstellationer och för olika syften. Vi har dokumenterat varje barns Biblioteksresa, analogt i form av lista.

 

Vi har fortsätt att skapa/behålla lugna inbjudande inspirerande läsmiljöer med utvalda böcker, belysning och soffa där böcker som varierats och presenterats på ett lockande sätt. 

 

Barngruppen har fått nya tillskott i form av yngre läsare vilket gjort oss medvetna om nya behov i läsmiljöerna och bokhyllorna. 

Vi har medvetet och med gott resultat med ett särskilt ansvar att via böckerna förmedla bredd vad gäller etnicitet, språk, jämställdhet, livsåskådning och bildspråk och kritiskt granska de böcker som finns i vår miljö. Detta forsätter vi att arbeta aktivt med.

 

Var ska vi?

Vi hittar inspirerande former och verktyg för högläsning som gör att vi systematiskt kan säkerställa en högre kvalitet i vårt läsande med barnen genom att ta del av Skolverkets gedigna forskningsbaserade material.

 

Vi fortsätter att säkerställa att alla barn får tre böcker lästa för sig på Emmabo varje dag.

 

Vi utvecklar former för att läsningen blir en aktiv och uppskattad del av hela dagen, inte bara vilan.

 

Genom att planera och dokumentera( i loggbok och på Unikum) vad vi läser säkerställer vi bredd och inkludering.

 

Vad tror vi att vi ska se för effekter när de fått denna erfarenhet?

 

En ökad gemenskap i barngruppen. Gemensamma lekar och upplevelser med utgångspunkt i det lästa. Språkutveckling utifrån individuella förutsättningar.


Hur gör vi? På vilka sätt kommer vi att arbeta för att nå målen?

"Veckans bok" planeras av förskollärare och presenteras och dokumenteras på Unikum och  enligt lista. Samtliga pedagoger använder sig av boken i undervisning under veckan, dokumenterar och noterar på listan. Förskollärarna ansvarar för urval och bredd med tanke på ålder, jämställdhet, etnicitet, bildspråk, boktyper osv. 

 

Vi dokumenterar vilka barn som deltagit i bibliotekets sagostunder, lånat, valt bok osv. för att säkerställa att alla tar del av resurserna.

 

Vi ser över läsmiljön med tanke på alla åldrar. Höjd på bokhyllor, sittplatser

 

Vi observerar och dokumenterar oss själva oc varandra i vårt läsande för att utveckas.

 

Likt tidigare fortsätter vårt språkande på följande sätt:

Vi ser till att det finns litteratur på barnens olika språk, i olika genrer, för olika åldrar och för olika intressen, och att det finns böcker som utmanar begränsande normer. Till detta har vi en lista med förteckning över språken i vår barngrupp.

Genom att låta böcker stå framme i barnens höjd och rotera vilka böcker som frontas.

Vi ska erbjuda ett varierande urval av böcker och andra läsmedier, så att alla barn kan hitta något som passar dem.

Vi låter också bekanta böcker finnas kvar längre tid för de barn som behöver den tryggheten.

Vi fortsätter att presentera texter i olika former, som till exempel ljudböcker med eller utan bild.

Vi är rädda om böckerna. Vi låter inte barnen leka med böckerna eller rita i dem. Vi uppmuntrar dem om de tex leker att de läser med dem men de är inte byggmaterial eller skridskor.

Vi ska använda muntligt berättande, drama och röst för att gestalta och bearbeta det vi läser. Vi fortsätter att uppmuntra barnens eget berättande och skapa engagemang för detta. Vi kan presentera rolleksmaterial för att uppmuntra lek som kopplar till det vi läser. Tex en hatt, små lekmiljöer eller pappfigurer.

VI fortätter att ha tillgängligt material som barnen kan skapa egna böcker av framme. Vi initierar och genomför spontana läs- och skrivaktiviteter.

Vi visar att vuxna läser. Vi har några aktuella pedagogböcker synliga och kan konsultera dem så barnen ser.

Vi samarbetar med Stadsbiblioteket och ber dem att ta fram bokpåsar till oss som matchar barnens intressen och lärprocesser.

 

 

Hur vill vi ta tillvara barnens flerspråkighet?

 

Läsa på de språk vi pedagoger kan, hitta digitala alternativ för de språk vi inte behärskar.
Ha böcker på olika språk framme - språklistan tas med till Biblioteket.
Läsa med TAKK.
Läsa på olika språk eller lyssna på berättelser på barnens språk via UrPlay.

Vetenskaplig grund Var hämtar vi aktuell och relevant forskning inom aktuellt område? Nämn exempel på böcker, artiklar, föreläsning ex som vi kan ta hjälp av.

Föreläsning 250318:
"Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med barn” Kerstin Bergöö & Karin Jönsson

 

https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR149383

 https://www.vilarare.se/forskolan/forskning/forskarna-prioritera-hoglasning-i-forskolan

https://www.forskoletidningen.se/4-2019/planera-hoglasningen

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2024). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur
O`Brien, Jennifer (2001). Children reading critically: A local story. I: Comber, Barbara & Simpson, Anne (red.) Negotiating critacal literacies in classrooms. Mahwah, New Jersey/London: Lawrence Erlbaum Associates.

Läroplansmål

Läroplan

• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen.
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet,
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• erbjuds en god omsorg med balans mellan fysiska aktiviteter, andra aktiviteter och vila,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• utmanas och stimuleras i sin språkutveckling och utveckling av kommunikation,
• verka för en god, hälsofrämjande och tillgänglig miljö för omsorg, lek, fysisk aktivitet, utveckling och lärande,
• inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
• skapa förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt att ta del av det lokala kulturlivet.
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,
• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
• omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,
• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, 
• spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och
• utveckla pedagogiskt innehåll och goda, hälsofrämjande och tillgängliga miljöer som bidrar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet, och

Uppgifter

Språk, lärande och identitet -Skolverket

M21_Fsk_01F_01_identitet_fördjupning.pdf

Läslista förskolan -Skolverket

Läslistor_Förskolan.pdf

Observationschema

M21_fsk_01A_02_observationsschema.pdf

Inspiration och tips från skolverket och förskoleforum!

Varför högläsning är viktigt

• Språkutveckling:

Barnen får ta del av språkmelodi och uppbyggnad, vilket bidrar till ett utvecklat talspråk och ordförråd.

• Ökad fantasi och kreativitet:

Genom att lyssna till berättelser och delta i samtal stimuleras fantasin och kreativiteten hos barnen.

• Social och emotionell utveckling:

Högläsning hjälper barn att förstå sina egna känslor och behov, samt utvecklar deras sociala förmåga genom samtal om texten.

• Gemensamma referenser:

Aktiviteten skapar en gemensam referensram som är viktig när barn har olika bakgrund och erfarenheter.

När vi läser:

Tips!

• Läs med inlevelse och gör högläsningen till en upplevelse. Använd hela röstregistret, höj och sänk rösten, betona ord, gör pauser och använd gester och ansiktets minspel.

• Låt barnen få ta del av illustrationerna under läsningens gång. De gör barnen intresserade av boken, underlättar förståelsen och berättar sådant som inte står i texten.

• Låt högläsningen ta tid. Ge barnen möjlighet att samtala före, under och efter högläsningen.

• Läs samma bok flera gånger.

• Låt ingen störa eller avbryta under högläsningen. Då tappar barnen fokus.

• Välj rätt litteratur:

Bjud in barnen genom att välja texter som passar deras intressen, projekt eller teman.

• Variera läsningen:

Blanda läsning av skönlitteratur och sakprosa, med illustrationer för att stödja förståelsen.

• Skapa en dialog:

Ställ öppna frågor: Hur tror du att de känner sig? Vad hände egentligen? och använd dialogisk metod för att uppmuntra barn att fylla i ord eller minnas händelser.

• Rösten och kroppsspråket:

Variera rösten med pauser, betoningar och uttryck för ansiktet för att göra berättelsen mer levande.

• Medskapande barn:

Låt barnen vara delaktiga genom att ställa frågor och reagera på texten.

• Använd bilderna:

Utgå från illustrationerna för att diskutera det som händer i boken och tala om sådant som inte står i texten.

• Ge tid:

Låt högläsningen ta sin tid och ge barnen utrymme att tänka och ställa frågor.

• Dokumentera:

Använd film, anteckningar eller observationsprotokoll för att dokumentera vad som sker och följa upp och utveckla aktiviteten.